Så skiljer sig slutbetygen och betygen på nationella
Många gymnasieelever i Göteborg får ett högre slutbetyg än deras resultat på nationella provet. Skolornas skiftande bedömningar kan innebära orättvis förtur till högskolor och universitet. – Vi ser att friskolor i genomsnitt sätter något högre betyg i förhållande till nationella proven, säger Jonas Sandqvist på Skolverket.
På Jensen gymnasieskola i Göteborg har många elever fått ett högre slutbetyg i matematik än sitt resultat på nationella provet. För läsåret 2017/2018 var det hela 80 procent som höjde sina betyg i matematik jämfört med sitt provresultat – medan inte en enda elev fick sänkt betyg.
På andra skolor handlade det om uppemot 60 till 70 procent av eleverna som har fått ett högre betyg i olika kurser i svenska, engelska eller matte.
Det innebär att samma kunskapsnivå kan leda till helt olika betyg beroende på vilken skola man går på. Enligt en ny rapport från Skolverket är det vanligare att elever på friskolor höjer sina betyg jämfört med nationella provet än vad det är för elever på kommunala skolor.
Jonas Sandqvist, undervisningsråd på Skolverket, säger att det finns flera problem med de osäkra och skiftande betygsbedömningarna.
– För det första handlar det om rättvisa för eleverna – de bör få ett betyg som motsvarar deras kunska
per. Det här påverkar deras möjligheter att komma in på högskolan. Ett annat problem är uppföljningen för kommuner, huvudmän eller staten som inte vet vad betygen står för. Om de inte är någorlunda likvärdiga är det svårt att göra en utvärdering av skolorna.
– Betygen är också en faktor som ligger till grund när elever och föräldrar väljer skola. Om man inte kan vara säker på att betygsresultaten verkligen står för kunskaperna på skolan kan man inte heller veta om skolans kvalitet, säger han.
Per Köhler, rektor på Jensen, känner till att det har funnits stora skillnader mellan betyg och nationella prov på hans skola:
”Det beror främst på att vi hade lärarproblem i matematiken och därför fick sätta in extra insatser för att lyfta elever som riskerade F till godkänd nivå under slutet av terminen”, skriver han via mail.
Sedan dess ska skolan ha åtgärdat problemen.
”De preliminära resultat vi ser när vi jämför betyg och nationella prov i matematik under senaste läsåret 2018/2019 indikerar att skillnaden är betydligt mindre nu. Då vi ännu inte är färdiga med all sammanställning av data vill jag dock vänta med att uttala mig med säkerhet om resultaten för det gångna läsåret.”
2018 släppte Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi på Stockholms universitet, en rapport som visade hur fristående grundskolor var betydligt mer generösa i betygssättningen än kommunala grundskolor.
Hur den relationen ser ut på gymnasienivå är inte lika utrett, berättar han. Däremot har han undersökt hur bedömningen av nationella prov skiljer sig när skolorna själva rättar jämfört med när det görs av Skolinspektionen.
– Där har jag hittat att friskolor i genomsnitt rättar mer generöst än kommunala skolor, säger han.
Han berättar att det för nästan all provrättning finns ett visst bedömningsutrymme.
– Provkonstruktionen spelar stor roll i grundskolan och jag gissar att det ser likadant ut på gymnasiet. Särskilt när det gäller uppsatser och muntliga prov. Det finns stora systematiska skillnader i hur de bedöms.
Men att införa ännu tydligare regler för olika betygskriterier tror han inte på.
– Jag tror att det är omöjligt att uppnå tydliga betygskriterier som tolkas likadant överallt. Då skulle det bara bli någon sorts facit att beta av. Ett sätt skulle kunna vara om man hade ett relativt betygssystem där nationella provet styr. Men det kommer inte bli perfekt då heller.
Varför inte?
– Det fuskas hej vilt på skolor även när proven rättas centralt. Det finns alltid en nivå där man kan fuska. Men som det är nu tycker jag att situationen är ganska extrem. Det finns häpnadsväckande stora avvikelser på en del håll om man tittar på slutbetyg.
Han berättar om så kallade elitgymnasier i Stockholmsområdet där eleverna har väldigt höga snittbetyg.
– Man undrar om de här skolorna verkligen är så mycket bättre på att undervisa än andra. Visst kan de ha bra undervisning, men de sätter också generösa betyg. Man kan säga att det är det optimala sättet att driva en skola.
Även kommunala Burgården finns med i topp när det handlar om andelen elever som höjde sina mattebetyg jämfört med nationella provet. 2017/2018 handlade det om drygt 75 procent.
Verksamhetschef Jenny Larsson berättar att de analyserar de siffrorna i sitt systematiska kvalitetsarbete:
”Rektor har dialog med betygsättande lärare för att diskutera vilket betygsunderlag läraren grundar sin betygsättning på. Lärarens betygsunderlag utgörs av så mycket mer än resultatet på nationella prov”, skriver hon i ett mejl till GP.
”Lärarens uppdrag är att möta eleven där eleven är och anpassa undervisningen därefter. Upplägget på nationella prov fungerar inte för alla elever och är svårt att anpassa, vilket kan medföra ett misslyckande och inte en rättvis bedömning av elevens kunskaper. Vid betygsättning tar läraren hänsyn till all information hen har om eleven och sätter betyg utifrån vilka kunskapskrav eleven uppnått.”
Jonas Sandqvist på Skolverket påpekar att det stora problemet är att betygssättningen kan skifta så pass stort mellan olika skolor – att vissa skolor har betydligt högre betyg än resultat på de nationella proven samtidigt som andra skolor kan ha lägre betyg än provresultat. Något som tyder på att betygen inte sätts likvärdigt.
Han säger att skillnaderna i betygssättning varken har förbättrats eller försämrats med den nya betygsskalan och kunskapskraven som infördes läsåret 2011/2012.
– Det ser ut som att det här är ett väldigt fundamentalt problem i systemet, säger han.
På olika sätt har Skolverket försökt komma åt problemen.
– Det görs olika insatser för att öka samsynen när det gäller tolkningen av betygskriterierna. Där har Skolverket tagit fram en del material. På olika håll lokalt försöker vi också få lärare att träffas. Men det är svårt att få en gemensam syn på när en elevprestation nått en viss nivå enligt kunskapskraven, det är svårt att precisera kunskapskrav så att det blir en likvärdighet i betygssättningen.
– Sen har det skett en förändring i regelverket där det står att man numera särskilt ska beakta nationella prov i betygssättningen. Sen får man se vad det leder till.
Eleverna på Kitas olika gymnasieskolor i Göteborg återfinns på andra änden av skalan. Knappt 4 procent höjer sina betyg – 90 procent av eleverna får istället samma betyg som deras provresultat. När GP frågar biträdande skolchef Michael Seher vad det kan bero på ursäktar han sig först och menar att förklaringen bakom kan uppfattas som skrytsam.
– Vi har ganska duktiga elever som lägger ner mycket tid på skolan. Det är många elever som får A på nationella provet. Då kan de inte höjas. Men nationella provet är bara ett prov, det är naturligtvis så att en lärare har fler underlag än det. Därför kan betyget bli både högre och lägre.
Hur påverkar det er att andra skolor eventuellt delar ut alltför höga betyg i förhållande till elevernas kunskapsnivå?
– Jag tror inte att det påverkar oss särskilt vad gäller konkurrens om elever. Vi har klarat oss väldigt bra. Men det är väldigt viktigt att elever får korrekta och rättvisa betyg.
Bra betyg i all ära. Men för de som har fått oförtjänt höga gymnasiebetyg kan problemen istället dyka upp senare i studielivet, berättar Jonas Vlachos:
– Skolverket kom med en intressant utredning nyligen som visade hur det gick på högskolan för studenter från studieförberedande gymnasieprogram. Där hittade man ganska stora skillnader mellan fristående skolor och kommunala skolor. Det gick betydligt sämre för elever från fristående skolor än för eleverna från kommunala skolor med motsvarande betyg, säger han och berättar att utredningen dock inte pekade ut några orsakssamband som kunde ligga till grund för siffrorna.