Räknemiss fördubblade nämndens kris
Nyheter: Den ekonomiska krisen var akut för lokalnämnden. Men det var inte fullt så allvarligt: över 35 miljoner kronor hade lagts till av misstag.
I början av sommaren blev den ekonomiska krisen akut för lokalnämnden. Ett nytt, tidigare okänt underskott på 63,6 miljoner kronor hade dykt upp och man vädjade till kommunstyrelsen om hjälp. Nu visar det sig att krisen inte är fullt så djup: över 35 miljoner kronor hade lagts till av misstag.
Det var i början av juli som lokalnämnden kallades till ett extrainsatt möte.
På dagordningen fanns en enda punkt: ”Åtgärder för att uppnå en driftsbudget i balans 2019”. Enligt handlingarna gick lokalförvaltningen mot ett underskott på hisnande 63,6 miljoner kronor och på sedvanlig torr tjänstemanneprosa beskrevs att en besparing i den storleksordningen skulle innebära ett totalt stopp på allt vad skötsel, reparationer och underhåll heter under resten av året, något som skulle vara både lagstridigt och direkt farligt.
Som en följd vägrade politikerna i lokalnämnden att fatta något neddragningsbeslut. Istället signalerade de till kommunstyrelsen att de behövde mer pengar.
Kommunstyrelsens ordförande Axel Josefson (M) befann sig på Gotland under Almedalsveckan, den sista aktiviteten innan politiken tar sommarvila, och lät via sin pressekreterare hälsa att det inte fanns några nya pengar.
Och att han dessutom ville veta mer om hur ett helt nytt underskott på 63,6 miljoner kronor plötsligt kunde uppstå.
Enligt handlingarna berodde det på två saker: nya regler för hur evakueringskostnader ska bokföras samt – framförallt – restvärdet för Glöstorpsskolan, som av något skäl inte tagits upp i samband med rivningen.
Det senare handlade om 46,7 miljoner kronor. För en skola som byggdes på 1960-talet och i princip borde varit avskriven för länge sedan.
Trots brådskan under försommaren har lokalnämnden ännu inte kommit in med någon formell begäran om mer pengar från kommunen centralt. Kommunstyrelsens ordförande Axel Josefson säger att han inte fått någon uppdatering om läget sedan i juli.
Däremot har han själv tagit upp frågan i kommunstyrelsens arbetsutskott och lyft frågan om att få en tätare rapportering om läget i fortsättningen.
– Vi kommer att följa lokalnämnden mer noggrant framöver. Det som skett är inte okej.
Han säger att hans bild är att förvaltningen under en tid haft bekymmer med att sköta den ekonomiska redovisningen på ett korrekt sätt.
– Det har varit stökigt och det är det man försöker reda ut. Därför får vi det här i knäet nu.
Enligt Christer Holmgren (M), ordförande i lokalnämnden, slutade försommarens turbulens med att man från nämndens sida begärde en utförligare rapport av förvaltningen till mötet i september.
Och under sommaren har det visat sig att det ekonomiska hål förvaltningen slog larm om i juli vid närmare granskning inte är fullt så stort som man först trodde. Mikael Sandström, ekonomichef på lokalförvaltningen, säger till GP att man ”kvalitetssäkrat” restvärdet för Glöstorpsskolan och att det nu visar sig vara 9,4 miljoner kronor – inte 46,7 miljoner som man uppgav i juli.
Av någon anledning hade värdet på ett par fastigheter som inte hade med rivningen att göra åkt med i den första beräkningen.
– Den mänskliga faktorn, säger Mikael Sandström.
Så 9,4 miljoner kronor är den korrekta siffran – eller kan den också komma att ändras?
– Nej, den ska inte ändras. Enligt mina medarbetare är det den som ska gälla.
Men när ni slog larm i juli och skrev att restvärdet var 46,7 miljoner kronor, var det ingen som reagerade på att det var mycket för en skola från den här tiden?
– Retroaktivt kan vi väl erkänna att vi borde gjort det. Men det gjorde vi inte.
Det aktuella underskottet är alltså 26,3 miljoner kronor. Hur det ska hanteras är ännu inte klart.