Förvirrande siffror – vad är en masskjutning?
Var den uppmärksammade polisskjutningen i Philadelphia i veckan verkligen masskjutning nummer 259 i USA i år? Det beror på hur man räknar. Statistik förs på flera olika sätt och kan emellanåt vara förvirrande.
En bärande fråga är hur man definierar en masskjutning. Den oberoende organisationen Gun Violence Archive (GVA) , som politiker och medier ofta refererar till, beskriver det som en händelse där minst fyra personer skjutits ihjäl eller skadats utöver gärningsmannen. Det gör att narkotikatillslaget i Philadelphia nyligen, där sex poliser skadesköts, kvalar in som just nummer 259.
Andra aktörer, exempelvis mediebolag som för egen statistik, har mer restriktiva kriterier. Det är inte ovanligt att ett dåd kallas masskjutning först då fyra människor dödats. Om man lägger det filtret på GVA:s listor har 20 masskjutningar ägt rum i år.
GVA samlar dagligen material från över 6 500 olika källor – lokal polis och delstatspolis, medier, myndigheter och andra – och verifierar dessa och bokför vapenrelaterat våld och brottslighet i USA. Det görs oavsett om det rör sig om gänguppgörelser, mord, rån, hatbrott, våld i nära relation, knarkrelaterade skjutningar, självförsvar eller polisvåld.
I fredags hade 35 008 händelser registrerats under 2019, och dessa hade krävt 9 236 liv och lett till att 18 404 människor skadats.
Organisationen skriver på sin hemsida att man vill leverera heltäckande och oberoende fakta om vapenvåld. Man noterar även att den federala polisen FBI inte har någon definition av masskjutningar – utan enbart för massmord, vilket innefattar alla typer av vapen. Men GVA kritiseras emellanåt för sin breda definition av just masskjutningar.
– Vi har ingen allmänt accepterad definition av masskjutningar i USA, vilket leder till att Gun Violence Archives siffror kan verka uppblåsta, eftersom de enbart baserar sig på antalet (döda eller sårade), säger kriminologen Jaclyn Schildkraut vid State University of New York i Oswego, till nyhetssajten Politifact.
– Det finns kvalitativa skillnader på dåd som när en person dödar sin familj och de som skedde i El Paso och Dayton.
I El Paso i Texas och Dayton i Ohio sköts totalt 31 människor ihjäl i två masskjutningar under den första helgen i augusti.
Oavsett hur man räknar så är det tydligt att skjutvapenrelaterat våld är ett stort problem i det amerikanska samhället – och att det finns många sätt att åskådliggöra detta.
Efter dåden i El Paso och Dayton publicerade The New York Times en grafik över antalet skjutvapen i samhället ställda i relation till antalet masskjutningar globalt: I USA finns 270 miljoner vapen i omlopp, inget annat land har mer än 46 miljoner vapen i omlopp. Vidare hade USA mellan 1966 och 2012 totalt 90 masskjutningar (definierat som minst fyra ihjälskjutna). Inget annat land hade mer än 18 masskjutningar under samma tidsperiod.
Många medier för statistik över masskjutningar med start från massakern på Columbine High School i Colorado 1999, då två tonåringar sköt ihjäl tolv elever och en lärare innan de tog sina egna liv. Den politiska nyhetssajten Axios publicerade nyligen en text, baserad på den liberala tidskriften Mother Jones statistik. Där står det att 88 masskjutningar ägt rum sedan Columbine, och att dessa krävt 736 liv. Hos Mother Jones definieras ett sådant dåd som ett där gärningsmannen dödat minst fyra personer, efter 2013 minst tre personer.
Columbine High School är bara ett av många skolnamn eller platser i USA som världen genom de våldsamma skjutningarna kommit att lära sig namnen på. Några andra är skolorna Virginia Tech i Virginia, Sandy Hook i Connecticut och Marjory Stoneman Douglas High School i Florida. Likaså har nattklubben Pulse i Florida, kyrkan Mother Emanuel i South Carolina och skjutningen mot en konsertpublik i Las Vegas i Nevada etsat sig in i mångas minnen för alltid.
Det finns kvalitativa skillnader på dåd som när en person dödar sin familj och de som skedde i El Paso och Dayton Jaclyn schildkraut kriminolog