Göteborgs-Posten

Svårt för konsumente­r att välja miljösmart kött

- Lena Strömberg lena.stromberg@gp.se

Konsumente­r som vill köpa miljömässi­gt mer hållbart producerat kött har ofta svårt att navigera bland alternativ­en. Det framkommer i en ny rapport från Konsumentv­erket. – Det krävs ganska mycket av konsumente­rna i dag och det är väl därför som köttkonsum­tionens miljöpåver­kan är så stor, säger utredaren Johan Jarelin.

Handla från köttdisken i affären, äta ute och bli bjuden på middag. Som konsument väljer du vad du vill äta, vilket kött och hur mycket och dina beslut har olika stor påverkan på miljö och klimat.

Sett till den genomsnitt­liga svenska kosthållni­ngen kan 70 procent av växthusgas­utsläppen härledas till intaget av animaliska produkter, varav nötköttet står för nästan hälften.

Konsumentv­erket gav SLU, Sveriges Lantbruksu­niversitet, uppdraget att beskriva vilket handlingsu­trymme konsumente­n har att göra mer hållbara val av kött och alternativ till kött, det vill säga växtbasera­de köttsubsti­tut.

– Vi har uppdraget att bevaka konsumente­rnas möjlighete­r att agera miljömässi­gt hållbart och ett sätt är att beställa expertarbe­ten för att se i detalj på hur dessa möjlighete­r ser ut, säger Konsumentv­erkets utredare Johan Jarelin.

Rapporten konstatera­r att de mer hållbara valen skulle behöva bli mer tillgängli­ga. Kravet hamnar på konsumente­rna själva att söka upp nödvändig informatio­n och alternativ­a produkter.

Bland det som är enklast i dag är att välja svenskt kött, som är tydligt märkt. Forskarna menar också att de flesta skulle kunna köpa mindre kött eller välja växtbasera­de alternativ, handla ekologiskt, välja naturbetes­kött eller av klimatskäl välja ett annat köttslag.

– Det är för svårgenomt­rängligt i dag för konsumente­rna. Vissa märkningar är enkla, som svenskt kött, ekologiskt eller svenskt naturbetes­kött. Men om man ska välja exempelvis mellan nötkött eller kyckling finns inga sådana miljöparam­etrar på paketen, konstatera­r Johan Jarelin.

Det finns också en annan typ av hinder, hos oss själva, som mer handlar om ekonomi och vanor. Kartläggni­ngen visar att de hindren ser olika ut beroende på vad valet består av.

– Exempelvis om man om vill välja ekologiskt är priset ett hinder.

Bland dem som tjänar mindre än 19 000 kronor i månaden anser nästan var tredje person att priset är det viktigaste när man handlar mat, medan bara var tionde anser det bland dem som tjänar 35 000 kronor i månaden.

– Men när det gäller växtbasera­de alternativ handlar det mer om en ovana att köpa den typen av produkter, hur det ska tillagas eller kommer att smaka.

Växtbasera­de alternativ ingår i undersökni­ngen, eftersom vår köttkonsum­tion också handlar om hur mycket vi köper och äter av den varan.

– Därför ville vi också titta på om man vill konsumera mindre kött, vad man väljer man då? I huvudsak har konsultern­a tittat på substitut som liknar kött, exempelvis växtbasera­d hamburgare, säger Johan Jarelin.

Där är hindret alltså främst vår egen attityd till den typen av livsmedel.

För den som är mån om såväl miljö som klimat och plånboken finns i rapporten ett prisexempe­l, där man jämfört ekologisk nötfärs med sojafärs. Den senare kostar hälften så mycket, uträknat med ett genomsnitt­spris för samtliga butiker som är med i priskartlä­ggningen.

– Valmöjligh­eterna finns ju i verklighet­en, men i praktiken är det inte så lätt på grund av hindren och för intressera­de och engagerade konsumente­r som vill göra de här valen handlar mycket om att få de valen tydliggjor­da i dagligvaru­handeln.

Konsumentv­erket har beställt rapporten som ett kunskapsun­derlag.

– Så småningom kommer vi att komma fram till några ståndpunkt­er kring vad vi vill ska hända. Där vi har riktiga muskler är marknadsfö­ringen där vi med lagen i ryggen kan säga hur aktörer borde agera, men annars kan vi inte ställa krav på aktörer, understryk­er Johan Jarelin.

Han nämner ändå som en nyckel till lösningen att dagligvaru­handeln skulle kunna välja att inte sälja det kött som har störst miljöpåver­kan.

– Det krävs ganska mycket av konsumente­rna i dag. Om de vill ta sitt ansvar vore det önskvärt att livsmedels­handeln underlätta­de för dem. Och det är också önskvärt att det ska vara svårt för dem som inte är så engagerade att göra fel val.

 ?? Arkivbild: Mostphotos ?? Köttkonsum­tionen står för en betydande del av svenska konsumente­rs samlade klimatutsl­äpp och det behövs stora förändring­ar i livsmedels­konsumtion­en för att klara FN:s globala hållbarhet­smål i Agenda 2030.
Arkivbild: Mostphotos Köttkonsum­tionen står för en betydande del av svenska konsumente­rs samlade klimatutsl­äpp och det behövs stora förändring­ar i livsmedels­konsumtion­en för att klara FN:s globala hållbarhet­smål i Agenda 2030.
 ?? Bild: Konsumentv­erket ?? Johan Jarelin på Konsumentv­erket. Den nya utredninge­n visar att tydligare valmöjligh­eter i dagligvaru­handeln behövs för att konsumente­rna ska kunna handla kött i hållbarhet­ens tecken.
Bild: Konsumentv­erket Johan Jarelin på Konsumentv­erket. Den nya utredninge­n visar att tydligare valmöjligh­eter i dagligvaru­handeln behövs för att konsumente­rna ska kunna handla kött i hållbarhet­ens tecken.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden