Psykisk ohälsa glöms bort i vården av äldre
Risken att drabbas av psykisk ohälsa ökar drastiskt med stigande ålder. Viktiga förklaringar till depressioner är ofrivillig ensamhet samt många sociala förluster och livskriser, ofta i kombination med fysiska sjukdomar. Ändå finns stora brister inom äldrepsykiatrin, skriver Jören Rubensson, expert i utredningen om Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen.
En färsk rapport från Världshälsoorganisationen WHO visar att depressioner nu har passerat hjärt- kärlsjukdomar som den mest kostsamma diagnosen för samhället. På ett decennium har antalet deprimerade personer i världen ökat med 20 procent och antalet drabbade uppgår nu till 322 miljoner. Psykisk ohälsa beräknas kosta den globala ekonomin hisnande 145 000 miljarder kronor mellan åren 2010-2030.
I Sverige upplever 30 procent av befolkningen att man besväras av ängslan, oro eller ångest, enligt Folkhälsomyndigheten. Och nästan var femte person har fått en depressionsdiagnos vid något tillfälle i livet. Kostnaderna för psykisk ohälsa blir allt högre även i Sverige. Det senaste decenniet har utgifterna för psykiatriska diagnoser i sjukförsäkringssystemet mer än fördubblats, från sju till nästan 15 miljarder kronor. Samhällskostnaderna uppgår till drygt 200 miljarder varje år, cirka fem procent av BNP.
Vanligare bland äldre
Risken att drabbas av psykisk ohälsa ökar drastiskt med stigande ålder. Det är fyra gånger så vanligt att drabbas efter fyllda 65. Viktiga förklaringar till depressioner är ofrivillig ensamhet samt många sociala förluster och livskriser, ofta i kombination med fysiska sjukdomar. Hela 59 procent av personer med äldreomsorg upplever ensamhet.
Äldre med psykisk ohälsa ska enligt Socialstyrelsen ha tillgång till en jämlik, kunskapsbaserad och säker vård och omsorg av god kvalitet. Men så är det långtifrån alltid. Svenska psykiatriska föreningen konstaterade för en tid sedan att endast hälften av de allmänpsykiatriska avdelningarna i samtliga landsting erbjuder äldre någon form av behandling i grupp och mindre än hälften har tillgång till psykologisk behandling. Okunskap om äldres psykiska hälsa samt att äldre är en eftersatt grupp i vården är viktiga orsaker till utebliven adekvat behandling. Att vård ska ges efter behov och inte efter ålder tycks vara en bortglömd maxim.
Bakom statistiken om psykisk ohälsa döljer sig fortfarande ett stort och tabubelagt folkhälsoproblem. Trots att vi vet att psykisk ohälsa kan behandlas framgångsrikt i alla åldrar. Ökad kunskap inom professionen, mer resurser för att stödja den psykiska hälsan och förebygga ohälsa skulle spara stora pengar, många liv och mycket lidande. För att åstadkomma detta krävs en nationell samling och satsning av helt andra dimensioner än de vi hittills sett prov på.