Arbetslösheten bland nyanlända ett enormt resursslöseri
I hela Europa har utomeuropeiskt födda sedan flera generationer högre arbetslöshet än inrikes födda – oavsett utbildningsgrad.
Endast var tredje invandrad akademiker har ett jobb i nivå med sin utbildning efter tio år i Sverige. Svårigheten för utrikes födda att etablera sig på arbetsmarknaden är ett enormt resursslöseri. Trots detta saknas rejäla satsningar i regeringens budgetproposition, skriver bland andra Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef Unionen.
Unionens storstadsregioner tog förra året fram rapporten Vi kan
bättre om nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Den visade tydligt att det tar alldeles för lång tid för invandrade akademiker att få ett jobb i nivå med sin utbildning. Flyktingar med högskoleutbildning flyttar i stor utsträckning till storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö efter att de fått uppehållstillstånd. Det är alltså en extra viktig fråga för våra storstadsregioner, där företagen skriker efter välutbildad arbetskraft.
Unionens rapport visade att först efter tio år ligger sysselsättningen för invandrade akademiker nära den för inrikes födda med högskoleutbildning, men att bara en tredjedel har ett arbete i nivå med sin utbildning. Stockholm var sämst med bara 28 procent, därefter kom Göteborg på 36 procent, medan Malmö var bäst i klassen med 42 procent. Sedan Unionens rapport släpptes har frågan visserligen fått genomslag och utrymme i debatten, men någon förändring har inte skett. Samma mönster går att se inom hela EU och i alla OECD-länder.
I hela Europa har utomeuropeiskt födda sedan flera generationer högre arbetslöshet oavsett utbildningsgrad. Inom EU och OECD tillsätts ett av fyra enkla jobb av invandrare. I Sverige, Österrike, Tyskland och Norge är motsvarande siffra hela 40 procent. Av de elva miljoner invandrare med högre utbildning i EU-länder har 2,9 miljoner arbete som de är överkvalificerade för. Detta riskerar dessutom att tränga undan personer med kortare utbildning, vilket gör det svårare för lågutbildade att få arbete.
Språket avgörande
I samband med att Unionen publicerade rapporten Vi kan bättre tog vi även fram boken Släpp fram kraften där vi lyfter fram goda exempel på företag som har lyckats väl med att etablera nyanlända på arbetsmarknaden. I boken vittnar samtliga arbetsgivare om att det svenska språket är viktigt för att klara sig på arbetsmarknaden, men det gäller att se språket som en möjlighet i stället för en låsning. Flera av de framgångsrika projekten kombinerar därför praktik med studier i svenska.
Vi måste göra det lättare för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden, oavsett utbildningsnivå. Unionen har tillsammans med LO och arbetsgivarorganisationer presenterat en reform för att inrätta så kallade etableringsjobb som ska underlätta för nyanlända att få in en fot på arbetsmarknaden och lära sig hur den fungerar. Förslaget har funnits på politikernas bord under lång tid och det är hög tid för regering och riksdag att prioritera frågan.
Det här behöver göras
Utöver detta förslag har Unionen presenterat ett antal punkter på vad företag, organisationer, politiker, myndigheter och arbetsmarknadens parter behöver göra för att underlätta nyanländas etablering på arbetsmarknaden:
l Prioritera matchning. Detta gäller både företag som vill anställa och projekt som söker deltagare. Vi måste bli bättre på att ta reda på vad individen faktiskt kan och vad företagen behöver.
l Skapa fler kompletterande och relevanta utbildningar. Det behövs en utbyggnad av utbildningar och kurser på högskola, yrkeshögskola och den kommunala vuxenutbildningen så man kan komplettera en utländsk utbildning. Utbildningarna måste också matchas bättre mot vad som efterfrågas på arbetsmarknaden.
l Specialisera SFI. Vi måste satsa på målgruppsanpassad SFI som tar hänsyn till utbildningsbakgrund och den bransch som den nyanlända kan tänkas arbeta i.
l Sätt affären i fokus. En gemensam nämnare i de framgångsrika projekt som Unionen undersökt är att de startats för att skapa affärsnytta och ta vara på individens kompetens. Nyanlända har med sig värdefull kunskap som bidrar till att utveckla företagen.
l Hitta lokala lösningar. Arbetsmarknaden är i stor utsträckning en regional fråga. Arbetsförmedlingen måste jobba närmare de lokala parterna, som arbetsgivare, arbetstagare, fackliga organisationer, kommuner och utbildningsanordnare. På så sätt anpassas insatserna efter den regionala efterfrågan.
Storstadsregionerna har ett skriande kompetensbehov men ändå nyttjas inte den enorma resurs som redan finns i form av invandrade akademiker. Vi uppmanar därför våra politiker och arbetsmarknadens alla aktörer: Släpp fram kraften och stoppa resursslöseriet!
Unionens rapport visade att först efter tio år ligger sysselsättningen för invandrade akademiker nära den för inrikes födda med högskoleutbildning, men att bara en tredjedel har ett arbete i nivå med sin utbildning