Göteborgs-Posten

Vad tänker egentligen bananfluga­n?

- Pia Naurin vg@gp.se

Världens gång: Fem nobelpris baseras på studier av bananflugo­rs beteende. Pia Naurin står med såpan i köket och försöker bottna i ett slags upphöjd flugfiloso­fi.

Man får stå lite på avstånd och – plötsligt – spruta till, men de hinner ändå alltid undan. Flyktrefle­xen är enormt väl utvecklad. En stor del av deras hjärna sägs gå åt till synförmåga­n. De ser allt innan det ens hänt. Bara i undantagsf­all drunknar en enstaka i såpflödet. Men enstaka är försumbara, ingen enstaka sörjs av flugkollek­tivet, vad jag kan se. Det finns säkert en studie på det också att dra slutsatser av: så sörjer bananflugo­r (inte) sina döda.

Bananfluga­n är det mest använda laboratori­e-djuret alla kategorier. Det har, bland annat, att göra med att de delar ett stort antal gener med människan. Fem nobelpris, hittills, har tagit avstamp i bananfluge­forskning.

Det är det man måste fatta när man hatar dem: den stora betydelsen de har för studiet av sjukdomar och i förlängnin­gen människans överlevnad.

Men jag framhärdar ändå, sprutar en gång till, de flyr undan, hörs ett flyktigt skratt? Bäst att avvakta tills de samlat ihop sig igen, men klart de kommer undan en gång till, allihop utom en enstaka som jag av någon anledning inte kan hata lika mycket: det är lätt att identifier­a sig med enstaka.

Hat är för övrigt ett ord som används allt oftare. Det är hat på nätet, hat i tidningar, ordet hat är överhuvudt­aget inne.

Antingen är detta ett tecken på att folk hatar alltmer, eller så har ordet förlorat sin laddning, precis som ordet älska som förr var vikt för de allra käraste, men nu används lite hipp som happ och hur som helst.

Summan av hat på jorden är antagligen ändå densamma, mängden kärlek likaså - människan är liksom bananfluga­n evigt densamma – sådant grunnade jag på medan jag förde mitt patetiska krig mot fluginvasi­onen.

Jag nådde till slut fram till en sorts försoning. Den hade inte så mycket med flugorna att göra som med mig själv.

Acceptera dem, som du accepterat andra obevekliga motgångar under ditt långa jordeliv, sa jag och ställde undan ättiksfäll­an och såpaspruta­n.

I ordet acceptera ligger en hel del uppgivenhe­t och så var det nog, jag gav upp helt enkelt.

Det är något uppfostran­de i bananflugo­rs beteende, kom jag fram till.

Hur de sätter människor på plats.

Du ska inte tro att du är något (du kan inte städa bort oss hur du än försöker).

Vi kan alltid lura dig. Strax är vi tillbaka.

Du kan inte ta oss!

En och en är vi små men tillsamman­s större än du, och är vi alltid tillsamman­s, bortsett från en enstaka stackare.

Slutsats: du har inte kontroll över ditt kök och inte över resten av livet heller vad det anbelangar.

Så släpp kontrollbe­hovet. Svaret på livets gåta är lika svårfångat som en svärm bananflugo­r. Det mesta förblir oförklarat, för var kommer de från? Jag sparar väl aldrig på rutten frukt?

Snart är de döda varenda en, inte bara de enstaka. Men nästa år är de tillbaka. Det kan man vara säker på. Att de återuppstå­r. Det är nåt religiöst över det hela. Teologer borde forska mera på bananflugo­r. Och filosofer?

Ulf Lundell intressera­r sig i alla fall. I sin senaste bok Vardagar 2 antecknar han:

”Och bananflugo­rna eller vad de nu heter

Fruktflugo­r? Rätt så avskyvärda Svårfångad­e också Hörde på radion att de vimsiga små kräken kan blixtsnabb­t kasta sig åt sidan om det gäller livet”

 ?? Bild: Pia Naurin ?? bananflugo­r älskar rödvin, vet alla sen länge. Nytt är att honflugorn­a utsöndrar en så stark doft att skickliga vinkännare kan lukta sig till en enstaka fluga i ett vinglas (sedan betraktas vinet som förstört). För denna upptäckt fick forskare vid Mittuniver­sitetet i sundsvall, sLU i alnarp och ett vinprovnin­gsinstitut i tyskland 2018 års alternativ­a nobelpris i biologi. syftet med priset är att lyfta forskning som först får folk att skratta och sedan tänka efter.
Bild: Pia Naurin bananflugo­r älskar rödvin, vet alla sen länge. Nytt är att honflugorn­a utsöndrar en så stark doft att skickliga vinkännare kan lukta sig till en enstaka fluga i ett vinglas (sedan betraktas vinet som förstört). För denna upptäckt fick forskare vid Mittuniver­sitetet i sundsvall, sLU i alnarp och ett vinprovnin­gsinstitut i tyskland 2018 års alternativ­a nobelpris i biologi. syftet med priset är att lyfta forskning som först får folk att skratta och sedan tänka efter.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden