Kristoffersens chans att ta över den alpina tronen
På den alpina stjärnhimlen lyser Mikaela Shiffrin allra klarast. Men vid sidan av amerikanskan är det ganska tomt. Vem ska egentligen ta klivet den här säsongen och bli det nya – stora – affischnamnet? – Henrik Kristoffersen ser nog sin chans, säger Pernilla Wiberg.
Superstjärnorna Lindsey Vonn och Marcel Hirscher har tackat för sig. Svenska OS-guldmedaljören Frida Hansdotter likaså. Den alpina världscupcirkusen är flera profiler fattigare inför säsongsstarten i österrikiska Sölden i helgen.
Mikaela Shiffrin står i särklass, inte bara rent prestationsmässigt. Den amerikanska 24-åringen får dra det tunga lasset som hela sportens mittpunkt.
– Hon är den självklara stjärnan, säger den förra OS-guldmedaljören, och sedan många år tv-experten, Pernilla Wiberg.
– Det alla frågar sig är inte om, utan när, hon ska slå Ingemar Stenmarks rekord på 86 världscupsegrar. Det är en fråga som kommer förfölja henne och som hon säkerligen är rätt trött på. Men hon får leva med det tills hon slår rekordet.
Inför säsongen står Shiffrin på 60 segrar, och hon väntas vara lika överlägsen den här vintern som tidigare år.
På herrsidan är det betydligt mer öppet om vem som tar över nu när österrikaren Marcel Hirscher valt att avsluta karriären.
– Det är nästan lite konstigt på herrsidan, Hirscher meddelade ju så sent att han slutar. Jag tror att en sådan som Pinturault (Alexis, fransmannen) kan ta klivet och bli den stora stjärnan. Men även Henrik Kristoffersen (Norge) ser nog sin chans, säger Wiberg.
Kristoffersen är dock specialiserad på slalom och storslalom – och att han inte kör fartgrenarna tror Wiberg kan bli ett problem om han vill ta över tronen efter suveräna Hirscher.
– Det gör nog att han kan få det lite svårt, säger hon.
Vid sidan av Kristoffersen och Pinturault ser Wiberg ytterligare ett namn som mycket väl kan bli sportens nästa stora herrstjärna:
Marco Odermatt.
Den österrikiske supertalangen tog hela fem guld i JVM 2018 och kan få sitt stora genombrott i vinter.
– Han är en otrolig talang. Om han får vara frisk och utvecklas kan han nog bli den stora stjärnan.
Att Marcel Hirscher, som bland annat har två OS-guld i prisskåpet, lämnat ett stort tomrum efter sig är klart. Men det behöver inte bara vara negativt att österrikaren inte längre är en del av världscupen.
– Visst kan det vara dåligt när den stora stjärnan försvinner, men han har nästan varit lite för överlägsen. Så det är nog bra att fler nu kan få uppmärksamheten. Det blir mer utspritt och inte bara fokus på en person, säger Wiberg.
Hur ser det ut i det svenska laget då?
Jo, efter Hansdotters avsked är Anna Swenn-Larsson, som tog silver i VM-slalomen i Åre i vintras, nummer ett på damsidan.
– Det är naturligt att det blir Anna. Det är lite som när Anja Pärson kom efter mig en gång i tiden, även om man inte ska jämföra Anna med Anja än. Hon har kapaciteten, nu är det bara att hoppas att hon pallar trycket, säger Wiberg.
– Sedan har vi Estelle Alphand också, som är tillbaka från skada. Hon är intressant, har blivit äldre och har mer erfarenhet. När hon tävlade för Frankrike gillade hon inte att stämplas som en fartåkare, men nu har hon börjat köra lite fart igen, och det gillar jag.
– Sporten innehåller fem grenar och man ska bemästra alla. Även om det är tufft.
På svenska herrsidan har både André Myhrer och Matts Olsson valt att satsa vidare i teknikgrenarna. Men bakom veteranduon är återväxten tunn.
– Det är tur att de bestämde sig för att köra vidare. Utan dem hade vi knappt ens haft ett världscuplag, säger Pernilla Wiberg.