Boris Johnson fick ja och nej – utträdet osäkert
På tisdagskvällen gick underhuset till omröstning om Boris Johnsons brexitlag. 329 röstade ja och 299 nej. Däremot fick han nej till en snabb behandling i parlamentet. Därmed är ett utträde nästa vecka inte sannolikt.
När underhuset sa nej till hans tidsplan med 308 för och 322 emot är allting lika osäkert som tidigare.
Antingen medger EU att Storbritannien får en ytterligare förlängning eller så kraschar Storbritannien ur EU nästa vecka.
Hela eftermiddagen debatterade parlamentets underhus dels behandlingen av det utkast till utträdeslag som Johnson kom överens med EU om i förra veckan.
– Om det här huset ratificerar det här avtalet, som är fullständigt i Storbritanniens intresse, så kan vi få brexit genomfört och låta det här landet gå vidare, sade Johnson i parlamentet.
– Det bästa sättet att slippa problemen med ett avtalslöst utträde är att rösta för den här lagstiftningen i dag.
Men sedan gällde det också att få klartecken för regeringens snabba tidsplan i den så kallade programpropositionen. Johnson ville ha en rekordsnabb behandling där underhuset trycker igenom hela förslaget på bara några dagar, för att möjliggöra ett utträde till den 31 oktober.
Om ledamöterna sade nej lovade premiärministern att kontra med att självmant slopa lagen.
– Då måste lagen dras tillbaka. Då måste vi gå vidare med nyval i stället, sade Johnson.
Vad som då händer den 31 oktober är fortsatt oklart. Formellt har Storbritannien redan bett om en förlängd förhandlingstid till den 31 januari 2020, men något besked om det från övriga EU har ännu inte getts.
Tom Newton Dunn, politisk redaktör på tidningen The Sun, twittrar om att Johnson väntas följa upp ett nej till tidsplanen med att i kväll ringa runt till övriga EU-ledare för att mana dem att inte ge någon förlängning. George Parker på tidningen Financial Times skriver i sin tur att Johnson maximalt kan tänka sig en tio dagars förlängning – även om han och många andra samtidigt gissar att premiärministern trots allt kan acceptera en förlängning i åtminstone några veckor, skriver TT.
Gissningarna på förhand var att regeringen kommer att vinna den första omröstningen, medan den andra – om tidsplanen – bara skulle komma att avgöras av några enstaka röster.
Det stämde ganska väl. Flera fallgropar finns dock kvar. Vid ett ja från underhuset fortsätter lagprocessen direkt, följt av maratondebatter på onsdagen och på torsdag där ledamöterna dessutom får föreslå allehanda ändringsförslag. Flera sådana är redan på gång och diskuteras.
Till exempel finns inget sätt för parlamentet att trycka på för en förlängning av den övergångsperiod som ska lindra utträdet fram till den 31 december 2020. Det har fått den oberoende konservative ledamoten Nick Boles att föreslå en ändring där regeringen automatiskt åläggs att begära en förlängd övergångsperiod ända fram till slutet av 2022, om inte parlamentet säger något annat.
Labour-ledamoten Phil Wilson vill i sin tur ha en bekräftande folkomröstning innan lämnandet kan träda i kraft.
– Vi kommer att hjälpa till att föra den här lagen genom parlamentet, vi kommer att rösta för den, göra den officiell, bara den sedan går tillbaka till folket så att de kan jämföra det som är brexit i dag med det som de utlovades för 3,5 år sedan, säger Wilson till BBC.
Om ändringarna blir för stora och dramatiska lär emellertid regeringen dra i handbromsen och själv stoppa processen – återigen i så fall i syfte att tvinga fram ett nyval senast i december för att lösa upp knutarna i parlamentet.
Tanken är annars att kunna godkänna lagförslaget i underhuset på torsdag eftermiddag och föra det vidare överhuset från och med fredag.
När det sedan är klart – om lagförslaget över huvud taget kommer så långt – måste även EU-parlamentet formellt godkänna utträdet. Det väntas i så fall ske via en extrainsatt sittning nästa vecka.
Bland brittiska statsvetare och journalister gissas vilt på hur det ska gå.
”Regeringen vinner andra läsningen, men förlorar om programpropositionen. Utskottsbehandlingen fortsätter förbi 31 oktober, men regeringen vinner de flesta viktiga omröstningarna (om folkomröstning och tullunion). Lagen går igenom i slutet av november. EU lämnas vid årsskiftet. Nyval följer tidigt under 2020”, skriver exempelvis Philip Cowley, statsvetare vid Queen Mary University i London på Twitter.
Men nu är det osäkert vad som händer. Under ytterligare en förlängning är ett nyval att vänta.