Bilbritannien
När britter köper bil ska man inte se det som att de köper en bil. De köper sin privata Ironman Suit. För er som sett filmerna med Robert Downey Jr som Ironman är ju detta en kostym av stål som ger bäraren superkrafter. Men vem som helst kan inte köpa vilka superkrafter som helst. Det är i själva verket oerhört strikt systematiskt.
Det går till exempel en rågång mellan å ena sidan fyr- och sexcylindrigt och å andra sidan åtta cylindrar eller mer.
Mellanchefer har av hävd hört till segmentet upp till fyra cylindrar eller möjligtvis Golf GTI.
Säljare har hänvisats till instegsmodellerna med minst motor. (Säljarna medför alltid kostymen på galgen. Därvidlag skiljer de sig från middelmanagement som inte behöver nedlåta sig till att träffa annat än guldkunder och därför bär kostym redan bakom ratten, före lunchmötet. En lagom skrynklig kavaj signalerar i Storbritannien att man har en karriär.)
Sex cylindrar är för ledningsgruppen.
Åtta eller mer för ägaren. Nåja här finns schatteringar som inte är möjliga att få in i den här spalten. Men det väsentliga är att bilägandet alltid är strikt hierarkiskt i Storbritannien. En Golf GTI ska alltid lämna plats för Golf VR6.
Bentley och Rolls Royce har allmänt företräde i rondeller, möjligen tillsammans med suvar av rätt märke. ”Fel märke” är i detta sammanhang Toyota, amerikanska jättepickuper som Ford Raptor, Dodge Ram och Chevrolet Suburban.
Ett möjligt undantag är Cadillac Navigator eftersom den når över den magiska hundratusenpundsgränsen.
Allt som tillverkas öster om Uralbergen är givetvis också fel.
Varför skulle man som svensk behöva intressera sig för allt detta?
Jo, det går faktiskt – åtminstone som långtidsbesökare – att navigera i detta system. Man kan köpa eller rentav hyra en samhällsposition med hjälp av rätt attribut.
Det är billigare och mer socialt accepterat än inhandlade adelstitlar.
(En avlägsen bekant, som är mest känd för sin vana att bonna in på Nobelfesten via rökrutan, prydd med simborgarmärket samt en uppsättning skyttemärken av så låg rang, att de riktiga gästerna inte riktigt känner till dem, saluför sådana. Du kan bli en italiensk adelsman av lägre lantgrad för cirka 5 000 svenska spänn.)
I Storbritannien räcker det att hyra en lite dyrare bil och ha på sig en sliten gammal kavaj av svindyrt märke och en medfaren klocka av rätt sort.
Åtminstone har det varit så fram till nu.
Hela detta finkalibriga signalsystem är nu i farozonen på grund av Brexit.
Under våren och sommaren har lyxbilstillverkarna nervöst aviserat att det kan vara slut med billiga lyxbilar i Storbritannien. Tullarna hotar hela billandskapet. I denna fråga, befarar jag, räcker det inte att ha rätt kavaj och klocka.
Bilbritannien följer nervöst nedräkningen.