Så styrs ekonomin i undre världen
Skottlossningar, knarkhandel och hierarkiska kriminella nätverk – den organiserade brottsligheten i Göteborg har många ansikten. Men hur fungerar egentligen en svart marknad? Tillsammans med den amerikanske forskaren Peter Reuter har GP djupdykt i den kri
GP granskar: Tillsammans med den amerikanske professorn Peter Reuter djupdyker GP i den kriminella ekonomin. ”På en svart marknad bygger äganderätt på våld eller hot om våld”, säger han.
Oavsett om det är för kranarna vid varvet eller för bilfabriken på Hisingen har Göteborg länge varit känt för sina industrier. Lika länge har företagare, ekonomer och forskare försökt reda ut vilka förhållanden som gäller i ekonomin. Utbud och efterfrågan, ett pris sätts på en marknad.
Men i Göteborg finns också en parallell ekonomi: den kriminella. Där är bilar och kullager utbytta mot droger och beskyddarverksamhet. Men teorier om utbud, efterfrågan och pris är fortfarande relevanta. På många sätt skiljer sig en kriminell marknad från den lagliga ekonomin – men en stor likhet finns.
Det är pengarna som styr.
Exakt vad som
sker i den kriminella ekonomin kan vara svårt att veta säkert. Den som trotsar lagen har inget intresse av bokföring eller dokumentation – snarare tvärtom. Ju färre som vet, desto bättre.
Men under arbetet med den här artikeln har GP tagit del av berättelser från Göteborgs svarta mark
Om två personer gör en affär utanför systemet, då tar de en risk. Det blir väldigt svårt för dem att vända sig till oss eller till rättssamhället över huvud taget. Ulf Merlander Polisområdeschef för nordöstra Göteborg
Om det bara finns en lånehaj kan han kosta på sig att vara våldsam. Men om det finns konkurrens, då vill han inte fastna i ett rykte om att vara den som misshandlar folk till höger och vänster. Peter reuter Professor i kriminologi, universitetet i Maryland
nader. En av dem handlar om en frisörsalong, som efter en affär stod i skuld till en leverantör. När en tvist uppstod kring betalningen valde leverantören att sälja skulden vidare. Men i stället för ett inkassoeller fakturabolag blev lösningen: en kriminell organisation.
Att skulder regleras med hjälp av den organiserade brottslighetens våldskapital bekräftas av de poliser som GP pratar med. De talar också om en ”utbredd tystnadskultur”.
– När man säljer en skuld vidare på det sättet, då är det ju att någonting är fuffens i grunden. Ofta kanske det är svarta affärer från början, man kan inte gå till inkasso om det inte finns papper på affären, säger Ulf Merlander, polisområdeschef i nordöstra Göteborg.
Exakt hur skulderna ser ut kan skilja sig från fall till fall – det är svårt även för polisen att veta säkert. Men flera poliser berättar att det finns en glidande skala från verkliga skulder, till rent påhittade belopp för att kunna utöva utpressning.
– Detta är inte en värld där parterna kommer överens om en dröjsmålsränta på 18 procent. Utan de höftar ju till med en summa, sedan kan det vara det dubbla en vecka senare. Vi ser att många av konflikterna vi har i staden bottnar i den här typen av tvister. Det börjar med en skuld, men sedan höjs beloppen och med tiden blir det mer och mer en påhittad skuld, säger Merlander.
Forskaren Peter Reuter
är professor i kriminologi vid universitetet i Maryland, USA. Han har studerat kriminella ekonomier och svarta marknader i snart 40 år. Han menar att våldet är den viktigaste skillnaden mellan legala och illegala ekonomier.
– Olaglig verksamhet kan inte kan förlita sig på institutioner som upprätthåller äganderätten. På en svart marknad bygger äganderätt, i den utsträckning den finns, på våld eller hot om våld, säger han.
Den som själv är indragen i den svarta ekonomin kan inte vända sig till polisen eller myndigheter när den blir utsatt för en oförrätt. En knarklangare som inte får betalt kan inte förlita sig på kronofogden för att driva in skulderna. I den kriminella logiken finns därför oftast bara ett alternativ för den som vill se till att ett avtal hålls: våld.
Men det är inte heller så enkelt som att den som brukar mest våld blir mest framgångsrik. Skottlossningar och misshandel får negativa konsekvenser, även för de organiserade brottslingarna.
– Man måste tänka på att våld också är en kostnad. Ta till exempel en lånehaj, någon som lånar ut pengar till höga räntor och driver in pengarna med hot om våld. Om det bara finns en lånehaj kan han kosta på sig att vara våldsam. Men om det finns konkurrens, då vill han inte fastna i ett rykte om att vara den som misshandlar folk till höger och vänster. Där handlar det om att inte skrämma bort framtida kunder, men ändå få tillbaka sina pengar, säger Peter Reuter.
Han påpekar också att det är ”mycket ovanligt” med svarta marknader där grovt våld sträcker sig över lång tid. Oftast löser parterna konflikten på något sätt, antingen genom att den ebbar ut eller genom att den ena sidan vinner.
Våld är inte ens standard på alla svarta marknader – vissa kriminella system fungerar nästan helt utan fysiskt våld. Som exempel tar han den svarta spelmarknaden på Manhattan under 70-talet.
– Om man tittar på vad som karaktäriserar en våldsam svart marknad, så beror en del av det på personerna i marknaden. De flesta bookmakers i 70-talets New York dog i sin säng på ålderns höst. På 90-talet fanns det däremot en crack-marknad på Manhattan. Den hade väldigt unga aktörer, som dessutom använde sig av substanser som tar bort hämningar. Dessutom bytte stora summor pengar händer på platser där det var lätt att stjäla. Den marknaden blev mycket mer våldsam, säger han. Tidigt en höstkväll
2018 beslutar sig några Göteborgspoliser för att kolla upp ett tips, på vinst och förlust. De misstänker en ung man för att handla med knark och det har varit ”mycket spring” i hans lägenhet. De bestämmer sig för att göra ett tillslag – och av en slump möter de mannen i porten.
– I samma sekund som vi anländer så kommer den här killen ut från porten med sin pitbull. Han blir väldigt nervös när han får syn på oss, berättar en av poliserna som var med.
Tillslaget blir en succé för polisen, som kan beslagta både heroin, opium och cannabis. Dessutom 220 000 kronor i kontanter – en del av det gömt i ett lönnfack i en Sagan om Ringen-bok.
Men det stora knarkbeslaget fick också en annan effekt: det påverkade priset.
En polisman som deltog förklarar att ”heroinpriset fördubblades” i centrala Göteborg. Det var inte första gången – en hel del tyder nämligen på att både lagar, regleringar och polisinsatser har inverkan på priser på svarta marknader.
– Vi har sett det på tramadol, där vi arbetat väldigt aktivt och beslagtagit en hel del. Då har vi sett att priserna gått upp, säger Teodor Smedius, polisområdeschef i city.
Enligt klassisk ekonomisk
teori skulle ett högre pris leda till att marknaden efterfrågar mindre av varan. Det stämmer inte nödvändigtvis helt in på droger. I sin bok ”Understanding the demand for illegal drugs” har Peter Reuter uppskattat hur efterfrågan på olika droger ser ut. Han konstaterar att den är oelastisk – den påverkas inte så mycket av prisförändringar.
Olika varor är olika känsliga för förändringar i pris. Om en tågresa plötsligt blir dyrare kommer många att välja andra sätt att resa på. Eftersom efterfrågan på tågresor är elastisk, så kan även en liten prisförändring göra stor skillnad för hur många resor som säljs.
Med andra varor kan det vara tvärt om. När mjölk eller salt blir dyrare konsumeras det nästan lika mycket ändå, de är exempel på varor med oelastiskt efterfrågan. Samma sak gäller droger.
– Precis som för tobak och alkohol, leder prisförändringar på droger bara till mindre förändringar i efterfrågan. Men suget efter droger är inte konstant, trots att många användare är beroende av dem. Även någon som är beroende kommer att förbruka lite mer om varan är billig, och mindre om den är dyr, säger Reuter.
Men är högre priser på droger bra eller dåligt?
– Om man bara fokuserar på själva droganvändandet, då är höga priser väldigt bra. Det leder trots allt till mindre konsumtion. Men om man också tar in andra konsekvenser, så är det inte längre lika enkelt. När priserna går upp blir det ännu mer lukrativt att sälja droger. Och eftersom efterfrågan är oelastisk kan till och med intäkterna för langare drivas upp, priserna stiger mer än vad volymerna minskar. De totala intäkterna går upp, säger Reuter (se grafik).
Peter Reuter menar att det finns en risk för att polisingripanden leder till oönskade effekter. Det finns visserligen internationella exempel på när polis sprängt hela knarkligor och fått en bestående effekt. Men det absolut vanligaste utfallet är att insatserna bara blir en tillfällig störning.
– Rättsväsende och polis är effektivt mot marknader som ännu inte är väletablerade, det är relativt lätt att förhindra marknader från att uppstå. Men det är betydligt svårare att kväva en marknad när den väl har formats och har flera olika spelare på olika nivåer, säger Reuter.
I Göteborg genomför både polis och tull narkotikabeslag på ett rutinmässigt sätt – att deras agerande skulle påverka priserna på stadens droger har inte någon inverkan på myndigheternas arbete.
– Det är ingen målsättning vi har inom polisen, att få upp eller ner priser. Vi har ju ett uppdrag om att bekämpa narkotika och det är väldigt viktigt. Dels tar användarna skada, men det leder ju också till massa annan följdbrottslighet. Men ska man komma åt narkotikaproblemet på sikt så handlar det om att angripa efterfrågan, att få färre att vilja ha produkterna. Där har till exempel skola och socialtjänst bättre verktyg än vad vi har.
– Om vi inte vet om något, då kan vi heller inte jobba med det.
Polisområdeschefen för nordöstra Göteborg Ulf Merlander sätter fingret på ett av den svarta ekonomins dilemman.
Det som sker utanför lagens ramar hamnar också ofta utanför samhällets kontroll. I många fall är det svårt att veta hur vanligt förekommande olika fenomen på de svarta marknaderna är – mörkertalen är nästan alltid stora.
– Om två personer gör en affär utanför systemet, då tar de en risk. Det blir väldigt svårt för dem att vända sig till oss eller till rättssamhället över huvud taget. Men någonstans har de också valt den vägen, säger Merlander.
Han är inte den förste som gör spaningen – det finns en anledning till att en olaglig marknad kallas för svart. Aktörerna skyr samhällets ljus.
I boken ”Narconomics” undersöker författaren och The economist-journalisten Tom Wainwright förhållandet mellan droger, pengar och grov kriminalitet. Han drar slutsatsen att kampen mellan förbud och kontroll är ett avgörande dilemma för den som vill bekämpa organiserad brottslighet.
Som exempel tar han droger – som i de allra flesta fall är olagliga. Det kilo kokain som i Colombia kostar 385 dollar, kostar på Manhattan 80 000 dollar. Prisökningen beror inte på att varans kvalitet förbättrats, utan på att smugglare, grossister och langare vill ha betalt för riskerna det innebär att leverera knarket till konsumenten. Hårda tullkontroller och stränga straff leder till höga priser – men också till att en stor del av handeln hamnar utanför samhällets kontroll. I ”Narconomics” målar Tom Wainwright upp legaliseringen av cannabis i delar av USA som det största hotet mot syd- och Mellanamerikas stora drogkarteller.
GP har tidigare
skrivit om hur narkotikan är en motor i konflikterna mellan olika kriminella grupperingar också i Göteborg. Men att tro att en legalisering skulle lösa problemen vore naivt, det menar i alla fall Peter Reuter.
– Vi vet att legaliseringen av cannabis i delar av USA har lett till att färre blir gripna. Men samtidigt vet vi också att användandet har gått upp, folk tar mer och starkare droger. Förmodligen är den samlade effekten på folkhälsan negativ, säger han.
Kriminologiprofessorn har ”inte tagit ställning” i debatten om legalisering – men konstaterar att det kan finnas fler vägar att gå än att se till att varje förbud efterlevs till punkt och pricka.
– Jag säger inte att man ska sluta tillämpa lagarna, men om det största problemet inte är själva droganvändningen, så borde polisen snarare tänka på att forma marknaden än att försöka utrota den, säger han.
Legalisering skulle kunna göra vissa delar av den svarta ekonomin vit. Men Peter Reuter påpekar också det otänkbara i att lösa alla problem med kriminalitet på det sättet – som exempel använder han tyngre droger.
– Det finns väldigt lite diskussioner om att legalisera kokain, heroin eller amfetamin. Och det beror på att effekterna antagligen hade blivit helt annorlunda, säger han.
Varför är det så svårt att bekämpa organiserad brottslighet?
– Har du någonsin sett tv-serien ”The Wire”? Där har du nog svaret. Den speglar hur komplicerad verkligheten är i Baltimore, där serien utspelar sig. Göteborg är antagligen helt annorlunda från Baltimore, ändå går det säkert att ringa in era problem med ett antal kvalificerade gissningar. De finns främst i fattiga stadsdelar, där stora grupper har lågt förtroende för polisen och samhället i stort, områden med en ansenlig invandrarbefolkning och sociala problem. Det är inget mysterium varför det är svårt att lösa.
”Har du någonsin sett TV-serien The Wire? Där har du nog svaret.”