Gängkriminella försöker ta över legal verksamhet
En intern kartläggning hos polisen visar att över 250 gängkriminella har negativt inflytande i centrala Göteborg. Enligt Citypolisen styrs en stor del av knarkhandeln av förortsgäng – som genom hot och utpressning också försöker överta legala verksamheter.
– Det är som en kokande gryta, säger polisen Anders Karlsson.
GP har i en lång rad artiklar granskat, kartlagt och rapporterat om gängkriminaliteten i Göteborgs utsatta områden. Fram träder en bild av ett problem övermäktigt polisen att lösa på egen hand.
Anders Karlsson, som arbetat i yttre tjänst i centrala Göteborg under lång tid, menar att gängen har starkt inflytande även i centrum.
– Det är inget snack om det, gängen finns i en cirkel kring city. Vi pratar mycket om narkotikaförsäljning kring Nordstan och liknande, men den styrs ofta av gängkriminella från ytterområdena. Allt hänger ihop, säger han.
GP har tidigare rapporterat om att 900 personer kan kopplas till kriminella nätverk i Göteborg. Enligt en intern kartläggning hos polisen bedöms över 250 av dessa ha negativt inflytande i polisområde city, erfar GP.
Det bekräftas av Citypolisens chef Teodor Smedius.
– Det finns tydliga kopplingar mellan drogförsäljningen i centrala Göteborg och gängen som finns där utanför, säger han.
Det är dock inte bara runt city som gängen finns. Att kriminella nätverk i Göteborgs förorter har tillgång till lägenheter i centrum är mer regel än undantag, både enligt poliser och GP:s egna uppgifter. Används de här lägenheterna primärt som boenden eller används de för att begå brott?
– Vi ser exempel på både ock, säger Teodor Smedius. Polischefen fortsätter:
– Vi ser ganska omfattande brottslighet kopplat till krogar och företag på samma sätt som i de förorter där de här individerna vanligtvis verkar. Det är egentligen ganska naturligt, men det är viktigt att man förstår att det är så. Vi har många exempel på utpressning, olaga hot och försök att ta över lagliga verksamheter.
Anders Karlsson hävdar att city utarmas på resurser när en allt större del av de polisiära musklerna – ”med all rätt” – riktas mot utsatta områden.
– Det blir som en mur kring city, det är som en kokande gryta. Vi är alldeles för få här, säger han.
Han upplever också att en stor del av den tid som han och kollegorna behöver lägga på att arbeta brottsförebyggande och störa ut kriminella försvinner till annat.
– Så fort det saknas poliser i ingripandeverksamhet, det gör det nästan alltid, så får vi täcka upp. Vi kan inte planera eller bedriva en vettig linjeverksamhet.
Anders Karlsson nämner också demonstrationer, fotbollsmatcher och andra större evenemang som en stor tidsbov. Mot den bakgrunden ser han en farhåga i att de kriminella gängen ska bita sig fast på allvar även i centrum.
– Vi kan vinna ett slag och göra en jättebra insats en kväll – men vi vinner aldrig i längden. Vi saknar resurser för att kunna få en kontinuitet i det arbetet, säger han.
Teodor Smedius delar bilden av att mycket tid går åt till annat än brottsförebyggande verksamhet och långsiktigt arbete – men menar att det är oundvikligt.
– Områdespolisen i city har som uppdrag att jobba med den problembild vi har. Den är oerhört komplex med allt från grov organiserad brottslighet till bevakning av tingsrättsförhandlingar, idrottsevenemang, konserter och patrullering av Avenyn på kvällar och helger. Det är lite svårare att ha en planerad linjeverksamhet, som inte rubbas av händelser som hela tiden dyker upp, i city.
Polischefen menar vidare att numerären behöver växa om Citypolisen effektivt ska kunna jobba mot ”allt som vi skulle vilja”. Han tror också att så kommer att bli fallet.
Vi kan vinna ett slag och göra en jättebra insats en kväll – men vi vinner aldrig i längden. Vi saknar resurser för att kunna få en kontinuitet i det arbetet. anders karlsson Polis
– Vi ska bli 10 000 fler poliser i Sverige och det kommer naturligtvis att visa sig hos oss också.
Däremot understryker han att det inte är hela lösningen.
– Ibland kan det låta som att ”om vi bara vi får fler poliser så löser sig allt” – så är det absolut inte. Vi måste fortsätta utveckla oss och bli en mer effektiv organisation. Det finns jättemycket att göra som inte är resursfrågor, säger Teodor Smedius.