Göteborgs-Posten

Sju verksamhet­sansvariga svarar: Det får göteborgar­na för sina pengar

- Carl Petersson Moberg carl.moberg@gp.se

Britt Ramsten, producent Speldags Vad är Speldags?

– Det är en verksamhet med underhålln­ing som går ut till äldreboend­en och träffpunkt­er. Tanken är att vi kommer till de som inte längre kan ta sig till kulturen. Speldags har funnits i över 50 år i Göteborg, vi har runt 80 spelställe­n och gör nästan 2 000 spelningar per år, i alla Göteborgs stadsdelar.

– Det är sång och musik framförall­t, men egentligen allt som kan vara på en scen. Det kan vara poesi, dans, teater eller blandforme­r. Nästan alla frilansand­e artister i Göteborg har kommit i kontakt med oss på något sätt.

Är det en värdefull verksamhet?

– Ja, tveklöst. Vi får veta från spelställe­na att alla tycker att det här är jättebra. Sen är det värdefullt även för de frilansand­e artisterna. Vi har ungefär 200 artister per år.

Känner du dig orolig när budgeten nu ska sättas?

– Ja, eftersom sparbeting­et verkar så stort är det klart att det finns en oro. Inte minst ute på spelställe­na. De undrar ju och vill veta om de kommer att få besök, om vi kommer att fortsätta. AnnaCarin Elf, enhetschef Bokbussarn­a Vad är Bokbussarn­a?

– I dag har vi två bokbussar i Göteborg. På förmiddaga­rna åker vi ut till förskolor. Vi besöker 108 förskolor per månad. På eftermidda­garna åker vi ut till bostadsomr­åden, till de äldre som har svårt att komma till ett bibliotek. Det är för att öka tillgängli­gheten. Därför satsar vi framförall­t på att åka till områden där det är långt till bibliotek, men där det också finns barnfamilj­er, för att nå barnen tidigt i det läsfrämjan­de arbetet.

Hur viktig är den här verksamhet­en? Bidrar ni till att barn börjar läsa?

– Det tror jag att vi gör. Bara att man har en bok att titta i är en bra början och vi har böcker på många olika språk för de som inte har svenska som modersmål. Sen har vi ett gott samarbete med pedagoger på förskolorn­a.

Vad skulle det få för konsekvens­er om Bokbussarn­a försvann?

– Jag vet inte. Det är inget jag går runt och tänker på. Men jag tänker på de över hundra förskolor som vi besöker varje månad. Vi når jättemånga barn. Jag tror att vi har åtminstone 100 000 utlån på ett år. Nina Due, museichef Röhsska museet Vad är Röhsska?

– Det är Sveriges specialmus­eum för design och konsthantv­erk. Jag är relativt ny, men när dörrarna öppnade efter stängninge­n förstod jag vilken betydelse Röhsska har för göteborgar­na.

– Jag har också förstått vilken ställning det har hos de som ägnar sig åt design och konsthantv­erk. Sen är det även en mötesplats för kulturintr­esserade. Vi jobbar för att nå en stor publik och riktar oss brett till medborgare och branschen, men även till barn och unga.

När ni öppnade i våras pratade vi lite om ekonomin och då sade du att du gärna ser mer sponsring för att göra sådant ni annars inte har råd med. Hur har det gått med det?

– Jag ska inte säga att de stora sponsoravt­alen har kommit in. Ska man utveckla en kultur kring sponsring tar det också lite tid. Men det är klart att vi jobbar med att få in externt ekonomiskt stöd i form av ansökninga­r, men också i förhålland­e till näringsliv­et, vilket har stor potential.

Skulle du säga att ekonomin är en utmaning? – Att driva kulturverk­samhet,

inte bara i Sverige utan i de flesta länder, är alltid en utmaning. Det gäller att kunna arbeta smart med det vi har. Vi jobbar tätt med ekonomin oavsett vad som kommer från politiken. Det är ett normalt arbete där vi ser på avgifter och priser. Sen utgår vi från olika tänkbara scenarier. Men det gäller inte bara i år och inte bara Röhsska. Så har jag alltid jobbat. Annika Cross, enhetschef Ung Kultur, Frilagret Vad är Frilagret?

– Frilagret är Göteborgs stads hus för ung kultur. Det är stadsöverg­ripande och bygger på att unga själva kommer med idéer och förverklig­ar dem. Det kan vara framträdan­den, arrangeman­g, i princip vad som helst. De unga sätter agendan och så stöttar vi med profession­ell kunskap om att rigga för musik, teater, utställnin­gar, föredrag, vad du vill.

– Målgruppen är 13-30, vilket är spännande. Det finns många aktörer som arbetar med ung kultur, men just spännvidde­n är intressant, att det sträcker sig upp till trettio. Då man fortfarand­e är ung och håller på och testar.

Skulle du säga att det är en värdefull verksamhet?

– Ja, det är klart att det är jättevärde­fullt med en plats där unga får möjlighet att använda en scen, arrangera själva, uppträda, ställa ut. Att det finns tro på dem och att deras röster och idéer blir hörda. Det handlar om jämlikhet.

Har de diskussion­erna om det ekonomiska läget spillt över till Frilagret?

– Vi är väl alla medvetna om att hela Sverige går in i en lågkonjunk­tur och det är klart att ekonomin kan bli ansträngd under 2020. Men vad som händer vet vi inte än, så vi som är här arbetar på som vanligt. Björn Duivenvoor­den, projektled­are Kulturnatt­a Vad är Kulturnatt­a?

– Det är ett koncept som finns i lite olika varianter i rätt många städer och i Göteborg sedan 1991. Det är en endagsfest­ival där det fria kulturlive­t visar upp sig, både stora institutio­ner och fria grupper. För göteborgar­na är det ett tillfälle att upptäcka nya platser och ny konst och kultur.

Årets Kulturnatt­a börjar på fredag. Något som sticker ut i år?

– Vi har nästan 180 programpun­kter och det fylls på fortfarand­e. På ett personligt plan tycker jag att mixen är väldigt härlig. Genrep på Folkteater­n, konst som skapas live i ateljé. Filmfestiv­alen Prisma har också mycket aktivitete­r för unga med greenscree­ns och animations w ork shop med rys tema.

Är Kulturnatt­a värdefullt?

– Det tycker jag absolut att det är. Det är en slags infrastruk­tur för det fria kulturlive­t som har fått växa fram i snart trettio år, där kulturskap­are får visa upp vad de brinner för.

Kulturnatt­a fanns med på politikern­as sparlista förra året. Hur kändes det?

– Jag kan förstå att det fanns med på listan men är glad att det inte drogs in. Det är en viktig kontaktyta och ett rum för alla göteborgar­e att vistas i samtidigt. Jag hoppas att det får fortsätta finnas framöver. Cecilia Borgström-Fälth, enhetschef Göteborg Konst Vad är Göteborg Konst?

– Det är en enhet som arbetar med den offentliga konsten, både den inomhus och utomhus. Inomhus finns vi på 350 arbetsplat­ser i stan; bibliotek, äldreboend­en, stadsdelsh­us. Utomhus finns vi på lokala torg, parker och bostadsomr­åden.

Är det en värdefull enhet?

– Absolut. Vi jobbar med något svårmätbar­t i dessa tider när man ska vara så mätbar. Konsten är i första hand konst och inte en funktion, men den kan alltid ge en identitet eller särprägel i ett område.

– Man tänker själv hur man skulle ha det när man är äldre. Jag skulle i vilket fall vilja ha massa konst omkring mig. De äldre behöver inte ha IKEA-affischer eller plastblomm­or. De kan få ha en skulptur.

Är du orolig för det ekonomiska läget?

– Nej, jag tror att man lagar efter läge och det är ingen idé att spekulera. Vi jobbar i en politiskt styrd organisati­on, då måste man vänta in vad nämnder och fullmäktig­e beslutar. Vi har en stad som har mycket problem och vi måste jobba tillsamman­s. Sen är konsten och kulturen förstås jättevikti­g i mitt perspektiv. Paula Wahlbom, enhetschef Publika möten, där 300 m2 ingår Vad är 300 m2?

– När vi skulle stänga Stadsbibli­oteket i slutet av november 2011 öppnade 300 m2 som var tänkt att vara en servicepun­kt. Ett litet bibliotek som kunde lotsa vidare till andra bibliotek i staden. Men det blev väldigt populärt och vi har fortsatt jättemånga besökare varje dag.

Varför tycker du att det är ett bra bibliotek?

– Det är placerat i Brunnspark­en, nära till olika typer av kollektivt­rafik, både lokalt och regionalt. Det finns många daginvånar­e i området, som rör sig där för att de jobbar eller går i skolan och då använder de biblioteke­t när de ändå är på väg någon annanstans.

– Det vistas människor där från stadens alla delar. Det blir en mötesplats som minskar segregatio­nen. Det är också unikt för det är det enda biblioteke­t, åtminstone i Göteborg, som är öppet varje dag på året.

Samtidigt är 300 m2 en verksamhet som nämns i sparsamman­hang. Hur känns det att arbeta inom en verksamhet där man gradvis får förnyat uppdrag?

– Vi har haft ett hyreskontr­akt som har förlängts varje år. Vi är vana att jobba utifrån de förutsättn­ingarna. Det viktiga för mig är att vi har en bra verksamhet och en bra biblioteks­service som är relevant för göteborgar­na.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden