Striden om skärgården är långt ifrån över
Försvarsmakten fick lov att kraftigt öka antalet skjutningar i Göteborgs södra skärgård, men beslutet överklagades. Tio år senare har inget slutgiltigt beslut fattats – under tiden har försvaret försökt stoppa flera öbor från att bygga ut sina hus. GP har träffat tre av dem som startade nätverket Skärgårdsuppropet: Birgitta Hultqvist, Christer Carlsson och Klas Ålander. ”Visst sjutton ska försvaret få öva, men det ska ju vara med måtta”, säger Christer Carlsson.
Det pågår en strid i Göteborgs södra skärgård mellan öbor och militär. 2010 fick Försvarsmakten grönt ljus att kraftigt utöka skjutövningarna i området. Beslutet överklagades och tio år senare har inget avgörande kommit. Fortfarande stoppas byggen på grund av försvaret.
– Vår frihet är begränsad, säger Birgitta Hultqvist, en av alla skärgårdsbor som tvingas anpassa sig efter militären.
Vinden tilltar ju längre upp man kommer längs den lilla vägen som leder till Stora Rös på Styrsö. Där, från den högsta punkten i södra skärgården, ser man långt ut över havet och öarna runtomkring.
– Den här vägen anlades av militären under andra världskriget, berättar Christer Carlsson, samtidigt som han med vana steg tar sig upp för backen.
Men militären har också varit ständigt närvarande i Christer Carlssons liv under snart tio års tid. Han har bott på Styrsö under många år och är en av dem som är emot Försvarsmaktens planer på att utöka antalet skjutövningar i Göteborgs södra skärgård.
– Visst sjutton ska försvaret få öva, men det ska ju vara med måtta. Vi ska kunna leva här också. De tycker att de kan göra som de vill, men det vi vill göra är ju att komma överens, säger Christer Carlsson.
Han, och flera andra skärgårdsbor, säger att de aldrig tagit ställning mot försvaret, men det är just militären som stått i andra ringhörnan när kampen om skjutningarna, bullret och byggloven i Göteborgs södra skärgård kommit på tal.
På Styrsö, Brännö och Donsö gick öborna ihop för tio år sedan för att stå upp mot militärens aktivitet i området. Ökade skjutövningar riskerade då att begränsa livet ännu mer än tidigare.
Sedan dess har den puttrande konflikten pågått. I dag säger de som fortfarande är aktiva i Skärgårdsuppropet att de är något mer passiva. Samtidigt vägrar de ge upp kampen om skärgårdsidyllen.
Men vad handlar det om?
I slutet av 2010 fattades ett beslut av miljöprövningsdelegationen på länsstyrelsen som gav Försvarsmakten tillstånd att hålla skjutövningar i skärgården under 115 dagar och 70 nätter varje år, i stället för som tidigare 20 dagar. Utöver det skulle även internationella militärövningar tillåtas i området.
Men beslutet överklagades av både boende i skärgården och Göteborg stad. Sedan 2012 ligger ärendet hos regeringen. Men inget beslut har fattats.
Under tiden har övningarna fortsatt med ungefär 20 skjutdagar per år – trots att ett faktiskt tillstånd saknas. I och med det civila försvarets upprustning och att värnplikten återinförts väntas skjutövningarna inte bli färre.
Snarare tvärtom.
Utöver det vill försvaret etablera ett nytt amfibieregemente i Göteborg. Det skulle innebära att ytterligare 800 soldater stationeras i Göteborg, jämfört med dagens cirka 300.
Samma år som tillståndet för skjutningarna gavs bildades Skärgårdsuppropet, ett nätverk beståendes av boende i södra skärgården som vill att boende, verksamheter och natur ska kunna samexistera med Försvarsmaktens intressen i området.
De sa: ’Tänk om vi skjuter hål i huvudet på dig’. Då sa jag: ’ja, varsågod’. christer carlsson, Styrsö om ett möte med militären
Länsstyrelsen gav tillstånd för skjutning 115 dagar per år, i stället för som tidigare 20 dagar
Förutom Christer Carlsson har även Klas Ålander och Birgitta Hultqvist, båda bosatta på Brännö, varit engagerade i nätverket sedan starten.
– Jag tror att beslutet 2010 tog många på sängen, vissa visste om att det var en process på gång, men den var inte allmänt känd och de samråd som försvaret hade haft var ickeexisterande. Så folk blev upprörda och tyckte att det här har gått för långt, säger Klas Ålander.
Tio år senare står han på Styrsös högsta punkt och pekar ut de områden i skärgården där försvarsmakten brukar öva. I dag handlar det alltså om runt 20 dagar per år. Hur många det blir i framtiden är det ingen som vet.
– Det man tänker på först är ju ljudet. Det innebär enorma bullerstörningar om man tänker på 115 dagar och 70 nätter om året, och så lite internationella övningar utöver det, säger Klas Ålander och fortsätter:
– Där jag bor hör jag mest kulsprutor och andra typer av vapen. Folk som bor i närheten av Stora och Lilla Rävholmen säger att de upplever bullret som att bo i en krigszon när det är som värst.
Birgitta Hultqvist pekar in i den snåriga skogen som omgärdar vägen upp till Stora Rös och berömmer höstfärgerna. Hon är framförallt orolig för hur miljön i området påverkas av Försvarsmaktens verksamhet. Enligt det ursprungliga beslutet från länsstyrelsen kan totalt två ton bly släppas ut om skjutövningarna utökas.
– Det är ju enligt miljöbalken som vi har någon makt så att säga, militären måste också ha ett tillstånd för sin verksamhet, säger Birgitta Hultqvist.
Hon menar att det inte bara är bullret som påverkar skärgårdsborna.
– Vår frihet är begränsad, vi kan inte röra oss fritt i området. Sedan börjar det mer och mer handla om bygglov och att vi blir begränsade i möjligheten att bygga och förändra våra hus.
Brännö, Styrsö och Donsö räknas in i Försvarsmaktens område för riksintresse. Det innebär att militären har ett och annat att säga till om när det kommer till vad som får byggas i området.
– Eftersom vi bedriver bullrande verksamhet vid skärgårdsskjutfältet behöver vi ett miljötillstånd, det tillståndet är avvägt efter hur många som beräknas vara störda av bullret. Tillkommer det fler boende kan det påverka oss vid en kommande miljöprövning. Då säger vi nej till nytillkommande störningskänslig bebyggelse, alltså bostäder, skolor och vårdlokaler, säger Julia Axman, samhällsplanerare vid Försvarsmakten.
– Vi bevakar vårt tillstånd, och ser till vi kan nyttja vårt tillstånd över tid och framgent om vi behöver söka ett nytt, fortsätter han.
De senaste åren har bland annat flera bygglov på Vargö rivits upp av länsstyrelsen och sedan fastställts av regeringen efter att Försvarsmakten hävdat att de inkräktar på deras verksamhet. Det har rört sig om öbor som velat bygga ut sina hus.
– Eftersom vi i de här tillståndsprövningarna måste redovisa antal personer som bor i de här områdena så gör en tillbyggnad att man ökar risken för att fler kan bo i de här husen, därför säger vi också nej till tillbyggnader. Men det är inte ett generellt nej, vi gör en prövning i varje enskilt fall, säger Julia Axman.
Vad säger ni till dem som bor i skärgården och påverkas av Försvarsmaktens verksamhet?
– Vi bevakar ju våra tillstånd för att vi ska kunna göra de uppgifter som vi har blivit ålagda av riksdag och regering.
Även Göteborgs stad tvingas ta hänsyn till militären när nya bostäder ska byggas i skärgården.
– Försvarsmakten är rädda för begränsningar i sitt tillstånd. Man är orolig för att folk blir störda av deras verksamhet och gör därför en prognos av vad utfallet kan bli om människor tillåts bygga i de här områdena, säger Sven Boberg, chefsjurist på stadsbyggnadskontoret.
Under hösten arrangerades ett möte mellan Försvarsmakten, Göteborgs stad och länsstyrelsen där bland annat Försvarsmaktens riksintresse i skärgården diskuterades. Vid mötet förklarade Försvarsmakten att de kommer att se något mer positivt på byggande i skärgården, så länge det faller inom vissa områden. Däremot kommer det även i framtiden vara förbjudet att bygga Attefallshus i området.
– Det nya är att Försvarsmakten kommer att vara mer positivt inställd till byggande inom planlagda områden och även utom planlagda områden inom deras område för riksintresseanspråk. Ett utpekat riksintresseområde ska inte innebära ett absolut hinder för byggande, säger Sven Boberg.
Enligt Försvarsmakten handlar det om att man förtydligar var i skärgården man ställer sig positiv till byggande. Försvarsmaktens riksintresse omfattar i dag stora delar av södra skärgården, nu vill man i stället peka ut mer specifika platser.
– Vi presenterade ett underlag som visar att inom vissa områden kommer vi vara väldigt restriktiva och inom vissa områden kommer vi vara mindre restriktiva. Sedan är det upp till Göteborgs stad hur de vill omhänderta det underlaget. Nu har vi valt att precisera oss helt enkelt, säger Julia Axman.
Göteborgs stad väntar nu på en ny karta över riksintresseområdet där en linje ska gå över Brännö, Styrsö och Donsö. På den östra sidan av linjen kommer man kunna man
bygga i större utsträckning än man tidigare trott.
– Andra sidan av myntet är ju att när de är tydligare på sitt anspråk blir det svårare att få lov att bygga på väster sida om det här strecket, som till exempel på Vargö och västra delarna av Brännö. Om man pekar ut områden där man öppnar upp, så blir det indirekt en skärpning i övriga områden, säger Sven Boberg.
Samtidigt påpekar han att förtydligandet är positivt för skärgårdsborna.
– Det är också bra för stadsbyggnadskontoret och byggnadsnämnden för vi kan planera för fler bostäder och göra det möjligt för fler att bo i skärgården, säger Sven Boberg.
Fortfarande finns inget beslut från regeringen om Försvaret kommer att få öka antalet skjutövningar.
– Jag kan inte lämna närmare besked om när beslut kan väntas. Det enda jag kan säga är att det är ett ärende som legat länge hos regeringen och vi är angelägna om att handlägga det så snabbt som möjligt, säger Jörgen Sundin, departementssekreterare på miljödepartementet.
I dag har ärendet legat hos departementet i åtta år.
– Man kan väl säga att det är ett stort och komplext ärende, där det finns många överväganden att göra, det är orsaken till att det tagit lång tid. Den utgångspunkt vi har är att ärenden ska avgöras så fort som möjligt på ett rättssäkert sätt, säger han.
Efter tio år hoppas Skärgårdsuppropet ändå på att ett beslut närmar sig. Samtidigt påpekar Klas Ålander att nätverket aldrig har tagit ställning mot försvaret i sig, utan mot planen på ökade skjutningar.
– Det måste gå att hitta en lösning som tillfredsställer kraven från de boende, verksamheter, de naturintressen som finns här och försvarets behov, säger han.
Under åren som gått har Christer Carlsson varit orolig för vad en upptrappning av skjutandet skulle innebära för skärgården. Han berättar hur han själv stoppades av militären när han var ute med båten under en skjutövning.
– Vi körde igenom ändå, då sa de: ”Tänk om vi skjuter hål i huvudet på dig”. Då sa jag ”ja, varsågod”. Jag tänker att någon kanske får vara martyr i alla fall då. Det här är så viktigt för oss. Vi har haft försvaret här i alla år och levt med det, men vi gillar inte ökningen, slår han fast.