Skolsegregationen är inte orsaken till gängkriminaliteten
I dag placeras nyanlända elever raskt i en vanlig klass svarande mot elevens ålder, helt oavsett elevens förkunskaper. Detta är en viktig orsak till nyanländas misslyckande i skolan.
Det blir allt vanligare att koppla den ökande gängkriminaliteten till skolsegregationen. Men faktum är att detta påstående saknar stöd i såväl forskning som statistik. Tänk om det snarare är en ökad uppdelning efter kunskapsnivå som kan förbättra resultaten bland de svagaste skoleleverna? skriver samhällsdebattören Mattias Lindberg.
Skolsegregationen har nu blivit mångas favoritförklaring till ökningen av gängvåldet. Många tilltalas av tanken på att orsaken till att så många nyanlända misslyckas i skolan och rekryteras av gängen beror på att elever inte blandas i skolan. Vi behöver bara bli lite mindre främlingsfientliga så försvinner problemet. Men detta saknar stöd i forskning och statistik.
Statsminister Stefan Löfven (S) är ingalunda den enda personen som skyller gängvåldet på segregationen och nyanländas misslyckande i skolan. Inrikesminister Mikael Damberg (S) ansluter till synsättet, detsamma gäller den annars kloke Hamid Zafar, tidigare rektor på Sjumilaskolan, som kopplar skolsegregation till gängkrig. Kriminologen Manne Gerell varnar för att det är extra farligt när elever i utsatta områden misslyckas med studierna eftersom det är där gängen finns.
Många poliser kopplar gängens nyrekrytering till dåliga skolresultat, och den delen av resonemanget kan vara riktig. Den del i kedjan av slutsatser som framför allt måste sättas under lupp är just tanken att nyanlända misslyckas i skolan på grund av skolsegregationen.
Fria skolvalet inte avgörande
Västra Götalandsregionen har analyserat orsakerna till att allt färre når gymnasiebehörighet. De fann att den viktigaste orsaken var att bara runt 30 procent av de nyanlända som anländer i högstadieåldern lyckas få gymnasiebehörighet. Man fann också att det inte är någon stor skillnad mellan inrikes och utrikes födda elevers gymnasiebehörighet så länge den utrikes födda börjar skolan före åtta års ålder. Det avgörande är alltså inte vilken skola som nyanlända hamnar i, utan hur gamla de är när de börjar svensk skola. Äldre nyanlända skolelever har helt enkelt för dåliga förkunskaper för att snabbt kunna gå i en vanlig högstadieklass.
Problemet med nyanländas skolmisslyckanden handlar alltså inte om skolsegregation eller fritt skolval, som till exempel utbildningsministern Anna Ekström (S) påstår som om det vore en självklarhet. I dag placeras nyanlända elever raskt i en vanlig klass svarande mot elevens ålder, helt oavsett elevens förkunskaper. Detta är en viktig orsak till nyanländas misslyckande i skolan.
Gruppera efter kunskap
Skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren har gått igenom en stor mängd nationell och internationell forskning om kamrateffekter och inte funnit något stöd för att blandade skolor skulle ge ett bättre och mer likvärdigt resultat. I stället konstaterar han att flera studier funnit att en mer homogen elevsammansättning ger högre resultat och likvärdighet. Några av vinnarna till årets Nobelpris i ekonomi studerade skolan för fattiga barn i Indien. De noterade att svaga elever inte lärde sig något eftersom undervisningen låg på en för hög nivå. När de grupperade eleverna efter kunskap i stället för efter ålder blev skolresultaten bättre, särskilt för svaga elever.
Sahlgren är också aktuell med sin analys av Pisa-resultatet som visar att de svenska skolresultaten ser ut att förbättras igen, detta trots fortsatt skolval och ökad skolsegregation. Det kanske till och med är tack vare att skolval och segregation i skolan tillåter viss indelning av elever enligt förkunskaper som gör att skolresultaten vänt uppåt igen?
Det finns alltså varken i forskning eller i svensk statistik stöd för att nyanländas skolresultat skulle gynnas av mer blandade grupper. Det skulle mycket väl kunna bli tvärtom, så att nyanländas skolresultat skulle sjunka av mer blandade grupper.
Klasser med de svagaste nyanlända, indelade i grupper efter deras kunskaper och som undervisas av lärare med speciell kompetens givet deras särskilda förutsättningar, skulle kunna vara något som behövs för att motverka deras svaga skolresultat, och samtidigt försvåra nyrekrytering till gängen.
Socialdemokratins likvärdiga drömskola där alla nyanlända snabbt ska sättas i vanliga klasser oavsett förkunskaper är knappast något ideal när den stora invandringen medfört att äldre barn har radikalt olika förkunskaper. Inför åtminstone inte radikala åtgärder för att begränsa de förekomster som i dag finns av indelning av elever efter förkunskaper, de kan vara viktigare än många förstått.
Det avgörande är alltså inte vilken skola som nyanlända hamnar i, utan hur gamla de är när de börjar svensk skola