Höga hus gör intåg på bred front
I Mölndal byggs Petter Stordalens 21-våningshotell och i Kungälv finns planer på ett punkthus som kan bli 23 våningar. Bägge slår det första Gothia-tornet i Göteborg med flera våningar. GP har kartlagt hur kranskommunernas höghusplaner ser ut.
Det är inte bara i Göteborg som det byggs på höjden. Även i kranskommunerna pågår flera storskaliga byggprojekt på hög höjd.
Stordalens hotell, The Weaver, som håller på att byggas i området Krokslätts fabriker är inte den första skyskrapan i Mölndal. Här finns redan ett 16 våningar högt hotell vid Åby Arena, lika många våningar har Mölndalsbostäders hus i centrum liksom Kvarnbytornet, klart för inflyttning i vår. Och fler ska det bli: två kontorsskrapor vid Mölndals centrum, 17 respektive 15 våningar har fått klartecken, byggherren väntar bara på att få en tillräckligt stor hyresgäst innan spaden kan sättas i marken.
Stadsbyggnadschefen i Mölndal, Björn Marklund, tror på en tät blandstad där även höghus ingår.
– Jag tycker om förtätning men exakt hur höga husen ska vara har jag ingen åsikt om. Ibland passar det att bygga högt, ibland inte. En fördel är att man får plats med mycket på liten yta, men det finns också en tröskeleffekt, vid ett visst antal våningar räcker det inte med ett trapphus och ett hisschakt och det bli dyrare att bygga 13 våningar än 22.
Han noterar att politikernas inställning till höghus har ändrats på senare år.
– När Scandic hotell byggdes för 20 år sedan sa politikerna att ingen byggnad skulle störa Fässbergskyrkan som ju ligger på en kulle. Det verkar de ha släppt helt. Då fanns en debatt, men nu är inte kyrkan helig länge och det är inte sällan politikerna som själva vill ösa på med höga hus.
Han nämner 21-våningshotellet i Krokslätts fabriker som ett exempel där exploatörens förslag från början var lägre.
– Det handlade om 12-15 våningar först. Politikerna tyckte att det såg ut som en stubbe.
Kommunalrådet
Marcus Claesson (L) är ordförande i plan- och exploateringsutskottet i Mölndal, han bekräftar att politikerna tyckte det första förslaget på hotellet i Krokslätts fabriker såg ut som en stubbe.
– Nu blir det istället en profilbyggnad. Vi vill ju bygga snyggt också.
Han ser många fördelar med höga hus, även om det krävs en viss försiktighet när det gäller bland annat säkerhet och ekonomi, men huvudargumentet handlar om miljön.
– Hållbarhet kräver högt och tätt. Det gör att fler kan dela på infrastrukturen, det blir nära till kollektivtrafik och lättare att gå eller cykla till jobbet, samtidigt kan vi låta naturen vara orörd mellan centrumbildningarna.
Högsta huset i Göteborgs kranskommuner kan bli det planerade punkthuset i centrala Kungälv. Från början handlade det om 18 våningar, men fastighetsbolaget ville bygga ytterligare fem. Den ändrade detaljplanen klubbades nyligen i fullmäktige och gäller upp till 23 våningar.
Synpunkter från allmänheten
har handlat bland annat om oro för ökad trafik, skuggeffekter och att höghus inte hör hemma i en småstad. Men Anders Holm, sektorschef för samhälle och utveckling skriver i ett mejl till GP att han ”upplever att motviljan mot höga byggnader minskat de senaste åren.”
Ove Wiktorsson (C), samhällsbyggnadsråd i Kungälv anser att kommunen tidigare förbrukat för mycket markresurser på att planera för småhus.
– Vi måste sluta rulla ut villamattan, vi behöver våra åkrar för att odla mat.
Kungälv har tidigare haft planer på 14-våningshus som den förra lågkonjunkturen satte stopp för.
Han tror att inställningen till höghus är en generationsfråga.
– Men man ska inte vara rädd för det som förändrar staden.
I Härryda
kommun ligger en ny stadsbyggnadsstudie för Mölnlycke centrum klar för godkännande. Projektledare är stadsarkitekten Matilda Svenning. Även här handlar det om förtätning. Men skalan på husen har också varit uppe på bordet.
– Vi har byggt i blandad skala länge. På 50-talet byggdes ett åttavåningshus vid Råda torg som då sågs som höghus, sedan dess har skalan förskjutits. 2006 byggdes huset på till tio våningar. Vi har kommit fram till att vi ska fortsätta ha en huvudsaklig skala på fyra till sju våningar, men vi ska pröva enstaka högre hus.
Matilda Svenning pratar om att bygga ”den moderna småstaden” där nya byggnader bidrar till identiteten och där höga hus har en plats.
– Det har de absolut, men det ska finnas en idé om vad de ska göra, det handlar inte bara om att skapa fin utsikt eller få fler bostäder på samma ställe. Ett högt hus ska ge något mer till platsen, markera ett stråk, bli ett landmärke.
Hon påpekar också hur viktig det är att det händer något i bottenvåningen på ett höghus.
Ett möjligt 16-våningshus vid infarten till Mölnlycke centrum har skapat debatt sedan kommunstyrelsen skrivit en avsiktsförklaring med två fastighetsbolag som utreder möjligheten att bygga ovanpå ett befintligt p-hus.
– Just nu är det bara skisser, men
Hållbarhet kräver högt och tätt. Det gör att fler kan dela på infrastrukturen, det blir nära till kollektivtrafik och lättare att gå eller cykla till jobbet.
Marcus Claesson (L)
Ordförande i plan- och exploateringsutskottet i Mölndal
det finns en tydlig förfrågan från politiken att gå vidare.
Att höghusförslag skapar diskussioner tycker Matilda Svenning är positivt.
– Ja, jag tycker det är toppen att man engagerar sig, det är relevant att diskutera vad huset gör i detta sammanhang, stärker det identiteten? Men ibland syns inte de nöjda invånarna i debatten, de som tycker att planerna är spännande, de som kommer att flytta hit utifrån eller de unga.
Även i kommunens
mindre orter kan husen blir högre i framtiden.
– Men där handlar det om fyra– fem våningar. Vilket kan vara högt i den kontexten, säger Matilda Svenning.
På Öckerö har en ny detaljplan med ett förslag på ett tio-våningshus väckt debatt. Många anser inte att ett så högt hus passar in i skärgårdsmiljön, 2 500 personer skrev på en protestlista som lämnades till politikerna tidigare under hösten.
– Vi har inte bundit oss för en viss höjd, diskussion pågår och det finns många synpunkter inom partierna, säger Jan Utbult (KD), kommunstyrelsens ordförande.
Han räknar med att detaljplanen kommer att antas under nästa år.
På Tjörn håller bröderna Ingemar och Lars-Rune Johansson på att förvandla Mossholmens marina till ett nytt bostadsområde, sista etappen innehåller ett runt 14-våningshus ovanpå en cistern. Gestaltningsprogrammet har fått grönt ljus och nu
väntar man bara på att tillräckligt många ska vilja köpa lägenheter i höghuset innan processen fortsätter med bygglovsansökan.
Ingemar Johansson säger att de märker av den vikande konjunkturen men är övertygad att det snart kan bli dags att gå vidare.
– Byggstart 2021 tror jag är realistiskt, säger han.
I Partille är inflyttningen igång i ett nytt 12-våningshus vid Kyrktorget.
– Här är vi inte främmande för höghus, säger samhällsbyggnadschefen Sofia Hellberg.
Nej, höghus är inget nytt i Partille, här byggdes 12-våningshus redan på 60-talet. Nu är det förtätning som gäller även här, centrum ska utvecklas och fler bostäder byggs.
– Flera höga hus är ett sätt att ta vara på marken, men kan också synliggöra platsen. Vi jobbar mot att Partille ska synas, säger Sofia Hellberg, samhällsbyggnadschef.
Lars Palmeby är planarkitekt i Lerum sedan början av 2000-talet, då var det tre våningar som gällde. Ingenting byggdes högre än kommunhusets fem våningar.
Efter det har höghusidéer kommit och gått.
– En period fanns tankar att bygga ett högt hus, det talades om att sätta kommunen på kartan. Det högsta förslaget var ett 16-våningshus.
I det fallet blev detaljplanen överklagad, mark- och miljödomstolen sa nej på grund av att markförhållandena inte var tillräckligt utredda, området ligger i närheten av Säveån, där det kan finnas risk för skred.
– När detaljplanen skulle göras om hade vurmen för höga hus lagt sig och sex våningar verkade mera rimligt.
Det högsta huset i Lerum i dag, den så kallade Polkagrisen som ligger framför Vattenpalatset, är elva våningar högt och byggdes 2014.
I nuläget planeras inga hus över nio våningar och bara två förslag ligger över sex våningar.
Lars Palmeby tror att det har att göra med parkering.
– Det finns en ambition att fylla centrum med bostäder och då vill man ha möjlighet att ha sin bil i närheten, men det är inte önskvärt med stora fält av parkeringar och ingen vill bekosta p-hus, säger han och tillägger:
– Jag har inte något emot höjd, men det handlar om hur man ska få ihop helheten och man måste fråga sig om ett höghus tillför något till stadslivet.
Även Kungsbacka har tidigare haft en restriktiv hållning till höga hus men för några år sedan presenterade byggbolaget Aranäs planer på att bygga ett 16-våningshus.
– Den detaljplanen är nu pausad, hur högt det kommer att bli vet vi inte. Det är en fråga för politiken, säger Emma Kjernald, samhällsbyggnadschef.
Det handlar inte bara om att skapa fin utsikt eller få fler bostäder på samma ställe. Ett högt hus ska ge något mer till platsen, markera ett stråk, bli ett landmärke. matilda Svenning
Stadsarkitekt i Härryda