Arne Larsson: Sverigedemokraterna nu så stora att allt förändras
Sverigedemokraterna är nu större än vad Moderaterna och Kristdemokraterna är tillsammans. Det förändrar alla tankar på ett Moderatlett styre efter valet 2022 i grunden.
Moderatledningen hade nog ett helt annat scenario för ögonen när de började leka med tanken på att närma sig Sverigedemokraterna. Planen var förstås att M och KD skulle vara tillräckligt stora för att kunna ta över med SD som ett stödparti i bakgrunden.
Ungefär så som
Ulf Kristersson skissade på att alliansen skulle styra efter valet.
Då lyckades han aldrig övertyga C och L om att det skulle fungera.
Nu har nog skaran som tror att SD skulle sitta stilla i bakgrunden medan Ulf Kristersson regerar krympt ytterligare, för att uttrycka sig försiktigt.
Sverigedemokraterna ser förstås ingen som helst orsak att be någon om lov för någonting längre. Partiet är i GP/Sifo för december jämnstora med Socialdemokraterna, vars sekellånga totaldominans i svensk politik snart är ett minne blott.
Ŕ Il[h_][Z[ceahWj[hdW ^Wh _dj[ bara växt kraftigt sedan valet, partiet har också vunnit väljarnas respekt i allt fler frågor. Det går inte längre att avfärda SD som ett enfrågeparti som endast är intresserat av att strypa invandringen. Enligt en färsk mätning från DN/Ipsos tycker väljarna att SD har den bästa politiken för lag och ordning, ett politikområde som tidigare var M:s bästa gren. SD har också närmat sig toppen i frågor som landets ekonomi och äldreomsorg.
Ŕ ? l[YaWd l_iWZ[ I98 Wjj Il[h_][# demokraterna nu är största parti bland manliga LO-medlemmar. Var tredje LO-ansluten man skulle rösta på SD om det var val i dag. Även bland LO-kvinnorna växer Il[h_][Z[ceahWj[hdW$ 8bWdZ LO-medlemmarna totalt skulle 27 procent rösta på partiet.
Ŕ Il[h_][Z[ceahWj[hdW ^Wh ^[bj enkelt skaffat sig en ny ställning i svensk politik. Men det har inte gjort det enklare för omvärlden att förhålla sig till partiet. De protester Richard Jomshofs gästföreläsning på JMG på Göteborgs universitet orsakade är en bra illustration.
Det intressanta i sammanhanget är att den typen av aktioner har hjälpt Sverigedemokraterna att växa. Å andra sidan är det högst tveksamt om det fungerar så länge till. Det kommer att bli svårare att spela rollen som mobbad underdog från positionen som landets största parti.
Och om Sverigedemokraterna
på allvar vill göra resan från att vara den stökige pojken längst bak i klassrummet till en position längst fram där de ska leda andra, så kommer helt andra krav att ställas på partiet.
På samma sätt bör nog både Moderaterna och Sverigedemokraterna börja fundera på vad man vill med varandra nu när styrkeförhållandena ser annorlunda ut. Att förenas i en vilja att strypa invandringen, införa hårdare tag mot en brottslighet man upplever som ett allt mer brännande bekymmer samt – framförallt – viljan att störta regeringen är en sak. Att hitta en gemensam väg framåt är någonting annat.
Det är inte helt lätt
att förstå hur LO-gubbarna som lyft SD och de egna företagarna i M helt plötsligt kan ha allt gemensamt i fråga om till exempel fördelningspolitik.
Eller hur maktfördelningen skulle se ut i ett eventuellt konservativt block, där Sverigedemokraterna är större än Moderaterna och Kristdemokraterna tillsammans.