Me­di­er mås­te slu­ta to­na ned brotts­li­ga hand­ling­ar

Göteborgs-Posten - - Fria Ord - Pau­li­na Neu­ding Jour­na­list och ju­rist

En man har förts till sjuk­hus med stickska­dor ef­ter att han för­sökt avvär­ja ett in­brotts­för­sök i Väs­ter­ha­ninge sö­der om Stock­holm. En­ligt po­li­sen ska två miss­tänk­ta gär­nings­per­so­ner ha för­svun­nit från plat­sen i en bil.

Jag läs­te ny­he­ten när den kom en lör­dag kväll i no­vem­ber, och kon­sta­te­ra­de att bakom ut­tryc­ket ”stickska­dor” – som för tan­kar­na till en stic­ka i fo­ten el­ler ett blod­prov i fing­ret – nu­me­ra kan döl­ja sig det rå­as­te tänk­ba­ra våld.

Så var det ock­så i det här fal­let.

I vec­kan sän­de tv-pro­gram­met ”Ef­ter­lyst” ett in­slag om hän­del­sen i Väs­ter­ha­ninge. Det vi­sar sig att den drab­ba­de är en fa­mil­je­far som för­sök­te skyd­da sin fa­milj när fle­ra främ­man­de män bröt sig in i de­ras hem. Hust­run tving­a­des läm­na två av si­na små barn i hu­set för att kun­na fly ge­nom fönst­ret med sin be­bis i fam­nen. Pap­pan blev så svårt sku­ren i hal­sen att fa­mil­jen trod­de att han var dö­en­de.

Det var det­ta för­lopp som i ny­hets­rap­por­te­ring­en sam­man­fat­ta­des med ut­tryc­ket ”stickska­dor”.

Me­di­er ska gi­vet­vis för­hål­la sig kallt och sak­ligt ock­så till de mest fa­sans­ful­la vålds­dåd. Men det­ta är nå­got an­nat: Det är att väl­ja en om­skriv­ning som le­der män­ni­skors tan­kar i fel rikt­ning, och som gör det svå­ra­re att för­stå vad det är som har in­träf­fat.

Li­ka­dant ser det ut när män­ni­skor ut­sätts för brott un­der pi­stol­hot. I Sve­ri­ge he­ter det nu­me­ra i re­gel att off­ret ho­tats med ”pi­stol­lik­nan­de fö­re­mål”, tills det är be­kräf­tat att det miss­tänk­ta vap­net är äk­ta.

Vid ett rån mot en an­nan barn­fa­milj för­ra året het­te det ex­em­pel­vis i en ny­het från TT:

”Ton­å­ring­en fick ett pi­stol­lik­nan­de fö­re­mål rik­tat mot hu­vu­det och tving­a­des ge rå­nar­na vär­desa­ker.”

Men ock­så det­ta är äg­nat att ge as­so­ci­a­tio­ner i rikt­ning mot det förmild­ran­de.

Själv ser jag fram­för mig ett rör el­ler nå­got an­nat som even­tu­ellt kan för­väx­las med en pi­stol om man in­te rik­tigt hin­ner se vad det är – in­te en myn­ning rik­tad mot hu­vu­det på ett barn i syf­te att tvinga det­ta barn att läm­na ifrån sig vär­desa­ker. För off­ret i en så­dan si­tu­a­tion sak­nar di­stink­tio­nen mel­lan pi­stol och at­trapp be­ty­del­se. Ho­tet är det­sam­ma oav­sett om pi­sto­len är rik­tig, om den är lad­dad el­ler tom, el­ler om gär­nings­man­nen är be­redd att an­vän­da den. Be­grep­pet ”pi­stol­lik­nan­de fö­re­mål” blir så förmild­ran­de att det är jour­na­lis­tiskt tvi­vel­ak­tigt.

Men frå­gan om brotts­lig­het har fått en ide­o­lo­gisk di­men­sion i den svens­ka of­fent­lig­he­ten, där bil­den av brotts­lig­he­ten av många jour­na­lis­ter be­trak­tas som ett pro­blem i sig. Pro­gram­le­da­ren Til­de de Pau­la sat­te ord på det­ta syn­sätt i TV4 ny­li­gen, när hon påstod att svens­kar­nas till­ta­gan­de oro för brott till stor del är ”me­di­as fel”, och un­der­för­stått att me­di­er­na bor­de rap­por­te­ra mind­re om kri­mi­na­li­tet. Där finns san­no­likt ock­så för­kla­ring­en till des­sa stän­di­ga, märk­li­ga om­skriv­ning­ar.

Frå­gan om brotts­lig­het har fått en ide­o­lo­gisk di­men­sion i den svens­ka of­fent­lig­he­ten, där bil­den av brotts­lig­he­ten av många jour­na­lis­ter be­trak­tas som ett pro­blem i sig

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.