Svårt få semesterväxten att överleva – men det går
Trillingblomma som kastar sig över höga murar, monstera som klättrar likt lianer och julstjärnor höga som träd. När vi åker på semester till varmare länder ser vi hur våra krukväxter egentligen vill ha det. Men det som dignar i hotellträdgården trivs inte lika lätt hemma.
Vintern i Sverige kan vara tuff, inte bara för människor utan kanske framför allt för våra inomhusväxter. De plantor som är vana vid jämn varm temperatur året om och en sol som skiner men inte bränner har svårt att klara sig hos oss under årets mörkaste och kallaste tid.
Den som har spenderat en vintervecka exempelvis i södra Grekland och Spanien, på Kanarieöarna, Azorerna och Madeira har beundrat och kanske tagit med sig växter hem. Hos mig finns i dag både pelargoner, agaver och små magnoliaplantor som minnen av mina resor.
Har man sett en trillingblomma, eller Bougainvillea, i full blom vill man gärna ha den. Och eftersom den ofta säljs som blommande krukväxt här hemma är den frestande att köpa. Att få den att överleva vintern är det svåra. Den vill gärna ha en svalare period för att fortsätta blomma. Får den inte det tappar den ofta blad och blir risig. Att klippa bort det torra och låta den komma igen på våren kan vara lösningen. Och, den får aldrig torka ut.
Då är det faktiskt lättare med både monstera och olika sorters gröna bladrankor. De hör som många av våra gröna bladväxter hemma i regnskogar där de växer på marken under skyddande lövtak. Precis som i vardagsrummen är det ungefär samma temperatur året om och inget direkt solljus. Därför fungerar de ofta bra som krukväxter i svenska hem även på vintern.
Snyggaste monsteran har jag sett i botaniska trädgården i Málaga, där de växer som gröna mattor och skapar både bättre luft och skönare temperatur heta sommardagar.
Hibiskusen är en praktfull krukväxt och kan bli lika full av blommor här som på semesterstället. Lyckas man ha en riktigt ljus växtplats med gott om utrymme kan den bli rejält stor. Se bara upp för spinnkvalster, ge den en dusch då och då, och näring.
Nerium oleander gillar varma somrar och är inte särskilt kinkig. Utom på vintern då den måste skyddas mot frost och helst stå ljust och svalt.
Passionsblomman är lika vacker som sitt namn. Låt den lämna sin klätterställning och ge sig iväg längs ett fönster eller på balkongen. Plantera den i en stor kruka och ge den näring, så kan du till och med få en liten frukt.
Kamelian, Camellia japonica, kommer ursprungligen från Japan och blommar tidigt. Den sätter knopp på hösten och blommar under årets första månader – förutsatt att man lyckas ge den en ljus och sval placering. Kamelian blommar faktiskt under sin viloperiod. Därför ska den planteras om och börjar gödas först efter blomningen. Bäst mår din kamelia om den får tillbringa sommaren utomhus. Ta in den först när frosten närmar sig. Den är en tuffing.
En av de få växter som faktiskt klarar sig och trivs lika bra här som på sin egentliga hemmaplan är pelargonen. Den växer vild i Kapprovinsen i södra Afrika och man kan se buskage med vilda pelargoner längs vägarna. Det var där svenske Linnélärjungen Carl Peter Thunberg såg och samlade in dem på 1700-talet.
I Europa insåg man att pelargonen är villig att låta sig korsas med andra artfränder. Det skapade en förökningspassion hos blomfrälsta och bidrog till att det i dag finns ett otroligt utbud av pelargoner i olika färger och former.
Själv är jag väldigt förtjust i de vilda arterna som ofta har vackra, doftande blad och ganska anspråkslösa men söta, små blommor. Vill du ha de ursprungliga ska du söka efter de vilda arterna på mässor eller specialvisningar.