Larmcentralen ratar samtal från 112 – för att slippa böter
Sjukvårdens larmcentral har slutat att svara på alla 112-samtal som har stått länge i kö och prioriterar istället nyinkomna samtal. Orsaken är att det blir billigare att hoppa över samtal än att låta flera släpa efter i kö då man får böta om ett samtal inte besvaras inom 30 sekunder. I dag ska regionsstyrelsen ta ställning till ett förslag att lägga ner den kritiserade larmcentralen.
För att slippa böta miljonbelopp varje månad har Sjukvårdens larmcentral nu slutat svara på alla 112-samtal som stått länge i kö. Förändringen har genomförts ”självsvåldigt” och hemlighållits av verksamhetschefen, enligt SOS Alarm, som menar att arbetssättet inte är patientsäkert. – Det här verkar strida mot hälso- och sjukvårdslagen, säger sjukvårdsexperten Göran Dahlgren.
När Peter Bergström, ansvarig för SOS Alarms avtal med Västra Götalandsregionen, mejlar till regionen den 19 november har en stor förändring genomförts på Sjukvårdens larmcentral. Sedan en vecka tillbaka har den regionala enheten slutat svara på de 112-samtal som stått länge i kö. Istället prioriteras de nyinkomna samtalen. Något som Peter Bergström menar måste upphöra omedelbart.
”Bedömning och prioritering måste alltid ske utifrån patientens bästa och inte av ekonomiska skäl”, skriver han.
GP har i en rad artiklar granskat hanteringen av ambulanslarm i Västra Götalandsregionen och bland annat avslöjat att skattebetalarna varje månad måste betala miljonbelopp till SOS Alarm i så kallade böter för att Sjukvårdens larmcentral inte klarar sitt uppdrag, och att en infekterad konflikt funnits mellan de båda verksamheterna. Bakgrunden till böterna är att larmcentralen enligt avtal måste svara på samtal inom 30 sekunder. Annars tas det ut en så kallad redundansavgift för att SOS Alarm måste täcka upp.
I mejlet från SOS Alarm den 19 november framkommer det att parterna dagen innan har haft ett möte. Då ska ansvariga på Sjukvårdens larmcentral ha förnekat förändringar i arbetssätt. Ändå mejlar verksamhetschefen Ann-Louise Andersson senare samma dag och meddelar att förändringarna införts en vecka tidigare, enligt handlingar som GP har tagit del av.
Ansvarig på SOS Alarm är skarpt kritisk mot det nya arbetssättet, som även ska ha diskuterats och förkastats i samband med tidigare riskanalyser.
”Orsaken (…) är att det på inget sätt kan anses vara patientsäkert att prioritera den som väntat kortast tid och därmed kanske låta ärenden där operatör bedömer behovet av en sjuksköterska som stort, vara utan den kontakten/det stödet/den kompetensen”, skriver Peter Bergström.
SOS Alarm menar dessutom att arbetssättet bryter mot avtalet med regionen.
”Vår redundansmodell är en modell som ska säkerställa att ni uppfyller ert åtagande och den är inte avsedd att hitta vägar för att kringgå”, skriver Peter Bergström.
Först drygt två veckor efter att arbetssättet infördes informeras SOS Alarms medarbetare, som alltså påverkas direkt av förändringen, enligt dokumenten.
Men Ann-Louise Andersson, verksamhetschef på Sjukvårdens larmcentral svarar att hon inte anser att arbetssättet bryter mot avtalet.
”Och vad jag förstår så är ni ju beredda att ta över hela prioriteringsfunktionen? Så vad gäller patientsäkerheten antar jag att era operatörer vid bedömt behov av en SSK har möjlighet till det inom er organisation”, skriver hon till Peter Bergström på SOS Alarm.
Hälso- och sjukvårdslagen reglerar tydligt att ”den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården”. Den ska också ges på lika villkor för hela befolkningen. Operatörerna på SOS Alarm är inte sjuksköterskor. Nu är det alltså slumpen som i ett första skede avgör om man får vårdbedömning från en sjuksköterska eller inte.
Nu är det alltså slumpen som i ett första skede avgör om man får vårdbedömning från en sjuksköterska eller inte
– Man kan mycket väl, tycker jag, säga att det här verkar strida mot hälso- och sjukvårdslagen, säger Göran Dahlgren, gästprofessor vid universitetet i Liverpool.
Han förklarar att riksdagen fastställt etiska principer för all vård. En av de viktigaste är enligt honom behovsprincipen, som innebär att man måste försöka fastställa patientens behov och att alla patienter måste behandlas lika. Enligt Dahlgren är det ”glasklart” att förändringen strider mot principen.
– Ingenting annat än behoven får styra, så att i princip får alltså inte pengar styra. Man måste alltid göra en behovsbedömning och det kan man ju i det här fallet säga att det verkar inte som att man gör det, säger Göran Dahlgren.
Peter Bergström på SOS Alarm hänvisar till sin kollega Ronald Krantz, affärsutvecklare på SOS Alarm. Han delar sin kollegas kritik.
– Det är klart att vi blir oroliga när en samverkanspart väljer att på egen hand fatta den här typen av beslut om att ändra rutiner som både blir belastande för oss och som vi ser stora patientrisker i.
Även Ronald Krantz menar att patientsäkerheten är hotad.
– Vi vet inte vad samtalen handlar om. Då finns egentligen bara ett säkert sätt att hantera dem, och det är ju att hantera dem i den ordning de kommer. Väljer man att inte svara på samtal, då väljer man bort den möjligheten, vilket naturligtvis gör att svårt sjuka patienter kan få vänta orimligt länge, säger han.
Systemet är enligt Ronald Krantz utformat på så sätt att operatörerna inte samtidigt kan söka både Sjukvårdens larmcentrals sjuksköterskor och de som arbetar på annat håll inom SOS Alarms verksamhet. Det kan behövas om operatören bedömer att en sjuksköterskas bedömning är nödvändig trots att de regionanställda inte svarar. Då måste operatören på SOS Alarm istället börja om ärendet, vilket leder till en fördröjning för patienten.
Ronald Krantz bekräftar också uppgiften att SOS Alarm ställts inför fullbordat faktum och att de dessutom först fått felaktig information från Sjukvårdens larmcentral om att arbetssättet inte hade ändrats. Det har inte skett någon gemensam riskbedömning och avtalet mellan parterna innebär att rutiner som påverkar motparten ska utformas i dialog, uppger han. Han beskriver situationen som både förvånande och bekymrande.
– Att vi inte har fått tillfälle att samverka om en ny rutin, det är oroväckande när man gör på det viset. Vi tycker att vi normalt sett har en bra dialog med VGR men just i det här fallet så har den helt och hållet uteblivit. Det är ju verksamhetschefen, som vi uppfattar det, som helt självsvåldigt har fattat ett beslut på ekonomiska grunder utan att diskutera någon form av patientsäkerhetsaspekt med oss. Som vårdgivare ser vi det som väldigt allvarligt.
SOS Alarm har alltså informerat sina operatörer om att de inte kan räkna med att någon svarar på Sjukvårdens larmcentral.
– Hade vi inte gått ut med den informationen så kunde ju operatören i princip ha suttit och väntat hur länge som helst på att en sköterska ska svara ifrån VGR.
Deras invändning var att ni har ambitionen att ta över prioriteringen helt så då borde väl era operatörer kunna klara av detta. Vad tänker du om det?
– Om vi ska ta över prioriteringen helt och hållet så kommer det ske under ordnade former och utifrån en strukturerad metodbeskrivning på hur saker och ting ska gå till. Som en seriös vårdgivare så skulle vi inte sätta oss i situationen att saker och ting sker ad hoc på något sätt utan det planlägger vi, säger Ronald Krantz.
Charlotte Nordström (M) är ordförande i styrelsen för Regionhälsan, den förvaltning som Sjukvårdens larmcentral tillhör.
– Det är inte riktigt det man har kommit överens om i avtalet, kan jag ju tycka. Men jag förstår att man försöker lösa situationen, då tar man väl till buds att hitta lösningar, vara kreativ och det är bra.
Hon ser samtidigt allvarligt på att SOS Alarm inte ska ha fått information i förväg om förändringen. På tisdagen den 17 december ska regionstyrelsen fatta beslut om framtiden för den nedläggningshotade Sjukvårdens larmcentral.
– Det är väldigt olyckligt om det är på det sättet. Det är som att det går troll i detta nu och därför så välkomnar jag ett beslut den 17, säger Charlotte Nordström.
GP har sökt Sjukvårdens larmcentrals verksamhetschef, Ann-Louise Andersson, som har avböjt att kommentera och hänvisat till primärvårdschefen, Monika Bondesson. Hon vill inte intervjuas om frågan, utan svarar via mejl. I svaret besvaras inte flera av frågorna som GP har skickat. En av dem är varför SOS
Alarm inte har informerats.
”Vi utvecklar kontinuerligt våra arbetssätt, och det ingår i avtalet att VGR fortlöpande ska utveckla vårdprocesserna. Det har genomförts en riskbedömning, och det nya arbetssättet har även testats före implementering”, skriver Monika Bondesson.
Hur ser ni på att det i praktiken, om jag förstår det rätt, blir slumpen som avgör vem som får prata med en sjuksköterska hos er? Hur anser ni att det förhåller sig till hälso- och sjukvårdslagens bestämmelser om att vården ska vara jämlik och att de som är i störst behov av vård ska få vård först?
”Vid fara för liv så skickas ambulans direkt. De som inte behöver ambulans med högsta prioritet, placeras i virtuellt väntrum och blir uppringda av sjuksköterska enligt rutin. De samtalen som inte besvaras av våra sjuksköterskor tas om hand om av SOS Alarm, som i sin tur också har möjlighet att koppla in deras sjuksköterskor vid behov”, skriver Monika Bondesson.
Hade vi inte gått ut med den informationen så kunde ju operatören i princip ha suttit och väntat hur länge som helst
Läs mer på nästa sida
Förslag: Lägg ned Sjukvårdens larmcentral