Fortsatt brist på poliser – nu måste vi göra yrket attraktivt
Med tanke på polisbristen är det djupt problematiskt att polislönerna inte är konkurrenskraftiga. Polisyrket behöver mer än någonsin tidigare uppfattas som attraktivt och politikerna behöver därför fortsätta att satsa på polislöner.
Vi behöver allt fler poliser i Sverige. Samtidigt gapar utbildningsplatserna tomma och många väljer att lämna kåren. För att såväl behålla som locka nya poliser måste vi nu se till att göra yrket både utmanande och attraktivt. Då krävs lyft på flera fronter, skriver Lena Nitz, ordförande Polisförbundet.
Trots flera tusen sökande kommer många platser på polisutbildningen att stå tomma för nionde terminen i rad. Det visar nya siffror över antalet antagna till vårterminen 2020. Att platserna inte fylls är djupt oroande, inte minst med tanke på den polisbrist vi har och de högt ställda kraven på tusentals fler poliser. Politikerna måste därför bli tydligare med att polisyrket kommer att bli ett framtidsyrke – med högre löner, bättre anställningsvillkor och en reformerad polisutbildning. Annars kommer yrkets attraktivitet inte att öka.
Att vara polis är svårt och komplext. Att ta sig igenom nålsögat och få en plats på polisutbildningen kräver därför såväl rätt fysiska som mentala förutsättningar, vilket gör att tusentals sökande faller bort i rekryteringsprocessen varje termin. Men vi är övertygade om att betydligt fler skulle klara både rekryteringen och yrket i sig. Problemet är att de aldrig söker sig till polisutbildningen.
Går miste om framtida kollegor
När Polisförbundet frågade drygt 2 400 personer i åldrarna 18 till 30 om deras syn på yrkesval och högre utbildning svarade drygt åtta av tio att de tycker att det är viktigt – nästan hälften svarade att det är mycket viktigt – att en utbildning leder till en akademisk examen. Det gör inte utbildningen till polis på alla utbildningsorter, trots att utbildningen ges på högskolor och universitet och pågår i 2,5 år. Polisutbildningen väljs därför bort av många, vilket innebär att vi går miste om personer som skulle kunna bli våra framtida kollegor.
I samma undersökning, gjord via Novus, svarade sju av tio att de tror att de kommer att prova på flera olika yrken under sitt arbetsliv. I det perspektivet riskerar dagens polisutbildning att ses som en yrkesmässig återvändsgränd. Men det behöver inte vara så. I en så stor myndighet som Polismyndigheten – med den bredd i uppgifter som ryms inom polisens kärnuppdrag – borde det gå att utvecklas utan att byta yrke. Men det förutsätter att utvecklingsvägarna inom Polismyndigheten fungerar och att det dessutom finns ordentliga möjligheter att utvecklas genom fortsatta studier. När vi nått dit kommer fler att inse att polisutbildningen är värd den tid och det engagemang som krävs.
Ytterligare en faktor som påverkar polisyrkets uppfattade attraktivitet är löneläget. Personer som redan är etablerade på arbetsmarknaden skulle ofta behöva gå ner i lön om de sadlade om till polis. För många skulle en sådan lönesänkning innebära problem att få ekonomin att gå ihop och det yrke som kanske en gång var en barndomsdröm väljs därför bort. Bland de som redan är poliser uppstår ett annat problem. Kollegor som i själ och hjärta känner sig som poliser får svårt att motivera sig att stanna kvar när de erbjuds flera tusen kronor mer i lön om de lämnar yrket.
Lönen långt under genomsnittet
Med tanke på polisbristen är det djupt problematiskt att polislönerna inte är konkurrenskraftiga. Polisyrket behöver mer än någonsin tidigare uppfattas som attraktivt och politikerna behöver därför fortsätta att satsa på polislöner. De 15 procent i löneökningar som Polisförbundet förhandlat fram under innevarande avtalsperiod är ett första steg, som måste följas av många fler. Polislönerna ligger fortfarande flera tusen kronor under det statliga genomsnittet, vilket innebär att andra statliga arbetsgivare kan framstå som mer attraktiva – vilket vi också sett i statistiken över poliser som slutat.
Ska polisyrket ses som ett framtidsyrke och ett drömyrke krävs ett paket av åtgärder:
Bredda rekryteringsbasen till polisyrket genom att göra om polisutbildningen till en treårig högskoleutbildning med en yrkesexamen motsvarande kandidatnivå.
Öka möjligheterna till utveckling i yrket genom att ge polisutbildningarna resurser att öka utbudet av kurser för fortsatta studier.
Satsa på utvecklingsvägar inom Polismyndigheten för att göra polisyrket till ett framtidsyrke där poliser kan växa och vill stanna.
Fortsätt satsningen på löner för att nå konkurrenskraftiga nivåer som speglar yrkets komplexitet och ansvar – och koppla löneutvecklingen till utvecklingen i yrket.
Renodla uppdraget
Lönesatsningar är sådant som skulle ge snabb effekt genom att det får fler att vilja stanna i yrket och fler som slutat att vilja återvända. Yrkets attraktivitet kan också öka på kort sikt om poliser i högre utsträckning får jobba med det de utbildats för – att förebygga, förhindra och utreda brott. Därför fortsätter vi att förespråka en renodling av uppdraget och att Polismyndigheten anställer administrativa assistenter som avlastar poliser.
Att förändra polisutbildningen kommer däremot att ta tid. Vi vill se en förändrad polisutbildning först hösten 2024 eller våren 2025 eftersom fokus fram till dess behöver ligga på att klara av de tillväxtmål regeringen satt upp för Polismyndigheten. Men efter det uppstår ett ypperligt läge att rikta om arbetet för den fortsatta kompetensförsörjningen och koncentrera sig mer på effektivitet och kvalitet – i syfte att ytterligare förbättra polisverksamheten.
Bland dagens och framtidens poliser finns en enorm outnyttjad potential som behöver komma samhället till nytta. Men för att den ska göra det krävs att fler ser polisyrket som så utmanande och attraktivt att de inte bara vill söka sig till yrket utan också väljer att stanna för att de trivs och utvecklas. När vi nått dit kommer förhoppningsvis många som tidigare lämnat kåren inte bara längta tillbaka utan också tycka att det är värt att komma tillbaka till det yrke de brinner för.
”Kollegor som i själ och hjärta känner sig som poliser får svårt att motivera sig att stanna kvar när de erbjuds flera tusen kronor mer i lön om de lämnar yrket