Göteborgs-Posten

Nina har redan fått bästa julklappen

Det finns lediga lägenheter i bostadsbri­stens Sverige. Bostäder som ingen vill ha – på platser där få vill bo. – Är man fattig eller nyanländ och vill välja bostad så finns inget att välja på. Det är så vår bostadsmar­knad är konstruera­d, säger Boverkets e

- Anna Karolina Eriksson TT

När Nina var 3 år fick familjen beskedet att hon drabbats av cancer. Behandling­en startade den 22 december 2017, i helgen tog hon de sista medicinern­a. — Hon behöver bygga upp lite muskler och styrka, men kommer att bli frisk, säger mamma Sara Afzelius med övertygels­e.

I den senaste tidens debatt har fenomenet kommit att benämnas ”social dumpning”. En rad kommuner vittnar om hur socialt utsatta som behöver någonstans att bo hänvisas till gles- och landsbygd. Och flyttarna verkar inte alltid ske av människors egna fria vilja.

Av de 159 kommuner som valt att svara på TT:s enkät på temat uppger drygt 70 procent – 113 kommuner – att de upplever att socialt utsatta människor kan ha uppmuntrat­s – till och med hänvisats – att söka bostad hos dem i stället för i hemkommune­n.

Siffran blir ännu

högre – 79 procent – bland dem som definierar sig som landsbygds- eller glesbygdsk­ommun.

Det är många gånger just där, samt på mindre orter generellt, som bostäder finns att få tag i, konstatera­r Micael Nilsson, expert på bostadssoc­iala frågor vid Boverket

– som medverkat i flera utredninga­r och rapporter, bland annat om nyanländas boendesitu­ation.

– Den bilden jag kan ge – i alla småorter runt större tätorter finns alltid hyreslägen­heter att få tag på, säger Micael Nilsson.

Var då till exempel?

– Man får titta på exempelvis Smålands inland, ta bältet Blekinge och Småland upp mot Jönköping. Ju längre bort från de tre storstadsr­egionerna man är desto lättare att hitta sådana lägenheter.

Men det blir en hackordnin­g, påpekar Micael Nilsson. Ibland är bostäderna eftersatta.

– Den som har minst resurser och som har svårast att orientera sig i samhället hamnar i de här lägenheter­na.

Är det ett problem?

– Jag kan tycka att problemet är att vi inte är ärliga med att det är på det sättet. Det finns en berättelse om rättvisa, och det verkar som att vi tror att bostadsmar­knaden är detsamma som kommungrän­ser.

– Men den är större än enskilda kommuner. Kommunerna hamnar i en Svarte Petter-situation.

Fenomenet, att socialt utsatta flyttar in och inte sällan uppsöker socialtjän­sten i sin nya hemkommun kort därpå, förklaras ofta med hänvisning till just bostadsbri­st i tillväxtst­arka och i de storstadsn­ära kommunerna. I glesbygden och på landsbygd står ofta de tomma lägenheter­na.

Frågan är hur många lediga lägenheter som egentligen finns i landet?

Den senaste siffran från SCB är från 2017. I september det året stod nästan 19 000 hyreslägen­heter outhyrda, vilket då motsvarade 1,3 procent av de cirka 1,5 miljoner hyreslägen­heter som ingick i undersökni­ngen. Bara en tredjedel av dem var dock tillgängli­ga för uthyrning – och majoritete­n låg enligt SCB i kommuner med färre än 75 000 invånare.

Hur ser det ut i dag? Hur många bostäder saknas i landet?

– Ingen kan svara på hur stor bostadsbri­sten är, säger Micael Nilsson som efterlyser en rejäl genomlysni­ng av situatione­n.

 ?? Bild: Stefan Berg ??
Bild: Stefan Berg
 ?? Bild: Mats Andersson ?? samhället Herrskog utanför Kramfors. en av de kommuner som tagit emot personer som hänvisats från större kommuner.
Bild: Mats Andersson samhället Herrskog utanför Kramfors. en av de kommuner som tagit emot personer som hänvisats från större kommuner.
 ?? Bild: Charlotte Nilsson ?? micael nilsson, boverket.
Bild: Charlotte Nilsson micael nilsson, boverket.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden