Vi köper hudvårdsprodukter för miljarder
Behöver huden dag- och nattkräm, ansiktsmasker och serum? Ögonkräm och peeling? Kan huden alls tillgodogöra sig näring utifrån? Vad krävs egentligen för att den ska må bra? – Vi köper snarare en känsla än en effekt, säger hudkemist Lina Hagvall.
Svenskarna lägger mest pengar per person på hudvård i hela EU – ofta helt i onödan. ”Vi köper snarare en känsla än en effekt”, säger hudkemist Lina Hagvall.
Svenskarna köper kosmetiska produkter för 20 miljarder om året. Omsättningen har mer än fördubblats sedan 2011 och idag lägger vi mest pengar per person på hudvård i hela EU – ofta helt i onödan, enligt Lina Hagvall som är yrkeshygieniker och docent på Arbets- och miljödermatologiska mottagningen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Huden är vårt största organ och har en lång rad livsviktiga funktioner. Den inte bara skyddar oss mot solens skadliga strålning, utan också mot virus och bakterier, hindrar kroppen från att torka ut, lagrar fett och vätska och ser till att kroppstemperaturen är på rätt nivå.
För att förstå hur huden fungerar och vad den faktiskt behöver beskriver Lina Hagvall hur den är uppbyggd i tre lager: överhuden (epidermis), läderhuden (dermis) och underhuden (hypodermis). Överhuden saknar blodkärl. Dess översta del är hudytan, hornlagret, som består av döda hudceller. I gränsen mellan överhuden och läderhuden finns våra pigmentproducerande celler.
– Cellerna i epidermis vandrar ständigt uppåt och förnyas. Processen för en hudcell att ta sig från botten av epidermis tills den ramlar av från hornlagret tar ungefär två veckor, berättar Lina Hagvall.
Läderhuden består av bindväv som innehåller kollagen och elastin, vilka gör den elastisk och stark. Här finns också nerver, lymfkärl, hårsäckar och blodkärl som tillför syre och näringsämnen, transporterar bort avfall och ser till att kroppen håller rätt temperatur.
Underhuden består av
porös bindväv som innehåller vätska samt fettceller, vilka är värmeisolerande, skyddar mot stötar och fungerar som energireserv.
Är det någon vits med ansiktspeeling om hornlagret ändå förnyas så snabbt?
– Huden sköter det själv. Man kan öka sitt välbefinnande med peeling men behöver det inte för att huden ska fungera. Du kanske ser rosig ut, men du har bara skalat av det allra yttersta av hornlagret. Skulle man ta bort alla döda hudceller, hela hornlagret, förlorar kroppen snabbt vätska. Vi skulle dö av uttorkning och förlora vårt skydd mot UV-strålning.
Överlag tvättar vi oss snarare för mycket än för lite, berättar Lina Hagvall.
– Huden utsöndrar själv fett, men när vi duschar för ofta tvättar vi bort det skyddet. För rengöring funkar vanlig duschvål bra. Känner du att du är extra torr finns det även duscholja.
Myten om att
huden slutar producera fett om vi smörjer in oss med hudkräm stämmer inte.
– Man blir inte beroende av hudkräm. Är man torr behöver man smörja sig. Människan utvecklades vid ekvatorn. Vissa delar av året lever vi här i Norden i en väldigt hudfientlig miljö. Torr luft och kyla är tillräckliga triggerfaktorer för att huden ska bli torr.
Så vad ska man smörja sig med?
– Det finns så mycket olika produkter och man kan lägga hur mycket pengar som helst på det här. Huden behöver återfettas och återfuktas. I hudlotion finns både olja och vatten i en emulsion. Det finns även vissa ämnen som kan binda vattnet i hornlagret, som karbamid eller urea. Detta räcker, i övrigt spelar det inte så stor roll. Den bästa mjukgöraren är den som faktiskt används.
Det finns hudkrämer som utlovar minskade rynkor, påskyndad cellförnyelsen och så vidare. Fungerar de?
– De finns inga konkreta belägg för det. Föryngra cellerna, hur då? Om en hudkräm faktiskt har en sådan effekt är den ju ett läkemedel. Cellerna förnyas mellan dermis och epidermis. Vad vi vet når inga hudkrämer så djupt ner i huden. Reklamen faller på sin egen orimlighet. Tillverkaren får inte påstå att en produkt gör saker som den inte gör och jag kan uppleva att kosmetikföretagen kommer undan med väldigt mycket i sin marknadsföring.
Eftersom hornlagret skyddar oss mot solen, och syror i vissa produkter fräter bort delar av hornlagret, blir vi särskilt känsliga för solen efter att ha använt denna typ av hudkrämer, påpekar Lina Hagvall.
– Sol och rökning är det som gör mest skada på huden. Mycket av det som gör att krämer alls får kallas antirynkkrämer är därför just att de också innehåller solskyddsmedel. Men behöver vi solskydd i Sverige i november?
Kollagen, då? Det marknadsförs som ett kosttillskott som utlovas förebygga rynkor, binda mer fukt och förbättra hudstrukturen.
– Om vi äter kollagen bryts det ner precis som vilket annat protein som helst i kosten. Minskning av kollagenproduktionen är det som gör att huden åldras. Vi kan inte styra över den.
Det finns heller
ingen enighet i forskarvärlden om att huden skulle kunna ta upp vitaminer utifrån, säger Lina Hagvall.
– Men frågar du industrin får du nog andra svar.
Vad behöver då olika hudtyper?
– Grundbehovet är detsamma: fett och fukt. Sen finns det ett spektrum.
Har man problem med eksem kan det behövas läkemedel. Annars är det bara att smörja in sig när man är torr. Man kan behöva lite olika fetthalt på lika delar av kroppen. Men tänk på att den svindyra krämen förmodligen inte är tio gånger bättre än den billiga.
Lagstiftningen är ganska strikt vad gäller kosmetiska produkter, säger Lina Hagvall.
– Allt från fotkräm till hårspray ska vara säkert. Sen är det en helt annan femma om de har någon effekt. Det säger lagstiftningen ingenting om. Det går inte att förbjuda att sälja hudkrämer till vilka priser som helst. Men det man köper är en känsla, inte en effekt. Jag tycker att man som konsument ska fundera över om man är medveten om detta.
– Om man är ute efter är en lyxig stund i badrummet är det nog den dyra krämen man ska köpa. Men faktum är att du kan få samma hudeffekt av en billig kräm från mataffären. Det handlar om kemi, vetenskap men även om känslor och strömningar i samhället.
Det är emotionella produkter, instämmer Johanna Gillbro, apotekare och doktor i experimentell dermatologi, som tidigare i år utkom med boken Hudbibeln.
– Inom branschen arbetar man mycket med att ta fram ny känsla, en ny doft eller textur. Och detta är inget vi prioriterar bort i första taget. Under lågkonjunkturer är kosmetikabranschen en av de branscher där det ändå går bra.
” Sol och rökning är det som gör mest skada på huden. Mycket av det som gör att krämer alls får kalllas antirynkkrämer är därför just att de också innehåller solskyddsmedel.
Lina Hagvall, hudkemist
Men det är
samtidigt viktigt att välja bra produkter, påpekar hon.
– Det som absolut ger mest effekt i vårt klimat är fett och fukt. Fuktbindare som har effekt är karbamid och glycerin. Torrhetsrynkor kan bildas i vårt klimat, men fuktbindare kan motverka torrheten.
I din bok tar du även upp kostens betydelse. Påverkas huden av vad vi äter?
– Det finns inte jättemycket studier på kost och effekten på normal hud, däremot på kost och åldrande. En holländsk studie visar att de som åt mer frukt och grönt jämfört med de som åt mer kött hade mindre rynkor. Och det finns studier som visar att mejeriprodukter kan förvärra akne.
När vi åldras går hudens celler in i ett mer passivt tillstånd, berättar Johanna Gillbro.
– Olika ämnen, exempelvis flavonoider (vattenlösliga antioxidanter) som finns i frukt och grönt, tycks åtminstone i cellkulturer kunna minska åldrandet. Särskilt äpplen och jordgubbar är rika på fisetin, den mest aktiva flavonoiden i det här sammanhanget. Så kanske ett äpple om dagen är bra för huden? Men för att utreda detta behövs fler studier.