Inte bara fotboll när Salomonsson lirar i Japan
Ena dagen iklädd en äkta samurajdräkt. Andra dagen i möte med Andrés Iniesta. Tredje dagen iväg på upptäcktsfärd i någon del av Japan. 2019 har varit det mest händelserika året i Emil Salomonssons liv.
Det gick att ana Emil Salomonssons tårar när han skrev det där öppna brevet i december 2018. Efter åtta år skulle han ta farväl av IFK Göteborg.
”Det har varit en obeskrivlig ära att få dra på mig den blå-vitrandiga tröjan. En tröja som besitter så mycket historik och kärlek”. Han fortsatte:
”Att få representera IFK Göteborg är inget som jag tagit för givet utan jag har alltid varit införstådd med vilken ynnest det är”. Alla änglar tackades. För minnena. För åren.
Sedan packade Emil Salomonsson väskan, tog flyget över till Japan och inledde sitt livs största äventyr.
Första tanken om Japan?
Emil Salomonsson funderar. – Jag hade VM 2018 färskt i minnet, att de hade mött Belgien och åkt ut i åttondelsfinal. Men också att de hade spelat fin fotboll. Sedan har Japan alltid varit på min lista över land som jag vill besöka. Jag tänkte: ”Varför inte testa?”. Det är inte många svenska fotbollsspelare som har varit där så det kändes annorlunda och exotiskt.
Detaljerna kring ettårskontraktet med Sanfrecce Hiroshima gjordes klart i början av januari och Salomonsson presenterades sedermera med ljusshow, rökmaskin och musik.
Det liknade en modevisning. Salomonsson, klädd i kostym och slips, vinkade till publiken och briljerade med några fraser på japanska.
En fullträff.
Högerbacken levererade
ytterligare en bara några veckor senare. I ligapremiären hemma på Edion Stadium Hiroshima dundrade han iväg en drömvolley som räddade poäng mot Shimizu (1–1).
– Det målet pratar supportrarna fortfarande om! Det var något speciellt, hemmapremiär och allt. Det målet var nog också det snyggaste vi gjorde i år.
Säsongen fortsatte att rulla på efter det.
Emil Salomonsson spelade mycket – och bra. I ligan, i Champions League, i cupen.
Sedan kom ljumskskadan. Den gjorde att hösten blev mycket kämpigare än våren.
– Men allt som allt har det känts bra. De är nöjda med mig och jag är nöjd med min säsong, säger han.
Och sjätteplaceringen i ligan, hur ser klubben på den?
– Klubben har vunnit tre ligatitlar, 2012, 2013 och 2015, men kollar man budgetmässigt är det absolut inte något av storlagen. Vi är nöjda med säsongen. Förra året blev de tvåa med 57 poäng. I år sexa med 55. Samtidigt har klubben gjort en liten generationsväxling och plockat upp många nya, unga spelare från akademin – som är bland de bästa i Japan.
Vann ligan gjorde Yokohama F. Marinos, ett lag kryddat med brasilianare. Marcos Júnior, Thiago Martins, Mateus, Edigar Junio ...
Totalt finns det omkring 100 utländska spelare i ligan. De tyngsta namnen tillhör Vissel Kobe. Thomas Vermaelen, Lukas Podolski, David
Jag har tagit alla möjligheter som går! Ibland har jag åkt på egen hand, ibland med min tolk som jag har blivit god vän med. Det är fantastiskt fint här. Det är ett bergigt land med mycket öar – och så är maten fin! emil salomonsson
Villa, Andrés Iniesta ...
För Emil Salomonsson var det extra stort att dela plan med den sistnämnde i mitten av april.
– Det var mäktigt för mig som Barca-nörd! Iniesta har alltid varit min gubbe. Han var fantastisk och kom ut och pratade lite. Han var lika ödmjuk som man trodde att han skulle vara.
Salomonsson minns tillbaka – och skrattar.
– När jag var på väg ut för att byta frågade jag om han ville byta tröja efter matchen. Han nickade. Jag gick in i omklädningsrummet, duschade och la min tröja i tvätten. När jag kom ut frågade de om jag kunde vänta, Iniesta var på behandling. ”Klart att jag kan vänta på Iniesta!”. När han kom ut började vi prata, han frågade hur allt var. Jag fick hans tröja ... och så väntade han på min. ”Sorry, den är i tvätten”, sa jag. Haha! Det är inte många som
inte har bytt tröja med Iniesta. Det var lite klantigt, men jag trodde inte att han skulle bry sig om min tröja!
Hur är det att vara utländsk spelare i Japan?
– Du blir idoliserad på ett annat sätt. Det är foton hela tiden på träningar och matcher. De blir imponerade. Man är lite ovan vid det! Samtidigt är de väldigt respektfulla.
Jag vet att Iniesta till exempel har pratat om att han trivs väldigt bra. Han får vara ifred på fritiden och säger att han kan vara sig själv. Gå ut med familjen utan att det blir galet.
Året i Japan har dock handlat lika mycket om livet utanför fotbollsplanen. Efter att flytten hade verkställts bestämde sig Salomonsson för att han skulle ge sig ut och upptäcka landet så fort tillfälle gavs. Ett par lediga dagar här – iväg! Ett par lediga dagar där – iväg igen!
Han har utgått från huset han hyrt utanför Hiroshima.
– Jag har tagit alla möjligheter som går! Ibland har jag åkt på egen hand, ibland med min tolk som jag har blivit god vän med. Sedan har jag haft familj, sambo och vänner över som har velat åka runt. Det är fantastiskt fint här. Det är ett bergigt land med mycket öar – och så är maten fin!
– Det här året har varit extremt mäktigt. Jag är tacksam för möjligheten som jag har fått.
Hur mycket skiljer Japan sig mot Sverige?
– Det är annorlunda, men ändå hyfsat likt. Landet är väldigt högteknologiskt, rent och säkert. Till exempel var det en brasse som hade glömt sin plånbok utanför byggnaden där hans lägenhet låg. Han var iväg i tre dagar för en bortamatch, men när han kom tillbaka låg hans plånbok kvar på exakt samma ställe. Ingen hade tagit något. Folk låser inte dörrarna här. Alla människor är så respektfulla och hjälpsamma. De vill en väl.
En av upplevelserna som stack ut under året, vid sidan om att träffa Andrés Iniesta då, var när Salomonsson fick chansen att dra på sig en samurajdräkt.
Det var en ”once in a lifetime experience”, för att använda hans egna ord på Instagram.
– I efterhand har jag fått förklarat för mig att det är väldigt få japaner som får klä på sig en äkta samurajdräkt. Det är väldigt ärofyllt. Jag tror inte att det är någon annan i vårt lag som har gjort det.
Varför fick du göra det?
– Det var någon grej inför en match. Klubben har en historisk koppling till samurajer.
Vad är det största du tar med dig från det här året?
– Det har varit fräckt att spela fotboll i ett land som inte är Sverige. Och att få bo i en så pass känd stad som Hiroshima. Den omnämns som fredsstaden med tanke på vad som har hänt.
Salomonsson refererar såklart till atombomben som föll över staden i augusti 1945.
– De är ännu trevligare och respektfullare med tanke på historien. Att få representera en sådan stad blir mäktigt.
– Sedan har det hänt så mycket saker under året. Jag har varit som en svamp! Tänkt att: ”Det här vill jag komma ihåg och lära mig”. Det har varit nya intryck varje dag.
Och troligtvis blir de ännu fler framöver. Efter en semester och en tur hem till Sverige (Salomonsson har inte varit där på ett år) lutar det åt att han återvänder till Japan för ännu en fotbollssäsong.
– Planen är att stanna kvar, det hade varit nice. Jag känner att det finns mycket kvar att uträtta i Japan och jag trivs väldigt bra. Annars får vi se. Man blir kräsen när man har varit i ett så bra land, det tar bort många alternativ. Och sedan är jag realistisk, jag börjar komma upp i åren!