Nya rymdprojekt till Västsverige
Ekonomi: Nu är det klubbat vilka rymdprojekt Sverige ska driva de närmaste åren – och ungefär 70 procent av rymdbudgeten går till projekt kopplade till Västsverige.
Nya vädersatelliter som ger bättre information om klimatförändringen och utveckling av munstycken till raketer. Nu är det klubbat vilka rymdprojekt Sverige ska driva de närmaste åren – bland de tunga rymdföretagen i Göteborg finns såväl vinnare som förlorare.
GP skrev tidigare under hösten om att regeringen höjde anslagen i budgeten till rymdsektorn med 150 miljoner kronor – vilket innebar att sektorn får drygt 1,1 miljarder om året i statliga anslag. Några av de viktigaste och största rymdföretagen i Sverige finns just i Göteborg och Västsverige – till exempel Ruag, GKN och Omnisys. Anledningen till att statens budget är så viktig är att rymdbranschen inte är en vanlig marknad – avkastningen på satsat kapital är mycket långsiktig och sker bland annat i form av teknik som används i andra branscher.
Hade inte budgetökningen skett hade många rymdföretag riskerat tappa många viktiga projekt – anslagen mätt som andel av statsbudgeten hade urholkats jämfört med i början av decenniet.
Vilka rymdprojekt som ska drivas i Europa bestämdes när de ansvariga ministrarna träffades för de länder som är med i Europeiska rymdorganisationen, Esa – i slutet av november. Sveriges representant på toppmötet i Sevilla i Spanien var rymdminister Matilda Ernkrans (S).
– Jag känner mig väldigt nöjd med vad vi fick igenom i rymdtoppmötet. Vi har säkrat jobb i Sverige statliga Rymdstyrelsens generaldirektör Anna Rathsman.
För svenskt vidkommande betydde dock bland annat en svag svensk valuta att anslagshöjningen inte gav lika mycket effekt om man jämfört med länderna i eurozonen.
– Men det var en otrolig tur att anslaget höjdes, annars hade vi legat sämre till. Vi ligger trots allt lite bättre till än förra programperioden, säger Anna Rathsman.
Ett bolag som fick tydligt gehör för sitt projekt är Omnisys i Göteborg, som just är med och utvecklar den arktiska vädersatelliten.
– Vi tycker förstås att det är jättetrevligt att man satsar på detta projektet. Det är ju ganska roligt med ett så tydligt svenskt initiativ inom Esa. För oss betyder det här ett kontrakt på 60 miljoner kronor. Det är även Chalmersteknik och forskning i detta, det här betyder att vi lokalt stärker vårt position inom dessa viktiga mätningar i framtiden, säger Omnisys vd Martin Kores.
På sikt handlar det om en miljardsatsning där europeiska Eumetsat beställer 16–20 satelliter. Det arktiska väder satellitprojektet handlar om att ha många mindre satelliter som cirkulerar och ger bättre realtidsdata och samtidigt skannar jordytan bättre, med bättre upplösning.
– Det ger bättre väderprognoser och datanär till nytta för klimatforskare.
Det största göteborgska rymdföretaget, Ruag Space, är dock inte lika nöjd med utkomsten av ministermötet.
– Esamötet som sådant var framgångsrikt och det är bra att rymdministern kunde höja budgetnivån tidigare. Men för vår del prioriterade man ned vår del av det viktiga C o per ni c u s projektet–Sverige gick in med en mindre medel i projektet än tidigare. Det innebär att vi i nästa steg inte kan vara med vinna anbud, när vi inte är med i detta steg. Copernicus och Galileo har tidigare gett uppdrag värda en miljard över några år, säger vd Anders Larson.
Copernicus och Galileo är också satellitprojekt – Copernicus handlar om jord-och klimatobservation.
För G K Ni Trollhättan konstaterar manat t bärrakets programmet fick finansiering.
– Men vi är faktiskt lite osäkra vad det betyder, det kommer att visa sig i ett möte i ett programråd i februari. Mycket medel är låsta i övergången mellan Ariane 5-raketerna till Ariane 6. Och det är utvecklingen av den generationens raketer som kommer efter det som är det viktiga för oss – själva produktionen är det låga marginaler på, säger Robert Hell, ansvarig för samhällskontakter på GKN Aerospace.