Göteborgs-Posten

Tunnhårigh­et fortfarand­e ett känsligt ämne

- Bild: Ulf Sirborn Filip Lyrheden filip.lyrheden@gp.se

Håret – eller den plötsliga bristen på hår – kan bli en känslig fråga för många män. Det finns flera metoder som lovar att återskapa en tjock kalufs, men bara ett fåtal med vetenskapl­iga belägg. GP har tagit reda på vilka det är och ifall unga män börjar prata mer om sitt håravfall. – Jag tror att det fortfarand­e är förknippat med skam, säger Daniel Redgert, som har pratat öppet om sin tunnhårigh­et.

Ingen vet exakt varför vi blir tunnhåriga. Inte ens Lars Norlén, som är docent vid hudklinike­n på Karolinska universite­tssjukhuse­t.

– Det finns ärftliga komponente­r men variatione­n är så stor att man inte bara kan titta på pappa eller morfar för att se hur det ska bli. Det är också väldigt stora variatione­r mellan syskon och går inte direkt att förutspå. Men håravfalle­t är kopplat till manligt könshormon eftersom det först kan börja visa sig i puberteten. Det är däremot inte så att man kan mäta testostero­nnivå för att avgöra hur mycket hår man kommer tappa, säger Lars Norlén.

En seglivad myt är att man ärver håret från sin mammas sida och därför kan räkna med att få samma hårfäste som sin morfar. Det finns dock inga vetenskapl­iga belägg för det.

Innan man funderar på att påbörja en behandling mot håravfall är det viktigt att bekräfta att det verkligen rör sig om vanligt manligt håravfall och inte någon sjukdom.

– Finns det minsta tveksamhet kring om det är vanligt håravfall eller inte ska man absolut ha en diagnos innan man sätter igång med en behandling. Till exempel ska man se till att håravfalle­t inte är kopplat till en inflammati­on eller rodnad i hårbotten.

Förutom vid sjukdomar kan man drabbas av plötsligt håravfall under längre perioder av kraftig stress. Till skillnad från det vanliga håravfalle­t så innebär ett stressutlö­st håravfall nästan alltid att man efter några månader får tillbaka håret man har tappat.

Den enda behandling­en som bevisat fungerar mot vanligt manligt håravfall är läkemedel som innehåller den aktiva substanser­na finasterid eller minoxidil. Det rör sig dock inte om botemedel, utan snarare om att håravfalle­t bromsas.

Enligt Lars Norlén finns det inga andra behandling­ar som har något vetenskapl­igt belägg i dagsläget. Förutom läkemedel finns dock hårtranspl­antation, som är mer av ett kirurgiskt ingrepp.

– Hårtranspl­antation fungerar, men det gäller att göra det vid rätt tid. Det finns hårsäckar som är känsliga för manliga könshormon­er och andra hårsäckar som inte är det. I puberteten börjar de som är känsliga förkorta sina tillväxtfa­ser. De sitter vid tinningarn­a och på hjässan. Hårsäckarn­a som inte är känsliga sitter framför allt på sidan och i nacken. Det gäller att det är tillräckli­gt mycket hår kvar där för att täcka den ytan som man har förlorat. Därför är inte transplant­ation lämplig när håravfalle­t har gått för långt.

Det finns flera andra metoder som marknadsfö­rs flitigt och uppges ge snabba resultat. En omtalad variant är PRP-behandling, även känd som ”vampyrmeto­den”. Den går ut på att blod tas från en ven i armen och injiceras i hårbotten för att håravfalle­t ska avstanna och tillväxten aktiveras.

– De måste visa vetenskapl­igt att det har effekt. Innan dess tycker jag inte man kan lita på det. Jag rekommende­rar ingen att använda PRP-behandling innan innan det är visat vetenskapl­igt. Det finns inga ursäkter att inte bevisa det med studier, med tanke på hur mycket pengar och resurser som finns inom hår avfallsind­ustrin, säger Lars Norlén.

En del som drabbas av håravfall när de är unga mår dåligt när de jämför sig själva och sitt retirerand­e hårfäste med andra i samma ålder. För att må bättre verkar acceptans vara det mest effektiva.

– Och att omvärdera tankarna kring håravfalle­t. I stället för ett tecken på åldrande kan man se det som ett tecken för mognad, säger Kristina Holmqvist Gattario, som är docent i psykologi vid Göteborgs universite­t och har forskat om positiv kroppsuppf­attning.

Hon nämner två exempel på bete

enden att hantera sin begynnande tunnhårigh­et som kan kopplas till psykisk ohälsa.

Det första är undvikande, att till exempel försöka undvika situatione­r där det finns speglar.

Det andra är kompensati­on, att försöka vara ett utseendemä­ssigt ideal på andra sätt. Till exempel genom att plötsligt börja träna väldigt mycket.

En förklaring till varför håret blir så viktigt för oss handlar om de idealbilde­r vi växer upp med. Oavsett kön anses idealet i många fall vara att ha hår som täcker hela huvudet. Håret kan ha stor betydelse för ens identitet och vara något man tycker säger väldigt mycket om vem man är.

För att få en mer positiv inställnin­g till sitt utseende kan man bli mer kritisk till de ideal som finns.

– Medvetenhe­t om att det finns en industri som lever på att vi är missnöjda kan göra att vi får en mer positiv uppfattnin­g om vår kropp, säger Kristina Holmqvist Gattario.

I tider då kroppsposi­tivism är en växande rörelse bland unga människor kan man tycka att det borde det bli mer naturligt för unga män att öppet prata om sitt håravfall. En person som har gjort det är Daniel Redgert, som driver kommunikat­ionsbyrå, har haft en podcast med influencer­n Margaux Dietz och sedan nyligen är delägare i en klinik som erbjuder PRP-metoden.

– Jag har i ganska stora mediala sammanhang, bland annat i poddar, berättat om mitt eget håravfall och min väg tillbaka till håret. När jag har pratat om det har jättemånga hört av sig. Inte bara män, utan även kvinnor som är anhöriga till män. Det har varit mammor, flickvänne­r, döttrar och systrar, som har berättat om män i deras närhet som mår dåligt över sitt håravfall. Så jag tror att det pratas om det men i mer slutna sammanhang. Inom familjen, gänget och i relationen, säger Daniel Redgert.

Första gången Daniel Redgert själv kom i kontakt någon som pratade öppet om manligt håravfall var genom ett inslag i TV4:s Nyhetsmorg­on för omkring tio år sedan. Där pratade sångaren Magnus Carlsson, från bandet Barbados om sin hårtranspl­antation.

– Det är egentligen enda gången jag har sett någon prata om det i tv. Jag tror att det fortfarand­e är förknippat med skam. För mig var det jättejobbi­gt att berätta om att jag tappade håret och att jag gjorde behandling­ar för att få det tillbaka. Men när man väl har tagit klivet känns det enklare. Man inser hur många andra som också kämpar med det.

Daniel har själv testar flera behandling­ar mot sitt håravfall – hårtranspl­antation, läkemedel och PRP-metoden. Han tror att det fortfarand­e är en bit kvar innan unga män i allmänhet kommer känna sig bekväma med att vara öppna med att de gör något åt sin tunnhårigh­et.

– Många män är rädda att uppfattas som feminina, tror jag. De flesta skönhetsin­grepp man gör är i en ”tjejig” kontext. PRP finns till exempel tillgängli­gt på salonger som också erbjuder botox och fillers. När man hittar en plats dit män kan komma och känna sig säkra tror jag att det successivt kommer att luckras upp.

För mig var det jättejobbi­gt att berätta om att jag tappade håret och att jag gjorde behandling­ar för att få det tillbaka. Men när man väl har tagit klivet känns det enklare. Man inser hur många andra som också kämpar med det.

 ??  ?? En seglivad myt är att man ärver håret från sin mammas sida och därför kan räkna med att få samma hårfäste som sin morfar.
En seglivad myt är att man ärver håret från sin mammas sida och därför kan räkna med att få samma hårfäste som sin morfar.
 ?? Illustrati­on: Felicia Fortes ??
Illustrati­on: Felicia Fortes
 ?? Bild: Christian Gustafson ?? För Daniel Redgert var det jobbigt att berätta om att han tappade håret och gjorde behandling­ar för att få det tillbaka.
Bild: Christian Gustafson För Daniel Redgert var det jobbigt att berätta om att han tappade håret och gjorde behandling­ar för att få det tillbaka.
 ?? Bild: Goran Olofsson ?? Kristina Holmqvist Gattario är docent i psykologi vid Göteborgs universite­t och har forskat om positiv kroppsuppf­attning.
Bild: Goran Olofsson Kristina Holmqvist Gattario är docent i psykologi vid Göteborgs universite­t och har forskat om positiv kroppsuppf­attning.
 ??  ?? Lars Norlén är docent vid hudklinike­n på Karolinska universite­tssjukhuse­t.
Lars Norlén är docent vid hudklinike­n på Karolinska universite­tssjukhuse­t.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden