Över 100 svenska kyrkor avvecklade
Mer än 100 kyrkor har lagts ner under 2000-talet. Ofta svallar känslorna när en kyrka avvecklas. – Det känns i hjärttrakten när man ifrågasätter en orts kyrkobyggnad, säger Markus Dahlberg, Svenska kyrkan.
Men det är lika bra att vänja sig. – Det är något vi kommer att få leva med under lång tid framöver, säger Markus Dahlberg, som är kultur arvsansvarig inom Svenska kyrkan.
Sakta men säkert avvecklas gamla kyrkor i Sverige. 2018 var ett av toppåren under 2000-talet med ett tiotal kyrkor som fick gå i pension, men det finns ingen tydlig trend. Totalt under perioden 2000–2018 har 104 kyrkor tagits ur bruk.
– Det håller sig på en relativt jämn nivå, säger Markus Dahlberg.
Vikande medlemsantal i Svenska kyrkan, färre som firar gudstjänst och en omflyttning från glesbygden till städerna är en kombination som gör att det inte finns något val, menar han.
– Det kan inte bli så att det är kyrkoförvaltning som är svenska kyrkans huvuduppgift. Betoningen ligger på andra saker.
Avvecklingen ska ses i skenet av att Svenska kyrkan har mer än 3 000 kyrkor kvar och därtill många andra byggnader, som till exempel församlingshem.
Visserligen får Svenska kyrkan årligen nästan en halv miljard kronor från staten för underhåll och renovering av kultur miljöskyddade byggnader (460 miljoner kronor) – men det motsvarar bara cirka en fjärdedel av vad det kostar att hålla liv i dessa byggnader.
– Vi har precis haft en diskussion med staten om ersättningens storlek. Den har legat på samma nivå under lång tid, så man kan säga att den urholkas i och med att kostnaderna ökar år från år.
Det är mer regel än undantag att avvecklingen vållar stora diskussioner, enligt Markus Dahlberg, och det är inte bara kyrkligt aktiva som bryr sig. Kyrkorna förknippas av många med den egna familjehistorien – ”det var här mormor och morfar gifte sig” eller ”det är här mamma ligger begravd”.
– Men det kan också vara att byggnaden bär mycket av bygdens historia, den har alltid varit där. Det känns i hjärttrakten när man ifrågasätter en orts kyrkobyggnad.
Det finns stora skillnader mellan de 13 olika stiften. I Visby stift har ingen kyrka avvecklats. De som har avvecklat flest är Härnösand, Göteborg och Luleå stift.
Vad blir det då av en nedlagd kyrka? En del omvandlas till bostäder – men då handlar det oftast om mindre kapell, som inte har en begravningsplats intill. Några har rivits, i något fall har en kyrka omvandlats till museum, i något annat blivit skola. En del har övertagits av kristna församlingar som inte tillhör Svenska kyrkan.
Om det också kan bli så att ickekristna församlingar, till exempel muslimska, får ta över avvecklade kyrkor kan Markus Dahlberg inte svara på.
– Det kan mycket väl bli en aktuell fråga framöver, men då måste man verkligen tänka igenom så att det känns rätt och rimligt.