Polisen vill mäta knarkhalterna i avloppen
Nyheter: Genom att mäta spår av narkotika i avloppen vill polisen försöka få grepp om vilka och vilken mängd droger som göteborgarna använder. Möjligen skulle man även kunna klargöra hur droganvändandet skiljer sig mellan olika stadsdelar.
Spår av drogerna som göteborgaren stoppar i sig kommer så att säga ut på andra sidan. Därför vill polisen göra mätningar i avloppsvattnet för att ta reda på hur mycket och vad befolkningen knarkar. Och kanske hur det skiljer sig mellan olika stadsdelar.
För sju år sedan mätte forskare från Umeå universitet droghalter i avloppsvattnet på 33 orter runtom i Sverige. Mest kokain och amfetamin fanns i Göteborg medan Köping hade mest metamfetamin. Stockholm ingick inte i studien.
Nu har polisen i Göteborg planer på att upprepa mätningarna, en nyhet som SVT Väst först rapporterade.
– Vår bild är att tillgången på narkotika är stor, men det är lite subjektivt, så vi hade behövt lite andra parametrar än vår egen känsla, säger Erik Nord, chef för polisområde Storgöteborg.
Nyligen publicerade han statistik på Twitter över hur mycket av olika sorters narkotika som spaningssektionen beslagtagit.
– Men det är inte säkert att det speglar hur bruket ser ut. Emellanåt går vi in på individer som vi tycker är strategiskt intressanta, och ägnar de sig åt amfetamin så beslagtar vi mycket amfetamin, konstaterar Erik Nord.
SVT-programmet Veckans brott undersökte nyligen avloppsvattnet i halva Stockholm. Analysen visade att man rökt sammanlagt 224 kilo cannabis under en vecka.
Erik Nord ser ingen anledning till varför det skulle se annorlunda ut i Göteborg.
– Per capita ligger vi nog på samma volymer. Kanske ser det annorlunda ut för vissa preparat, amfetamin till exempel har ju historiskt varit vanligare i Göteborg, säger han.
Polischefen berättar att de beslagtagit 100 kilo cannabis utan att gatupriset påverkades alls, vilket åtminstone ger en hint om tillgången.
– Just de bitarna hade varit intressant att få veta mer om. Volymerna, säger han.
En tydligare bild av drogbruket i Göteborg, och hur det ändras över tid, skulle bland annat kunna vara ett redskap i polisens verktygslåda för att bekämpa stadens gängkriminalitet.
– Det är nästan helt klart för mig att dessa två saker – skjutningar och gängkriminalitet, och narkotika, hänger samman. Därför är det viktigt att förstå hur marknaden ser ut, säger Erik Nord.
Tanken är att genomföra avloppsmätningen under första halvan av nästa år, men ännu är det inte klart om, och i så fall hur, den blir av. Det är både en kostnadsfråga och en teknisk fråga. Erik Nord hoppas dock att det går att mäta droghalterna per stadsdel. Ett sådant resultat skulle kunna spela in när stadens hundratals nya poliser ska placeras ut i de olika lokalpolisområdena.
– Men framförallt handlar det om att beskriva missbruket och dess omfattning, och att det även gäller stadsdelar vi normalt kanske inte förknippar med narkotikamissbruk, säger Erik Nord och fortsätter:
– Det är min misstanke, och det ser vi på beslagen med, att det missbrukas en hel del i stadsdelar som Örgryte och Hovås där vi normalt sett inte förväntar oss det.
Men man kanske brukar droger i en annan stadsdel än den man bor i?
– Så är det säkert, och om vi mäter i city under helger och knutet till krogar kan det säkert missbrukas en del där. Vi får väl se. Det kanske inte ens går att mäta så; avlopp från Bergsjön kanske blandas med avloppet från Torslanda. Då får vi ta siffrorna så som vi kan få fram dem, säger Erik Nord.