Kallt, mörkt och tyst i framtidens Sverige
Vid årsskiftet stängs en av Ringhals fyra reaktorer ner. Ett år senare fimpas ännu en reaktor. De två kvarvarande förväntas att vara i drift i ungefär 20 år till. Nu har Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna kommit överens om att de vill beordra Vattenfall att fortsätta driva reaktorerna. Riksdagen röstar om detta i januari.
Orsaken till att reaktorerna stänger uppges vara kostnader. Statliga Vattenfall, som äger 70 procent av kärnkraftverket, ansåg att det skulle vara för dyrt att rusta upp reaktorerna. Man skulle inte tjäna på att ha dem i bruk. Ringhals 1 och 2 togs i kommersiell drift i mitten av 1970-talet, och nu har de alltså gjort sitt. Men de stängs ner i förtid. För några år sedan rustade man upp de äldsta reaktorerna, med intentionen att de skulle vara i drift till 2025. Brist på lönsamhet satte alltså stopp för det. Men enligt interna dokument som Dagens industri tagit del av kan Ringhals 1 drivas fram till 2036 utan behov av några större investeringar (20/12).
Det är inte heller så enkelt som att hävda att marknaden inte gillar kärnkraft, och att det därför inte spelar någon roll att reaktorerna stänger. Politiken styr energimarknaden genom skatter och subventioner. I slutet av 1990-talet beslutade riksdagen att införa en särskild skatt på kärnkraft – den så kallade effektskatten, som den rödgröna regeringen höjde 2015. Denna skatt slopades dock i Energiöverenskommelsen 2016, och 2018 var den helt avskaffad. Men Vattenfalls beslut att stänga Ringhals 1 och 2 stod fast.
Dessutom subventionerar politiken vind- och solenergi. Det pressar ner priset på el, vilket Vattenfall uppger är en av orsakerna till att två av fyra reaktorer försvinner. Att staten stöttar dessa energikällor kan man så klart försvara ur klimatsynpunkt, men det stör marknaden. Och nu har även insikten att kärnkraften också behövs för att klara klimatomställningen börjat sätta sig.
Frågan är dock om det går att ha en ren marknadssyn på elproduktion och distribution. Det är så många parametrar som spelar in. Elen är inte som vilken konsumtionsvara som helst. El är på sätt och vis en gemensam nytta. Produktionen ska leva upp till en rad politiska mål: den ska ge minimalt med klimatutsläpp, vara stabil för industrins, hushållens och viktiga samhällsfunktioners skull, och inte för dyr. När den svenska elproduktionen inte räcker till, vilket exempelvis skedde under den exceptionellt varma och torra sommaren 2018, tvingas vi helt enkelt att importera, bland annat från Tyskland.
Det innebär att svensk industri delvis drivs med kolkraft. Det är givetvis inte bra, och det stör ambitionen att minska Sveriges klimatpåverkan.
Klimatet är dock inte det enda område som påverkas av att Vattenfall stänger ner Ringhals 1 och 2.
Kärnkraften står i dag för 40 procent av Sveriges elproduktion. Ungefär hälften av dessa kilowattimmar står Ringhals för. Att det kan bli problem när två av fyra reaktorer stänger ner behöver man inte vara kärnfysiker för att räkna ut.
Men kan man inte bara köra på med annat då? I SVT:s partiledardebatt i höstas (13/10) hävdade Miljöpartiets språkrör att vattenkraften kan fungera som ett ”batteri” för Sverige. Och visst ska vi vara tacksamma för att vi har älvarna. Men det hjälper inte den södra landsdelen. Man skulle kunna dämma upp ett kraftverk i varenda liten å i Norrland utan att det räddar södra delen av landet när Ringhals i Halland producerar mindre el. Sveriges elnät kan nämligen inte transportera elen så långt.
Det innebär dåliga nyheter för Göteborg. Alf Engqvist, vd på Göteborg Energi, säger till GP att det lyser gult för stadens energiförsörjning (15/10). Än så länge klarar sig staden. Men inflyttningen och planerna på elektrifiering av kollektivtrafiken gör att elkonsumtionen måste öka. Om elnäten inte byggs ut blir det kris om 10 år.
” I ett kärnkraftverk, däremot, kan atomer klyvas oavsett väderlek.
Men förnybara energikällor? Ska vi inte satsa på dem? Sol, vind och vatten är en Ted Gärdestadlåt, inte ett recept för att hålla Sverige varmt i februari. Sol och vind är bra som komplement, men fungerar inte som bas i elförsörjningen. När det blåser mycket och solen gassar blir det överproduktion, och när vinden står stilla och det är mörkt dygnet runt blir det i stället brist.
I ett kärnkraftverk, däremot, kan atomer klyvas oavsett väderlek. Men den politiska ambitionen har i flera decennier varit att Sverige ska avveckla kärnkraften. 2040 ska vi bli helt förnybara, enligt energiöverenskommelsen. Det lär bli dyrt och kallt.