Universitetet får bakläxa om båtbygge
Nyheter: Låt det polska varvet bygga klart båten. Det är rådet från Stena, som granskat turerna kring universitetets problemtyngda nya forskningsfartyg.
Den externa utredning som Stena gjort kring Göteborg universitets snart fem år försenade beställning av forskningsfartyget Skagerak föreslår att affären fullföljs. Samtidigt får projektledningen bakläxa och skarp kritik för att inte ha varit tillräckligt kompetent.
Beställningen av fartyget från ett varv i Polen har blivit en segdragen historia med flera bakslag för Göteborgs universitet.
Beställningen gjordes redan 2013 och 2015 skulle fartyget vara klart för leverans.
Så blev det inte och efter ett antal förhandlingar och nya avtal skulle fartyget enligt senaste överenskommelsen vara färdigt i april i år.
Så blev det inte heller – och nu befarar Göran Hilmersson, som sedan 1,5 år är ordförande i styrgruppen, att forskningsfartyget kan anlöpa Göteborg tidigast om ett år.
Dessutom riskerar projektet att fördyras.
– Som det ser ut nu håller vi budgeten på totalt 150 miljoner kronor, men en merkostnad kan förstås inte uteslutas. Samtidigt återstår ytterligare förhandlingar innan vi kan prata om en slutkostnad, säger Göran Hilmersson.
Utifrån en rad oklarheter i projektet och olika alternativ för att ta det vidare beslutade Göteborgs universitet att en extern aktör skulle syna olika möjligheter och komma med förslag.
Uppdraget gick till Stena Roro som i september i år inledde granskningen.
Utgångsläget var att bedöma tre möjliga alternativ som universitet identifierade:
• Att fortsätta och slutföra bygget enligt kontrakt och avtalade specifikationer.
• Att häva avtalet med följd att Göteborgs universitet skulle kräva pengar tillbaka – och att varvet skulle få behålla båten.
• Att GU skulle få tillbaka fartyget i befintligt skick och att resterande jobb skulle färdigställas på annat varv.
Nyligen landade slutrapporten och inte helt oväntat kom utredaren fram till det första alternativet – fartyget ska byggas klart på det polska varvet.
Övriga alternativ ses som för osäkra, ekonomiskt och praktiskt.
Samtidigt som utredaren gör sin slutsats och ger förslag på hur man kan gå vidare levereras skarp kritik till beställaren som får bakläxa för sitt agerande i affären.
Stena Roro skriver i rapporten:
”För att detta skall kunna göras så finns ett antal organisatoriska och kompetensmässiga aspekter runt projektet som måste hanteras exempelvis runt styrgrupp, projektgrupp, siteteam och legal support.”
Utredaren konstaterar vidare att hanteringen och uppföljningen av dokumentationen måste förstärkas och att den historiska dokumentation måste återskapas och organiseras.
I rapporten betonas också att ”speciellt fokus måste ges till fartygets framdrivningssystem där omfattande utredningsarbete krävs av nya lösningar för att försäkra att rätt beslut tas och att systemet kommer fungera som tänkt.”
Vidare föreslås ett antal att antal olika åtgärder och lösningar för att affären och forskningsfartyget ska bli så bra som Göteborgs universitet ville från ville från början.
Om kritiken säger Göran Hilmersson:
– Det är alltid tufft att få kritik – många har jobbat hårt och länge med projektet. Samtidigt finns det områden där GU brustit, vi har kanske varit för tålmodiga där vi istället borde ha tagit tag i saker tidigare och förstärkt vår kompetens som beställare, säger han och fortsätter:
– Samtidigt pekar utredningen kompetent på en rad viktiga punkter som ger oss viss trygghet när vi nu går vidare och tar beslut om hur vi ska agera i nästa steg. Det gäller att försöka att titta framåt, säger han.
”
Samtidigt levereras skarp kritik till beställaren som får bakläxa för sitt agerande i affären