Håll stenkoll på pengarna från januari
Ekonomi: Månadsspara, kolla din pension och städa i aktieportföljen – det är några av experternas råd för att få bättre ordning på privatekonomin 2020.
Nytt år – och en ny chans att ta kontroll över privatekonomin. Här är råden som hjälper dig att ta tag i sparandet, pressa bolåneräntan, städa fondportföljen och få rätsida på pensionen. – Det här är en perfekt tid för en nystart – använd energin till att tänka över hur du kan få mer pengar i plånboken 2020, säger Johanna Kull, sparekonom på Avanza.
Nu har vi kommit till den tiden på året när vi lovar oss själva att äta bättre, snusa mindre, börja gå på gym, lära oss svensk 1600-talshistoria eller ha mer skärmfri tid. I samma svep kan du ta dig an privatekonomin. GP bad tre sparekonomer om tips på hur man får koll på utgifterna, sparandet, startar om aktieportföljen, pressar bolåneräntan och tar kontroll över pensionen.
Men först ett allmänt råd från Johanna Kull:
– Börja med att välja ut ett par områden, där det finns mest pengar att spara. Sen kan du lägga till fler ekonomiska vanor över tid. Det är bättre att börja smått och öka, än att ta i från tårna, misslyckas och inte ta tag i någonting alls, säger hon.
– Det är en bra start att titta bakåt, och kategorisera alla utgifter under det gångna året. Då kan du se om du la pengarna på rätt saker, det du värdesätter – eller på exempelvis slentrianshopping, säger Johanna Kull.
Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, tipsar om appen Tink, som sammanställer utgifter i kategorier som bostad, mat, utemat och kläder, månad för månad.
– Där kan du se den procentuella fördelningen för utgifterna – det brukar ge en eller två ögonöppnare. Det kan också hjälpa dig att få överblick, om det känns som om pengarna bara rinner iväg. Att få bättre koll på vart pengarna går kan bli en bra nystart för året, säger hon.
Spara bättre
Både Frida Bratt och Johanna Kull rekommenderar månadssparande – att du varje månad lägger undan en viss summa, helst direkt när lönen eller ersättningen kommer in på kontot.
– Om du inte redan ha det – sätt upp ett månadssparande direkt.
Som en måttstock kan man försöka spara 10 procent av inkomsten efter skatt. Om du får ut 20 000 kronor, betyder det att du ska försöka spara 2 000 kronor i månaden. Sedan ökar du summan i takt med att du får högre inkomst, så du alltid lägger minst 10 procent av lönen på sparande, säger Johanna Kull.
Den som inte har en ordentlig buffert, för att klara oförutsedda utgifter i vardagen, ska främst satsa på att spara ihop till en sådan, råder Johanna Kull och Frida Bratt. Den ska ligga på ett vanligt sparkonto, där pengarna inte riskerar att snabbt försvinna.
– Prioritera buffertsparandet, att ha en buffert är A och O – när du har en, två eller tre månadslöner på sparkontot är det dags att gå över till ett långsiktigt fondsparande, säger Frida Bratt.
– Då kan du till exempel lägga en del av ditt månadssparande i breda aktiefonder, säger Johanna Kull.
För att öka motivationen att spara rekommenderar Frida Bratt att du tydligt föreställer dig vad du ska använda pengarna till i framtiden – och startar olika sparkonton för olika mål.
– För att göra det enklare att spara kan man konkretisera sparandet och döpa kontot till exempelvis Resor eller Körkortet. Det är likadant om man sparar för pensionen – försök föreställa dig vad du vill leva för pensionärsliv och fråga dig hur mycket pengar som krävs för att uppnå det livet, säger hon.
Städa aktieportföljen
2019 ser ut att bli ett riktigt starkt börsår – Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 har i skrivande stund stigit med 27 procent sedan årsskiftet. Det betyder att det kan vara dags att rebalansera portföljen – ändra den procentuella fördelningen mellan hur mycket pengar du har på börsen och hur mycket du har på sparkontot eller i räntefonder. Det menar Maria Landeborn, senior strateg och sparekonom på Danske Bank.
– Om du haft pengar på börsen under året har din aktieportfölj sannolikt vuxit rejält, det innebär att man kanske har en större del av pengar på börsen än vad man egentligen vill. För att minska risken, och återställa den ursprungliga fördelningen mellan kapital på börsen och kapital i räntor, kan man ta hem en del av pengarna från börsen. Detsamma gäller under dåliga börsår – då kan det vara dags att köpa mer aktier eller fonder för att öka innehavet på börsen, säger hon.
Maria Landeborn spår att börsen kommer fortsätta uppåt även under nästa år – om än inte med samma styrka som under 2019.
– Jag tycker inte man ska räkna med att det fortsätter i samma takt – för det behövs fler positiva nyhe
ter. Men när vi står i slutet av 2020 tror jag börsen står 5–10 procent högre än i dag, säger hon.
Fonderna som går upp när handelskonflikten är löst
De stora börsuppgångarna under hösten och vintern beror huvudsakligen på två anledningar – en allmänt mer optimistisk syn på den globala konjunkturen och tecken på att handelskriget mellan Kina och USA kan få ett fredligt slut.
Den som tror på Xi Jinping och Donald Trumps förmåga att lösa handelskonflikten bör satsa på exempelvis Asienfonder eller fonder och aktier med stor exponering mot Europa, enligt Danske Banks analys.
– Om det går åt rätt håll och parterna löser flera av de frågor man bråkar om, kommer det gynna de marknader som tyngts mest av konflikten – som Kina och Europa. Europa sitter i kläm i konflikten, vi är beroende av import och export till och från både Kina och USA. Om konflikten istället trappas upp blir inbromsningen å andra sidan värst för Europa och tillväxtmarknader som Kina, säger Maria Landeborn.
Hon föredrar dock generellt USAfonder just nu.
– USA har gått otroligt starkt på börsen, den amerikanska ekonomin fortsätter återhämta sig och står emot handelskonflikten. Vi föredrar fortfarande att ha lite extra USA i portföljerna, säger Maria Landeborn.
Johanna Kull rekommenderar också att man gör en årlig ”kvalitetskontroll” av de aktier och fonder man redan har i portföljen.
– Om du har aktier kan du fråga dig om du fortfarande tror på de här bolagen på lång sikt och om du har aktivt förvaltade fonder, med högre avgifter, kan det vara dags att jämföra dem med liknande indexfonder – och byta dem om de presterat sämre, säger hon.
Pressa räntan på bolånet
– Bolån är en produkt som man verkligen bör ge lite kärlek. Det är också en slags sparprodukt – om du lyckas få ner räntan får du mer att spara eller göra något roligt för. Det finns mycket pengar att spara på att jämföra banker och förhandla ned bolåneräntan, säger Johanna Kull.
Rent praktisk kan du enkelt jämföra både listräntor, de räntor bankerna marknadsför utåt och snitträntor, den genomsnittliga räntan de gett nya kunder, på exempelvis Compricer. Om du därefter tycker din ränta är för hög kan du byta bank, om du har rörlig ränta.
– Ibland kan det också räcka med ett samtal till sin egna bank för att få en lägre ränta, säger Johanna Kull.
Nyligen höjde Riksbanken styrräntan till 0,00 procent. Det betyder dock inte att det är dags att binda bolåneräntan, enligt Frida Bratt.
– Det kan hända att bankerna följer efter och höjer några punkter, men jag tycker inte att man ska stressa sig att binda. Det är viktigare att se till att bolåneräntan alltid är förhandlad. Om du fått högre lön och bättre ekonomi under året – framför det till banken så de kan ge dig bättre villkor. Om du inte är nöjd kan du höra med flera banker, ställ dem mot varandra och var tydlig med att du är beredd att lämna som kund om du inte får en bättre ränta, säger hon.
– Och om du har en tidsbegränsad rabatt – skriv upp när den går ut, så att lånet inte plötsligt blir dyrare, säger Frida Bratt.
Maria Landeborn tror inte heller på snabbt stigande bolåneräntor:
– Enligt Riksbankens egna prognos ska de höja räntan igen först hösten 2022 – det är om nästan tre år. Det finns ingen risk för snabbt stigande räntor just nu och då är det heller ingen stress att binda räntan. Om du tänkt bo kvar under lång tid och vet om att du får lägre marginaler de kommande åren, exempelvis för att du ska vara föräldraledig, kan det däremot vara skönt att binda, så du vet hur stora dina utgifter kommer att vara framöver, säger hon.
Ta kontroll över pensionen
– Det första man kan göra är att logga in på minpension.se och göra en pensionsprognos. Det är ett bra sätt att få koll på pensionen. Där får du svart på vitt hur mycket du förväntas få i pension. Prognosen är mer träffsäkert ju närmare man är pensionen, men det är ändå ett bra sätt för att se hur man ligger till och om man behöver göra något för att få upp pensionen, säger Johanna Kull.
Prognosen på minpension.se innehåller såväl den statliga pensionen, som eventuell tjänstepension och privat pensionssparande. Man kan också skapa egna scenarier i tjänsten, och undersöka hur mycket pensionen påverkas om man exempelvis får högre lön eller vill gå ner i arbetstid.
Om du också
loggar in på Mina sidor på Pensionsmyndighetens hemsida kan du även se hur din premiepension är placerad – och byta fonder om du tror du kan få bättre avkastning någon annanstans.
Frida Bratt tycker du ska hålla koll på vilka fondavgifter du betalar även när det kommer till pensionen.
– För de allra flesta passar globala indexfonder bäst, sedan kan man toppa portföljen med spetsade, aktivt förvaltade, fonder. Men det är viktigt att ta ner fondavgifterna, säger hon.
Om du har tjänstepension är även den oftast placerad på börsen – och väl värd att se över åtminstone en gång om året. Du får reda på var du har din tjänstepension genom att fråga arbetsgivaren. De pengarna går också att flytta mellan olika pensionsbolag – se dock upp för höga avgifter i samband med flytten.