15 år efter tsunamin: ”Jag är fortfarande rädd”
Länderna kring Indiska oceanen mindes i går de omkring 230 000 offren för tsunamin på annandagen för 15 år sedan. – Ibland drömmer jag att en våg kommer. Jag är fortfarande rädd, säger en överlevare i Thailand.
Det var på morgonen den 26 december 2004 som ett skalv med den sällsynt kraftiga magnituden 9,1 inträffade under havet utanför ön Sumatra i Indonesien.
Jordbävningen utlöste en massiv flodvåg som under de följande timmarna dränkte kustområden i Indonesien, Sri Lanka, Indien, Thailand och drabbade ytterligare nio länder.
Flera minnesceremonier hölls under torsdagen i den indonesiska provinsen Aceh – där hela samhällen sveptes bort av de enorma tsunamivågorna och totalt över 125 000 människor miste livet. 15 år senare är regionen till stora delar återuppbyggd.
På ett gräsbevuxet fält i distriktet Aceh Besar, där nära 50 000 offer ligger begravda, samlades anhöriga för att be för sina älskade och söka tröst hos varandra.
Bland besökarna finns 65-åriga Nurhayati, som förlorade sin yngsta dotter i katastrofen.
– Jag har kommit hit varje år eftersom jag saknar henne så mycket, hon vara bara 17 år, hade precis börjat vid högskolan.
– 15 år har hunnit gå, men jag börjar fortfarande darra varje gång jag ser havet, till och med på tv.
Muhammad Ikramullah var bara 13 år när flodvågen ryckte hans föräldrar och yngre syskon ifrån honom. Under flera år fick han bo runt hos olika släktingar och vänner till föräldrarna innan han kunde börja försörja sig själv.
– Jag är fortfarande traumatiserad, jag tror aldrig att jag kommer kunna glömma det som hänt, säger 28-åringen.
I Thailand, där minst 5 300 människor dog, har den 26 december utnämnts till en dag med fokus på att öka katastrofberedskap runt om i landet.
Framåt torsdagskvällen höll överlevare från fiskebyn Ban Nam Khem, det värst drabbade samhället i Thailand, en ljusceremoni till minne av de minst 1 400 bybor som dog i vågorna.
– Ibland drömmer jag att en våg kommer. Jag är fortfarande rädd, säger 28-åriga Suwannee Maliwan som förlorade sina föräldrar och fem andra släktingar i provinsen Phang Nga.
– Ibland känner jag att jag bara vill flytta härifrån, men det går inte för det var här jag föddes och här som min mor och far gick bort.
Även i Indien, där över 10 000 människor miste livet, planerades minnesceremonier under gårdagen.
Jag börjar fortfarande darra varje gång jag ser havet, till och med på tv
Nurhayati som förlorade en dotter i tsunamin