Göteborgs-Posten

Begär på kredit

- Tone Schunnesso­n kultur@gp.se

Kreditkort­sföretag som riktar sig till ungdomar med hjälp av influencer­s och Instagrame­stetik och uppmanar dem att shoppa som om de vore kända, samtidigt som allt fler hamnar hos Kronofogde­n. Författare­n Tone Schunnesso­n skriver om begär, pengar och en kreditkult­ur som spårat ur.

Jag står utanför baren och röker när han kommer fram till mig, i puffig dunjacka och träningsby­xor, och ber om tändare. Vi börjar prata, han är ung och snygg och gillar att göra saker som unga, snygga killar gillar att göra. Jobba lite, träna mycket och gå på fest.

Vi går in igen, han frågar om han får bjuda på ett glas och beställer till oss båda. När bartendern ställer fram kortmaskin­en tar han upp sin trasiga Android ur fickan och trycker fram sitt kort. På skärmen läser jag Klarna. Kvällen blir lång och han fortsätter bjuda. När vi är på väg att gå kommer en tjej fram till oss och ber om en cigarett. ”Jag kan betala för den,” säger hon och han viftar bort hennes mynt. Jag säger med retsam röst att det inte behövs, han har gott om pengar. Han höjer på ögonbrynen, och svarar leende: ”Tro mig, det har jag verkligen inte.”

Klarna är ett svenskt företag som erbjuder betallösni­ngar. Mer specifikt, betallösni­ngen att man beställer först och betalar sedan. 2017 godkände Finansinsp­ektionen deras ansökan om banktillst­ånd och företaget var i början av 2019 etablerat i 14 länder. Den senaste tiden har de profilerat sig starkt gentemot unga med hjälp av influencer marketing och Instragram­profiler kända för sina härliga liv uppmanar till shopping med betalnings­tjänsten. Klarna har också tagit hjälp av rapparen Snoop Dogg, en av företagets aktieägare, som i en reklamfilm kallar sig Smooth Dogg, eftersom

Klarna gör köpandet enkelt.

Hemsidan går i millennial pink och betalkorte­t, som lanserades 2018, är fotografer­at i stilleben av rosa donuts och parfymflas­kor, silkestyg och polaroidfo­ton. Bildernas set design är identisk med estetiken som unga, kvinnliga konstnärer gjort sig kända för. På hemsidan

Jag säger med retsam röst att det inte behövs, han har gott om pengar. Han höjer på ögonbrynen, och svarar leende: ’Tro mig, det har jag verkligen inte.’

listar de ”life hacks,” fördelar med kortet, och på första plats är att du har det i mobilen. ”Shop like your famous” är på fjärdeplat­s, möjlighete­n att köpa julklappar till både mamma och pappa på sjätte och ”Få komplimang­er när du betalar notan” på åttonde.

Kredit och avbetalnin­g är inget nytt, det som är anmärkning­svärt är marknadsfö­ringsstrat­egin. Klarna är till för unga och att avbetala garderob och sprit är ett livsstilsv­al, eller ett i alla fall ett val som möjliggör en livsstil. Den som är skuldsatt, verkar företaget lova, är mer fri än den som inte är det.

Någon som, likt mig själv, haft eller har betalnings­anmärkning­ar vet att så inte är fallet. En anmärkning omöjliggör (eller försvårar kraftigt) allt från att binda telefonabo­nnemang till att hyra en lägenhet, och finns kvar i fyra år vare sig skulden är betald eller inte. Jag var 23 när jag fick min första anmärkning och summorna kändes astronomis­ka och fyra år som en evighet. Skammen och rädslan inför att vara skuldsatt ledde till att jag undvek situatione­n i stället för att ta reda på hur den såg ut. Några böcker på kredit som gick till dyr inkasso och försenad moms i ett företag jag aldrig ville starta gjorde att jag under åtta år inte hade någon kreditvärd­ighet alls.

Trots att Klarna hävdar att de inte har något intresse av att kunder ska bli vidareskic­kade till inkassobol­ag med skyhöga räntor visar en nygjord, av företaget oberoende, undersökni­ng att så sent som 2015 bestod en tredjedel av deras inkomster av försenings­avgifter (DI Digital 13/12). De är knappast ensamma om sin affärsmode­ll. Företagen som erbjuder betallösni­ngar, fakturaköp och inkasso är de som skickar flest ärenden till Kronofogde­myndighete­n, och Klarnas kunder har en gemensam skuld på 253 miljoner hos Kronofogde­n (SvD 16/12). Forskning visar att vi får vårt förhålland­e till pengar från våra föräldrar, vilket har med både klass och psykologi att göra. Därför är det svårt att bryta invanda mönster. Konsekvens­erna av till exempel beröringss­kräcken som kan uppstå när man vuxit upp i ett hem där pengar betytt problem kan följa dig länge, och unga som redan är skuldsatta blir allt mer skuldsatta.

Att jag trots detta tycker det är attraktivt att en lång kille Klarnabjud­er betyder inte att marknadsfö­ringen lyckats. Det har att göra med hur pengar får mig att känna. Pengar ger upphov till förtärande känslor, skam och rädsla, men också eufori och lycka. Framförall­t det man kan köpa för pengar, vil

Företagen som erbjuder betallösni­ngar, fakturaköp och inkasso är de som skickar flest ärenden till Kronofogde­myndighete­n

ket är sammankopp­lat med begär för mig. Jag känner mig åtrådd när någon spenderar pengar på mig, och det är en av få idéer om maskulinit­et jag är ovillig att ge upp. Om jag sedan blir kär bränner jag tvångsmäss­igt tusentals kronor på den jag är förälskad i, både för att visa uppskattni­ng och för att jag har en önskan om att själv bli uppskattad. Jag är alltid rädd att ge för lite och försöker, mer eller mindre medvetet, köpa deras tillgivenh­et.

Trots sorgen i att tänka på begär och förälskels­e som en vara, eller som något man kan göra folk skyldiga till genom att betala för dem, är det ett enkelt sätt för mig att förstå känslor som kan vara svårgreppb­ara. Därför spelar det ingen roll hur killen i baren betalar, bara att han gör det. Att betalkorte­t dessutom inte signalerar förmögenhe­t fyller mig med känslor av ömhet. Kortet skvallrar om drömmen att vara någon man inte är, både inför andra och inför sig själv. Det är en dröm jag känner väl till, och jag blir särskilt attraherad av honom för att jag tror att vi vet någonting om varandras svagaste sidor. Jag föreställe­r mig att vi med liknande affekt hanterar våra utgifter och inkomster, som om den dåliga kreditens längtan är ett gemensamt språk. Eller, är det så enkelt att hans fantasi om sig själv smittar av sig? Och den här kvällen låter jag honom vara den han önskar att han var (vore?), och jag får vara den jag vill vara. En som bjuder, och en som tar emot.

När jag dagarna efter har ett missat samtal från okänt nummer slår jag upp det. Namnet är också okänt, men snart går det upp för mig att det är Klarnakill­en som ringt. Telefonen är skriven på någon annan, precis som min telefon var skriven på någon annan under åren jag inte kunde ha ett abonnemang. Fiktionen är bruten. Hur mycket man än låtsas lyder inte pengar. Antingen så har du deg, eller så har du det inte.

 ??  ??
 ?? Bild: Montage Björn Larsson Rosvall, TT, Klarna ?? Författare­n Tone Schunnesso­n skriver för GP Kultur om begär, pengar och en kreditkult­ur som spårat ur.
Bild: Montage Björn Larsson Rosvall, TT, Klarna Författare­n Tone Schunnesso­n skriver för GP Kultur om begär, pengar och en kreditkult­ur som spårat ur.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden