Bättre ekonomi leder till färre adoptioner
Utlandsadoptionerna har minskat drastiskt på senare år. Under 2009 adopterades 750 barn till Sverige, jämfört med 144 barn till och med november i år.
Minskningen förklaras delvis med att ursprungsländerna har fått det bättre ekonomiskt och kan hjälpa barnen på plats.
I början av december meddelade Danmarks enda adoptionsförmedlare att den pausar alla internationella adoptioner vid årsskiftet. Bakom beslutet finns ekonomiska problem till följd av att de internationella adoptionerna har minskat drastiskt i vårt grannland.
Trenden med minskade adoptioner, som i princip har pågått sedan 2009, håller i sig även i Sverige. Under 2009 genomfördes 750 internationella adoptioner, under 2018 låg siffran på 190 barn och till och med november i år har 144 barn adopterats till Sverige genom auktoriserade adoptionsorganisationer.
Det finns inga indikationer på att adoptionerna helt kommer att pausas i Sverige. Det säger Cecilia Granberg, utredare på Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFOF), som är den tillsynsmyndighet som ansvarar för internationella adoptioner i Sverige.
– Vi har tre adoptionsorganisationer i Sverige och vi har inte fått några signaler om att någon av dem kommer att upphöra med internationella adoptioner.
En anledning till att adoptionerna minskar är att ursprungsländerna har fått det bättre ekonomiskt och kan genomföra insatser på plats för att barnen i första hand ska få stanna hos sina föräldrar.
– I andra hand tillämpas nationella adoptioner, barnen adopteras numera i högre grad inom sina hemländer, och i tredje hand tillämpas internationella adoptioner, säger Cecilia Granberg.
I Danmark godkänns färre för adoption än tidigare, uppger Danish International Adoption (DIA). I Sverige är det ingen större förändring av antalet som godkänns för internationell adoption, berättar Cecilia Granberg. Men det finns fortfarande barn som blir kvar på barninstitutioner.
– Vi använder inte ordet ”barnhem” eftersom det handlar om institutioner och inte hem. De barn som inte placeras ut hos familjer är ofta äldre barn eller barn med olika medicinska funktionsvariationer, säger Granberg.