Snökaos och solförmörkelser
Kristian Wedel presenterar nya fynd från forskningsprojektet Tidernas Göteborg. Den här gången med bilder från bland annat Skansberget och Landala.
Den 17 november 1995 står GP-fotografen Sören Håkanlind på Götaplatsen och tar ett legendariskt göteborgskt reportagefoto. Snökaoset i november 1995 är av den magnituden att alla göteborgare som då var vuxna har historier att berätta – om inställda tåg och bussar, pulsande på trottoaerna, den plötsligt och oväntade tystnaden i en storstad där det bara – och knappt ens det – gick att ta sig fram till fots. De flesta minns också vänligheten från dessa snödagar. Det var en alldeles lagom mild och tillfällig göteborgsk naturkatastrof för att hotell skulle kunna servera varm choklad och lapplisor skulle kunna hjälpa bilister att hitta insnöade bilar. F otograferna har alltid älskat att stå på Storans tak och fotografera ned mot vallgraven och Kungsports platsen. I detta fångade ögonblick väntar spårvagnar, bussar och bilar snällt medan ett fackeltåg kommer längs vallgraven och svänger i riktning mot Avenyn. Det kan vara tidigt 1950tal. En gräns för dateringen ges av neonskylten förförsäkringsbolaget Svea-Nornan–bildat vid årsskiftet 1950/51– vid Kungsports platsen.
E n mycket solig dag vid Olskrokstorget. Bilden kan vara tagen i samband med eller kort efter invigningen av fontängruppen ”Elementens kamp” på Svenska flaggans dag 1930. Denna variant av Olskrokstorget offrades för Ting stadstunnelns tillfarter i slutet av 1960- talet. Skulpturen, som är utförd av Anders Jönsson, flyttade då till sin nuvarande plats vid Sankt Pauli kyrka. I bakgrunden syns en spårvagn med sommarsläpvagn. Sommarsläpvagnarna användes mellan 1906 och 1946.
Göteborgare vid Packhusplatsen följer en partiell solförmörkelse den 8 april 1921. De flesta tycks ha tagit till sig pressens varningar, till exempel Göteborgs Dagblads instruktion av den 7 april: ”Tilldragelsen betraktas lämpligen genom sotade eller mycket mörkfärgade glas. Annorlunda färgade glas böra ej användas, och att utan att ögonen äro skyddade genom mörka glas vända blicken mot solen är högst riskabelt.”
Den 12 april 1960 står tre pojkar på Skansberget (Risåsberget) och verkar betrakta Göteborg som något de snart ska erövra. Historiskt sett är det inte orimligt att från Skansberget betrakta omvärlden med en krigares blick. Här anlades Skansen Kronan i slutet 1600-talet med ett formidabelt läge för att hålla eventuellt anfallande danskar under kontroll. Denna vårdag på 1900-talet riktas dock blickarna västerut – mot områden som under större delen av Göteborgs historia har varit omgivande landsbygd. Nordhemsskolan – invigd år 1917 – får en dominant framtoning från Skansberget.
Den nya lekplatsen i Landala provleks en solig aprildag 1945. Till folkhems projektet hörde också barnlekplatser, gärna med sandlåda el lergungor. I Stockholm fanns det redan på 1930- talet bemannnade parklekar. Fullt så raskt framåt gick det inte i Göteborg. Själva ordet ”lekplats” användes inte allmänt förrän på 1950-talet. Klädseln på fotografiet antyder att det är kallare än det ser ut.