Kons­ten att flyt­ta så en­kelt som möj­ligt

Hur gör man nå­got av det job­bi­gas­te som finns så en­kelt som möj­ligt? Pau­li­na Dra­gan­ja sam­la­de er­fa­ren­he­ter och skrev en hand­bok i kons­ten att flyt­ta.

Göteborgs-Posten - - Kultur & Sport - Ma­ria Soxbo

Ord­nings­ex­per­ten Pau­li­na Dra­gan­ja har skri­vit fle­ra böc­ker om hur man or­ga­ni­se­rar och ska­par ord­ning i hem­met. Hen­nes se­nas­te bok hand­lar om vä­gen mel­lan ett hem och ett an­nat: flyt­ten.

– Att flyt­ta är ett enormt pro­jekt som of­ta tar fle­ra må­na­der i an­språk och som dess­utom ska skö­tas me­dan res­ten av li­vet på­går. På sin höjd kanske vi får en dag le­digt på själ­va flytt­da­gen, sä­ger Pau­li­na Dra­gan­ja som har flyt­tat 19 gång­er i sitt liv.

En flytt be­skrivs of­ta som bland det mest stress­fyll­da man kan ta sig för. Det är ett upp­brott och käns­lor­na det med­för jäm­ställs in­te säl­lan med sorg. I ar­be­tet med boken in­ter­vju­a­de Pau­li­na tio per­so­ner om hur de upp­levt si­na flyt­tar, och upp­täck­te att det finns två fak­to­rer som av­gjor­de om man upp­le­ver flyt­ten som po­si­tiv el­ler ne­ga­tiv. Den ena hand­lar om in­ställ­ning­en, om man kän­ner att man flyt­tar till nå­got el­ler ifrån nå­got.

– Jag in­ter­vju­a­de två per­so­ner som bå­da ha­de flyt­tat på grund av en skils­mäs­sa. För den ena var det po­si­tivt, en nystart ef­ter att änt­li­gen ha ta­git ste­get att skil­jas. För den and­ra var flyt­ten en­bart ne­ga­tiv, ef­tersom per­so­nen in­te ta­git ini­ti­a­tiv till skils­mäs­san och allt­så in­te hel­ler valt att flyt­ta.

Den and­ra fak­torn som av­gör hur job­big el­ler smi­dig en flytt upp­levs är hur väl den pla­ne­rats. Den pro­ces­sen är li­ka för al­la, sä­ger Pau­li­na Dra­gan­ja, men ju mer nog­grann och ju stör­re fram­för­håll­ning man har, desto bätt­re blir det.

– En flytt är ju full av möj­lig­he­ter ock­så! Om man sät­ter som mål att det nya hem­met ba­ra ska in­ne­hål­la sa­ker man tyc­ker om är rens­ning­en en chans att slip­pa ta med sa­ker som in­te hör hem­ma där. Men då be­hö­ver man ha gott om tid, an­nars slu­tar det med att allt slängs ner i lå­dor­na än­då.

Ef­ter Pau­li­nas många eg­na flyt­tar har hon kom­mit fram till att hon själv be­hö­ver ha allt ned­skri­vet. Många lis­tor att boc­ka av, all in­for­ma­tion ned­teck­nad och lätt att hit­ta.

– Vi tror of­ta att vi kan hål­la allt i hu­vu­det, men i en flytt är det så oer­hört myc­ket att kom­ma ihåg. Al­la abon­ne­mang som ska av­slu­tas el­ler flyt­tas, al­la upp­gif­ter som ska änd­ras. Att skri­va ner allt tar bort myc­ket av stres­sen.

Rens­nings­ar­be­tet ska på­bör­jas så ti­digt som det ba­ra går, helst sam­ma dag som flytt­da­tu­met är spi­kat. Kne­pet för att in­te bli to­kig på kup­pen är att bör­ja där man till­bring­ar minst tid, som på vin­den el­ler i för­rå­det.

– För­u­tom att det är enklast att ta det rum man an­vän­der mest sist så mins­kar då ock­så ris­ken att man helt en­kelt glöm­mer bort att gå ige­nom för­rå­det. Flytt­fir­mor be­rät­tar att det in­te är ovan­ligt att de flyt­tar ett för­råd till ett an­nat för­råd, just för att äga­ren glömt att gå ige­nom det, sä­ger Pau­li­na Dra­gan­ja.

Ett an­nat råd Pau­li­na vill ge den som står in­för en flytt är att verk­li­gen ta med si­na pri­va­ta om­stän­dig­he­ter i pla­ne­rings­ar­be­tet. Nå­gon med få sa­ker, inga barn och många vän­ner kan of­ta ta hjälp av kom­pi­sar­na och spa­ra in peng­ar som flytt­fir­man ha­de kostat. Men små­barns­fa­mil­jen vars be­kan­ta själ­va har barn och svårt att hjäl­pa till kanske i stäl­let ska se en flytt- och städ­fir­ma som en klok in­ve­ste­ring för att gö­ra flyt­ten han­ter­bar.

– Man kan ock­så ta hjälp med själ­va pro­jekt­led­ning­en, al­la be­hö­ver in­te bä­ra lå­dor. Nå­gon som in­te har möj­lig­het att bä­ra tungt kan hjäl­pa till att or­ga­ni­se­ra, tip­sar Pau­li­na Dra­gan­ja.

När det gäl­ler till­fäl­li­ga flyt­tar, från ett andra­hands­bo­en­de till ett an­nat, är det bäs­ta rå­det att helt en­kelt in­te sam­la på sig så myc­ket sa­ker in­nan man har en per­ma­nent

adress. Al­la till­hö­rig­he­ter blir yt­ter­li­ga­re sa­ker som ska frak­tas om man är tving­ad att flyt­ta, vil­ket in­te säl­lan ökar kost­na­der­na ock­så.

Över­lag är peng­ar en vik­tig fak­tor att ha i åtan­ke i flytt­pro­ces­sen. Det finns slan­tar att spa­ra. Med god fram­för­håll­ning hin­ner man ex­em­pel­vis pla­ne­ra möble­ring­en i det nya hem­met och få koll på vil­ka möb­ler som in­te har en gi­ven plats på näs­ta adress.

– Då kan du ren­sa och säl­ja av sa­ker och möb­ler du in­te vill be­hål­la och hin­na få be­talt för dem. Då be­hö­ver du in­te be­ta­la flytt­fir­man för att flyt­ta sa­ker du än­då in­te vill ha. Jag tyc­ker att man ska se flyt­ten som ett gyl­le­ne till­fäl­le att gö­ra sig av med sa­ker man in­te

tyc­ker om. An­nars häng­er de med från vinds­för­råd till vinds­för­råd, som mi­na va­ser köp­ta i Gre­kland på 1990-ta­let!

Bild: Ka­rin Wesslén

Ord­nings­ex­per­ten Pau­li­na Dra­gan­ja har flyt­tat 19 gång­er och har viss er­fa­ren­het att fors­la ett hem från en adress till en an­nan. Långa för­be­re­del­ser är nyc­keln för att kla­ra flyt­ten på bäs­ta sätt.

Bild: Ulf Huett

Bör­ja flyt­ten i god tid och pac­ka först ner det som du an­vän­der säl­lan. Bub­bel­plast skyd­dar pors­li­net.

Bild: Hen­rik Montgomery

Den som har tid och hjälp kan tro­li­gen skö­ta en stor del av flyt­ten själv. För barn­fa­mil­jen är det of­tast en klok in­ve­ste­ring att an­li­ta bå­de flytt- och städ­fir­ma.

Bild: Christi­ne Ols­son

Pas­sa på att slänga det du in­te be­hö­ver, för att kun­na ska­pa ord­ning i det nya hem­met.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.