Kvinnorna tar över i kommunerna
Nyheter: Fyra kvinnliga kommundirektörer saknades när kommundirektörerna i Göteborgsområdet träffades i förra veckan. Trots det var kvinnorna i klar majoritet. Av de tretton kommunerna i Göteborgsregionen är det elva som har kvinnliga kommundirektörer, en stor skillnad jämfört med hur det var bara för fyra år sedan då två av tre var män.
– Trenden är fler och fler kvinnor som dominerar på höga poster i kommunerna. De har sedan tidigare dominerat på golvet men nu kommer de mer och mer på toppen också, konstaterar Helena Stensöta, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
För fyra år sedan var högsta chefen i två av tre kommuner en man. Och så hade det sett ut i flera år. Nu har någonting hänt i Göteborgsregionen – elva av tretton kommundirektörer är kvinnor. – Det är ingen slump, utan ett mönster, säger Helena Stensöta, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Runt det u-formade bordet i Göteborgsregionens högborg i Gårda är de mörka kavajerna och strukna skjortorna få. I stället syns flera pigga färger, scarfar och rosetter. Trots att fyra kvinnliga kommunchefer inte kunde närvara vid mötet är den kvinnliga dominansen påfallande. Den förstärks ytterligare av att även Göteborgsregionens förbundssekreterare och förbundsdirektör som är med på mötet är kvinnor.
Men när GP påtalar det uppenbara är det få som medger att de funderat över könsfördelningen.
– Nej, jag har inte ens tänkt på det. Det kanske säger en del om det, säger Malin Aronsson som är ny kommundirektör i Kungsbacka sedan september.
– Det är en grupp väldigt duktiga människor. Jag tror inte jag tänkt på det, säger Maria Reinholdsson, som nyligen tog över kommundirektörsuppdraget i Ale efter en man.
– Vi har väl mera noterat det men inte gjort någon sak av det. Varför skulle vi göra det? säger Per Bäckström, kommundirektör i Partille.
Helena Söderbäck, förbundsdirektör i Göteborgsregionens kommunalförbund som har lett kommunchefsmötet i över sex år, har inte heller hört någon kommentera det.
– Nej, det har vi faktiskt inte gjort. Har mötena förändrats på något sätt sedan könsfördelningen ändrades?
– Nej det skulle jag inte säga. Det är alltid personerna som gör gruppen. Dynamiken förändras när medlemmar byts ut men det är inget jag kopplar till genusfrågan. Nu är det många nya så då blir det kollegiala erfarenhetsutbytet väldigt viktigt, säger hon.
Det senaste året har sex nya kommundirektörer tillträtt i Göteborgsregionens 13 kommuner. Alla är kvinnor. Fyra av dem har ersatt en man.
Skiftet har pågått under några år, men det har gått relativt fort. 2011 var tio av tretton män. 2016 var männen fortfarande i stor majoritet. Nio av tretton var män. Nu är det manliga könet bara representerat på den högsta chefspositionen i två av kommunerna: Härryda och Partille. Peter Lönn i Härryda är en av dem. – Jag tror förändringen har skett i respektive kommun med fler kvinnor på ledande poster. Det är en lång trend som slår igenom nu, säger han.
Hur känns det att som man vara i sådan minoritet i en sådan här grupp?
– Det känns jättebra. Det är inget jag reflekterar över egentligen och jag var med på den tiden när det var övervikt på män. Det viktiga är att det är jämn könsfördelning i kommunledningsgruppen. Det här är ju mer en samarbetsgrupp.
Ja just det. Kommunledningsgruppen. Hur ser det ut där? Jo, där är det fortfarande männen som styr. Kommunstyrelsens ordförande, även kallad kommunens starke man, är just en man i elva av Göteborgsregionens tretton kommuner. Alltså precis det omvända. Bara Partille och Lilla Edet har kvinnor på den högsta politiska positionen.
Vi ska återkomma till det. Men först ska vi titta lite mer på frågan om det är en slump eller en ny tid.
När man tittar på riket så var tre av fyra kommundirektörer män 2011. Fem år senare var två av tre män och i november i år hade 171 av 290 kommuner en manlig kommunchef. Alltså nästan 60 procent män. Trenden är tydlig men Göteborgsregionen ligger långt före.
Den senaste utnämningen i Göteborgsregionen gjordes härom veckan. Mio Saba Sjösten utsågs då av den grönblå majoriteten till ny stadsdirektör i Mölndal. Hon hade då varit tillförordnad på posten sedan den förre stadsdirektören Håkan Ahlström sparkades i början av hösten.
– Det finns absolut ingen som helst anledning att gå på något annat än de personliga kvalifikationerna när det gäller utnämningar till så här höga poster. Så att hon var kvinna var inget vi tittade på över huvud taget, säger Kristian Vramsten (M) som är kommunstyrelsens ordförande i Mölndal.
Hur såg könsfördelningen ut på de sökande?
– Vi hade ett 50 tal sökande, och jag tror att det var ganska jämt mellan kvinnor och män. Men sen när vi kom till slutet och det stod emellan sex stycken så var det fyra kvinnor och två män. Och till slut två kvinnor och en man.
Är det en slump eller en ny tid, tror du?
– Spontant sett tror jag att det är en slump men det kan jag inte svara på. Däremot kan vi se att antalet sökande män och kvinnor är olika många beroende på vilken typ av tjänst som utannonseras. Och det slår ju igenom i valet också.
Helena Stensöta, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, har länge studerat genusfrågan i politik och förvaltning. Hon bekräftar det många av kommuncheferna varit inne på.
– Det är ingen slump utan ett mönster. Trenden är fler och fler kvinnor som dominerar på höga poster i kommunerna. De har sedan tidigare dominerat på golvet men nu kommer de mer och mer på toppen också.
Blir det någon skillnad för hur kommunerna styrs när kommundirektören
är en kvinna istället för en man?
– Det är svårt att veta, men generellt sett finns det vissa skillnader mellan kvinnor och mäns attityder som grupp där kvinnor i högre utsträckning för fram sociala värden och politiserar omsorgsfrågor. Skillnaderna har dock minskat över tid. Därtill kommer också omgivande begränsande faktorer som exempelvis ekonomi.
Ibland säger man att makten finns där männen är. Men att det skulle vara applicerbart här och att makten skulle förskjutits någon annanstans tror inte Helena Stensöta.
– Det finns en sådan diskussion men det leder för långt att ta in de resonemangen här.
Åter till frågan om könsfördelningen bland kommunstyrelsens ordförande. Dagens samhälle gjorde i våras en kartläggning som visar att antalet kvinnliga ordförande i kommunstyrelsen gått ner efter det senaste valet. Från 108 stycken av 290 efter valet 2014 till 93 stycken i våras.
Genomgången visar också att 57 kommuner aldrig har haft en kvinnlig ordförande på toppen. Däribland Kungsbacka och Öckerö.
– Partierna har varit snabba att på frivillig väg införa kvoter för kvinnor. Men trots att man haft varvade listor så har ibland män dominerat som första namn. Jag tolkar det som att män fortfarande har mest makt i de aktuella fallen, säger Helena Stensöta.
Kommer det att bli ett könsskifte på kommunstyrelseordförandeposten också tror du?
– Vi ser en ökning mot ökad jämställdhet generellt sett vad gäller representation inom politiken. Samtidigt skiljer det mellan olika partier så det spelar roll vilka partier som har majoritet. Historiskt sett har det varit viktigare för Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Liberalerna med jämställdhet. I dag skiljer Sverigedemokraterna ut sig genom att de har lägre kvinnoandel bland sina ledamöter och väljare.