Ön känd för sitt samförstånd – nu växer extremismen
Terrordådet på turistön Bali 2002 markerade en förändring – sedan dess har den islamistiska extremismen i Indonesien vuxit.
– Människor är rädda att Indonesien ska bli nästa Mellanöstern, säger en universitetslärare på Balis grannö Lombok, där extremisterna har ett fäste.
Indonesien är med sina över en kvarts miljard invånare ett av världens folkrikaste länder, som varit känt för att många trosuppfattningar kunnat samexistera. De flesta indoneser är muslimer, men sekulära. Länge lyckades man undvika att fundamentalistiska islamistiska idéer fick fäste.
Men det har förändrats. Självmordsbomber och attacker på liberala grupper har blivit vardag.
– IS-krigare som kommer tillbaka är en del av orsaken, de sprider en extremare sorts islam som vi inte är vana vid här, säger Suprapto, ledare för den ideella organisationen Nusa Tenggara center, när TT träffar honom i Mataram som är huvudstad på den indonesiska ön Lombok.
De senaste åren har spänningarna märkts tydligare, säger Suprapto, vars organisation arbetar för fred mellan religiösa grupper.
– 2018 sköts en polis till döds på ön Java av en jihadist och kristna kyrkor brändes i storstaden Surabaya, säger han.
Runt oss fylls luften av ljuden av tusentals mopeder som susar längs gatorna i Mataram och förbi den väldiga Islamic Center-moskén i guld och grönt.
Terrordådet 2002 på turistön Bali, Lomboks granne, markerar starten. Då sprängde den islamistiska terroristgruppen Jemaah Islamiyah tre bomber som dödade över 200 människor.
Sedan dess har klyftan mellan bokstavstrogna och liberala muslimer vuxit. Lagstiftningen mot blasfemi har börjat användas igen och förföljelsen av religiösa minoriteter trappas upp i takt med att religion börjat användas som politiskt verktyg.
Här, på Lombok, har de radikala ett av sina starkaste fästen. Jemaah Islamiyah, vars mål är att skapa en muslimsk stat i Sydostasien, har etablerat sig här och ska ha försökt rekrytera studenter från universitetet. Lomboks lokala lagstiftning bär enligt experter TT talat med drag av sharialagar med hijab-tvång och diskriminering av kvinnor.
– Vi måste censurera oss nu, i hur vi pratar om islam. Vi måste vara försiktiga, säger en ung, liberal universitetslärare som TT träffar i Mataram.
De äldre indoneserna är vana att praktisera en inkluderande islam, medan en del unga influerats av islam från andra delar av världen som är mer extrem, förklarar läraren. Den nya tron sprids genom skolor. En organisation i Jakarta har funnit att 40 universitet runt om i landet är påverkade av islamisk extremism på olika sätt.
– Människor är rädda att Indonesien ska bli nästa Mellanöstern, säger läraren.
I presidentvalet våren 2019 fick den islamistiskt radikale oppositionskandidaten Prabowo Subianto 90 procent av rösterna här på Lombok och den mer liberale Joko ”Jokowi” Widodo, bara tio procent.
– Prabowos politik är ”make islam great again”. Många av mina vänner blev oroade över att han fick så mycket stöd.
De extrema grupper som växer sig starkare är dels knutna till IS, som gruppen Jad, men också lokala islamistiska fraktioner.
Presidentvalet 2019 tydliggjorde den förskjutning som skett i Indonesien, säger Sydostasienkännaren Zachary Abuza. De islamistiska grupperna spelade en viktigare roll än i tidigare val och dess inflytande fick den liberala Jokowi att välja en konservativ muslim som sin vicepresidentkandidat – av rädsla att förlora stöd.
När de båda vann hade således det politiska landskapet förflyttats mot mer icke-sekulärt.
– Nu har Indonesien en vicepresident som inte skriver under på sekulära värderingar, som avgett fruktansvärt konservativa fatwas mot hbtq-personer och liberala, säger Abuza.
En stor andel indoneser är fortfarande moderata i sin religion. Men många är ändå för att införa sharia, alltså muslimsk religiös lagstiftning, och en hel del av de nya lagar som passerat parlamentet under det senaste årtiondet bär spår av sharia, säger Abuza.
Han konstaterar dock att mest oroande är de ”fickor av islamism” som poppat upp. Eftersom Indonesien har ett decentraliserat styre kan islamister som vinner i ett litet område få stort inflytande på politiken där. En sådan ficka är Bima, på Lomboks grannö Sumbawa.
Nyligen förbjöds en del statsanställda att bära niqab. En visselblåsarfunktion har skapats för att rapportera om statsanställda som delar radikalt innehåll i sociala medier, efter att en enkät visat att en av fem hellre vill se en islamistisk stat än dagens sekulära. Det är försök att kraftsamla för att möta den växande extremismen.
Men Suprapto i Mataram tror och hoppas att samhället på Lombok är starkt nog att stå emot radikalisering. Ön har en lång historia av tolerans och inkludering, säger han.
– Civilsamhället är starkt, med organisationer som upptäcker när det dyker upp extrema strömningar, säger han.