Ryss­land – det stän­di­ga ho­tet

Göteborgs-Posten - - Fria Ord - Re­plik Ryss­land ef­ter Pu­tin, 28/12

Väst­värl­den har en ten­dens att må­la upp Ryss­land som ”det evi­ga ho­tet”. Den upp­fatt­ning­en sam­spe­lar med den in­ter­na ut­veck­ling­en i lan­det där en vik­tig or­sak till Pu­tins sto­ra stöd bland be­folk­ning­en är att många rys­sar ser sig miss­för­ståd­da och ned­vär­de­ra­de av väst, skri­ver Per Mån­son och Jens Stil­hof Sö­ren­sen.

Mi Lenn­hag och Wil­helm Kon­nan­der dis­ku­te­rar Ryss­lands fram­tid ef­ter 2024 då Vla­di­mir Pu­tins man­dat­pe­ri­od går ut. Re­so­ne­mang­et är i lin­je med svensk och in­ter­na­tio­nell de­batt. Dock sak­nas aspek­ter som gör pro­ble­met än stör­re: den in­ter­na­tio­nel­la di­men­sio­nen, be­ty­del­sen av rysk histo­ria och hur väst­värl­den har upp­fat­tat Ryss­land som hot. I dag på­går en far­lig po­la­ri­se­ring med tal om nytt ”kallt krig” och det är vik­tigt att se att ut­veck­ling­en och sär­in­tres­sen i Ryss­land in­te kan stu­de­ras iso­le­rat från om­värl­den. Även i väst finns star­ka sär­in­tres­sen som dri­vit på en kon­fron­ta­tion med Ryss­land.

I Sve­ri­ge finns in­tres­se­grup­per, tan­kes­med­jor och ana­ly­ti­ker in­om total­för­sva­ret, samt po­li­ti­ker och opi­ni­ons­bil­da­re som vill få Sve­ri­ge med i Na­to där Ryss­land ses som det sto­ra ho­tet. Någ­ra fak­ta glöms bort i den­na bild. Från 2000, då Pu­tin val­des till pre­si­dent, till 2007, då han höll sitt USA-kri­tis­ka tal i Mün­chen, för­sök­te han över­ty­ga väst om stra­te­giskt och eko­no­miskt sam­ar­be­te, men an­såg sig gång på gång bli över­körd av USA och Na­to.

I Ryss­land var re­ak­tio­nen på Na­tos ex­pan­sion och in­ter­ven­tio­ner­na i Irak och Sy­ri­en star­ka. När Ge­or­gi­en an­föll ut­bry­tar­re­pu­bli­ken Sydos­se­ti­en och Ryss­land sva­ra­de med at­tack mot Ge­or­gi­en an­såg många i väst att Ryss­land star­tat kri­get. När Maj­dan­upp­ro­ret i Ukrai­na led­de till att den val­de pre­si­den­ten Ja­nu­ko­vytj av­sat­tes ris­ke­ra­de Ryss­land att Svar­ta havs­flot­tans bas skul­le ham­na in­om Na­to. Pre­cis som USA in­te kun­de ac­cep­te­ra­de sov­je­tis­ka mis­si­ler på Ku­ba 1962 kun­de Ryss­land in­te ac­cep­te­ra att Na­to över­tog dess flott­bas.

Det evi­ga ho­tet

I rysk histo­ria har sta­ten på gott och ont all­tid va­rit på­dri­van­de i ut­veck­ling­en. Man kan på­min­na om mer el­ler mind­re ”on­da” härs­ka­re som Ivan IV, Pe­ter I och Jo­sef Sta­lin som al­la ge­nom­för­de re­vo­lu­tio­ner ovan­i­från med grym­ma me­del. Myc­ket kan sä­gas om Pu­tin, men i jäm­fö­rel­se med des­sa står sig hans ”onds­ka” slätt, även om ett väx­an­de an­tal böc­ker från USA vill jäm­stäl­la ho­nom med des­sa hi­sto­ris­ka ex­em­pel.

Det­ta le­der till en tred­je aspekt av västs för­hål­lan­de till Ryss­land: Vårt sätt att gö­ra Ryss­land till syn­da­bock för många pro­blem i världen, nu se­nas­te i stö­det till Sy­ri­ens re­gim. Även det­ta be­kräf­tar upp­fatt­ning­en om Ryss­land som ”det evi­ga ho­tet”. Här finns hi­sto­ris­ka röt­ter, allt­i­från vad som skrevs om Moskva­ryss­land på 1400-ta­let och fram­åt, över vad som sa­des om Sov­je­tu­ni­o­nen till vad som på­stås i dag. På så vis sam­spe­lar upp­fatt­ning­ar i väst om da­gens Ryss­land med den in­ter­na ut­veck­ling­en i lan­det där en vik­tig or­sak till Pu­tins sto­ra stöd bland be­folk­ning­en är att många rys­sar ser sig miss­för­ståd­da och ned­vär­de­ra­de av väst.

Det är vik­tigt att se att ut­veck­ling­en och sär­in­tres­sen i Ryss­land in­te kan stu­de­ras iso­le­rat från om­värl­den

Per Mån­son pro­fes­sor i so­ci­o­log, Gö­te­borgs uni­ver­si­tet Jens Stil­hof Sö­ren­sen do­cent i Freds- och ut­veck­lings­forsk­ning, Gö­te­borgs uni­ver­si­tet. Bå­da fors­kar om Ryss­lands ut­veck­ling och un­der­vi­sar på uni­ver­si­tets­kur­sen ”Rus­sia between past and fu­tu­re”.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.