Den som är vis in­ser ex­pert­sty­rets be­gräns­ning­ar

Göteborgs-Posten - - Ledare - Hå­kan Boström Med­ar­be­ta­re på le­dar­re­dak­tio­nen ha­kan.bo­[email protected]

Det är ing­en hem­lig­het att svens­kar­na i snitt är högt be­lå­na­de. En­ligt Riks­ban­ken ut­gör be­lå­nings­gra­den he­la 185 pro­cent i för­hål­lan­de till hus­hål­lens dis­po­nib­la in­koms­ter. En av­gö­ran­de or­sak bakom det­ta är åren av hi­sto­riskt lå­ga rän­tor. Si­tu­a­tio­nen in­ne­bär na­tur­ligt­vis en risk för svensk eko­no­mi. Skul­le rän­tor­na av nå­gon an­led­ning sti­ga kom­mer det slå hårt mot kon­sum­tio­nen.

Sam­ti­digt är det

egent­li­gen ing­en som vet hur rän­te­lä­get kom­mer ut­veck­las fram­ö­ver. I prak­ti­ken är det svårt att ens ta­la om ett ”nor­malt rän­te­lä­ge” om man in­te tillå­ter sig un­dan­tags­pe­ri­o­der på fle­ra de­cen­ni­er, vilket gör frå­gan rent aka­de­misk.

En ny stu­die som Sve­ri­ges Ra­dio rap­por­te­rar om (2/1) be­kräf­tar svå­rig­he­ten att gö­ra pro­gno­ser. Fors­kar­na har jäm­fört ex­per­ter­nas för­ut­sä­gel­ser om rän­te­och va­luta­kur­ser se­dan 1990-ta­let och kom­mit fram till att ing­en ex­pert lyc­kas bätt­re än te­sen att ”da­gens väx­el­kurs även blir mor­gon­da­gens”.

Det på­min­ner om en lik­nan­de stu­die där pil­kas­tan­de apor (det vill sä­ga slum­pen) lyc­ka­des bätt­re än ex­per­ter­na i si­na ak­tie­pla­ce­ring­ar. Om man tän­ker ef­ter är det här in­te så kons­tigt som det lå­ter. Börs-, va­lu­ta- och rän­te­kur­ser styrs av för­vänt­ning­ar. Fram­ti­den är så att sä­ga re­dan in­teck­nad i da­gens vär­de­ring. Det som kan änd­ra på kur­sen är ny in­for­ma­tion och den kan man per de­fi­ni­tion in­te pro­gno­sti­se­ra. För att en ex­pert ska kun­na slå slum­pen mås­te den­ne an­ting­en ha tur el­ler sit­ta in­ne på ex­klu­siv in­for­ma­tion.

Till sa­ken hör

ock­så att en mo­dern eko­no­mi är så pass kom­pli­ce­rad och be­ro­en­de av oli­ka va­ri­ab­ler att pro­gno­ser blir svå­ra även för den mest ex­klu­sivt in­sat­te i da­gens eko­no­mis­ka och po­li­tis­ka för­hål­lan­den.

Ex­per­tis kan möj­li­gen hind­ra oss från att be­gå vis­sa hi­sto­ris­ka miss­tag, men den är ald­rig nå­gon ga­ran­ti för fram­ti­den. Vår be­nä­gen­het att vil­ja till­skri­va ex­per­ti­sen mer kun­skap än vad som är möj­ligt att ha, grun­dar sig i hög grad på att vi skyr osä­ker­het. Vi vill helt en­kelt att ex­per­ti­sen ska sit­ta in­ne på pro­fe­tis­ka kva­li­te­ter trots att det är omöj­ligt. Det gäl­ler i pri­va­te­ko­no­min så­väl som i po­li­ti­ken.

Eko­no­misk ex­per­tis syss­lar in­te ba­ra med pro­gno­ser ut­an även med kon­troll. Den fun­ge­rar in­te säl­lan på sam­hälls­ni­vå som med­ska­pa­re av si­na eg­na kun­skaps­för­ut­sätt­ning­ar. Om män­ni­skor lärs att be­te sig mer ra­tio­nellt så blir de­ras be­te­en­de mer för­ut­se­bart, vilket i sin tur stär­ker ex­per­ter­nas ana­lys­för­må­ga. Na­tur­ligt­vis sker den­na lär­pro­cess mer ge­nom eko­no­mis­ka sig­na­ler och styr­ning än ge­nom eko­no­misk ut­bild­ning. Men lä­ra och sam­hälls­in­sti­tu­tio­ner häng­er sam­man. En mo­dern na­tio­na­le­ko­nom har in­te myc­ket att bi­dra till för­stå­el­sen, el­ler sty­ret, av eko­no­min i ett pri­mi­tivt jä­gar- sam­lar­sam­häl­le – el­ler ens en me­del­ti­da bond­by.

Att för­stå ex­per­ti­sens,

lik­som sam­hälls­forsk­ning­ens, bun­den­het till det re­dan pas­se­ra­de och för­han­den­va­ran­de är ock­så en nyc­kel till att för­stå dess be­grän­sa­de för­må­ga att sia om fram­ti­den. Sam­häl­let be­fin­ner sig i stän­dig för­änd­ring. Det gör även vår kun­skap om det. Vilket är an­led­ning­en till att le­dar­skap krä­ver ett stort mått av kre­a­ti­vi­tet och om­dö­me, sna­ra­re än att en­bart kö­ra vi­da­re i in­van­da hjul­spår.

Just den ba­lans­gång­en, mel­lan kon­ti­nu­i­tet och för­änd­ring, mel­lan fri­het och kon­troll, är en ut­ma­ning i så­väl det lil­la li­vet som i det sto­ra. Det krä­ver er­fa­ren­het, el­ler mod och tur, som kan ka­na­li­se­ras till ”vis­het”. Men vis­he­ten läm­nar till skill­nad från ex­per­ter­na inga ga­ran­ti­er.

I prak­ti­ken är det svårt att ens ta­la om ett ’nor­malt rän­te­lä­ge’

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.