Osäkerhet och förvirring efter Trumps Iranattack
Världen: Hundratusentals Iranier sörjde Qassem Soleimani vid måndagens begravningsceremonier och Iran lovar våldsam vedergällning. USA kontrar med hot om vidare repressalier. Samtidigt vill det Irakiska parlamentet skicka hem USA-trupperna i protest medan kritiker anser att Trump inte insåg de fulla konsekvenserna av attacken.
På grund av oroligheterna ligger jakten på överlevande IS-terrorister nere på obestämd tid
Vän och fiende kan vara relativa begrepp i Mellanöstern. USA:s dödliga attack mot den iranske generalen ökar förvirringen och osäkerheten. Det irakiska parlamentet vill skicka hem amerikanerna, men utrikesministern Mike Pompeo har inga planer på att lämna Irak.
Hundratusentals människor deltog på måndagen i begravningsceremonier för den döde Qassem Soleimani i Iran. Den högste andlige och politiske ledaren Ayatolla Ali Khamenei grät vid generalens kista. Hans dotter Zeinab Soleimani sade i ett tv-sänt tal att USA och Israel står inför en ”mörk dag”:
– Galne Trump, tro inte att allt är över efter min faders martyrskap.
En av de närvarande i manifestationen i Teheran Mehdi Ghorbani citerades av nyhetsbyråerna:
– Amerika ska veta att de startade det här, men vi kommer att avsluta det.
För att understryka de antiamerikanska stämningarna med krav på hämnd och vedergällning förklarade Esmail Qaani, Qassem
Salmanis efterträdare som chef för det iranska revolutionsgardets specialstyrka Quds, enligt statliga medier:
– Vi lovar att fortsätta på martyren Soleimanis inslagna väg med samma kraft. Och den enda fullvärdiga gottgörelsen för oss skulle vara att avlägsna USA från regionen.
Den inställningen delar av allt att döma det irakiska parlamentet. I en icke bindande resolution röstade en majoritet av de 180 närvarande ledamöterna för att USA ska ta hem sina drygt 5 000 soldater.
Det är oklart om det går att fatta ett så drastiskt beslut i det utdragna politiska kaos som råder i det etniskt och religiöst polariserade Irak. Men det vittnar om de starka reaktionerna på att amerikanerna tar sig rättigheten att utkämpa konflikten med grannlandet Iran på irakisk mark. Dödandet av Soleimani var bara det senaste och mest uppmärksammade offret och har fört samman normalt oeniga irakier på gatorna.
Att lämna Irak vore för USA en oerhört svidande reträtt, inte bara från ett land med central betydelse för Washington i Mellanöstern.
Efter president Donald Trumps oväntade beslut att överge de kurdiska förbanden i nordöstra Syrien, en avgörande allierad i kampen mot IS, och ge grönt ljus åt en turkisk invasion, skulle det sannolikt betraktas som ännu ett stort svek av USA:s allierade i den explosiva och oljerika regionen. Tveklöst skulle det amerikanska inflytandet minska och öka för Ryssland och andra aktörer som Iran.
Den amerikanske utrikesministern Mike Pompeo anses ha haft en nyckelroll i förspelet till fredagens angrepp. Han sade på söndagen till Fox News att han är övertygad om att det irakiska folket vill att USA fortsätter att vara kvar och bekämpa terrorismen.
– Vi får se vad vi ska göra när det irakiska ledarskapet och regeringen fattar ett beslut. Men det amerikanska folket ska veta att vi kommer att fatta rätt beslut.
President Trump hotar irakierna med stränga ekonomiska sanktioner. Till journalister på presidentplanet sade han att om Irak ber USA att lämna landet ”på en ovänskapligt sätt” kommer vi att utsätta dem för sanktioner som de aldrig sett förut.
– De kommer att få sanktionerna mot Iran att framstå som ganska tama, sade Trump och tog också upp en flygbas i landet:
– Den kostade miljarder dollar att bygga. Vi lämnar inte den om de inte betalar oss för den.
Den amerikanska militären är inbjuden för att bekämpa terrororganisationen IS. Det gäller även en svensk grupp på 70 man ingående i en internationell, USAledd koalition. Men på grund av oroligheterna ligger jakten på överlevande IS-terrorister nere på obestämd tid. För de utländska förbanden gäller självskydd i väntan på besked om de över huvud taget kan vara kvar i Irak.
Medan USA försätter tiotusentals soldater, sjömän och piloter i Mellanöstern och på Arabiska halvön i hög beredskap för att möta iranska attacker mot amerikanska mål, väntas representanthuset i USA att nästa vecka rösta om ett förslag om att begränsa president Trumps befogenheter att vidta nya militära åtgärder mot Iran.
Det meddelar den demokratiska talmannen Nancy Pelosi. Enligt resolutionen måste regeringen upphöra med ”militära fientligheter” mot Iran inom 30 dagar om inte kongressen fattar ett nytt beslut. Men precis som i riksrättsförfarandet mot presidenten krävs också ett godkännande i senaten, som domineras av republikaner lojala med Trump.
Innan resolutionen når dit kan dock villkoren ha ändrats. I Mellanösterns geopolitiska drama kan dagens vän vara morgondagens fiende. Så ovisst är det vad som händer efter att Donald Trump gav order om att döda Qassem Soleiman och sannolikt utan att inse de fulla konsekvenserna.