Shekarabi (S): Pensionerna måste höjas
Hans föregångare fick lämna uppdraget hastigt. Nu har 41-årige Ardalan Shekarabi ärvt en av svensk ekonomis värsta surdegar: pensionerna. I en intervju med GP berättar han om hur Sverige ska få pengarna att räcka.
Ekonomi: Ardalan Shekarabi har tagit över ansvaret för pensionerna. GP träffar socialförsäkringsministern och pratar om höjd pensionsålder.
Sedan den 1 oktober i år är han Sveriges socialförsäkringsminister. Hans föregångare Annika Strandhäll avgick efter att hennes sambo plötsligt avlidit. Efter fem år som civilminister fick Shekarabi ta över ansvaret för miljontals svenskars huvudsakliga inkomst: pensionen.
– Det är ett system som behöver förstärkas, vi ser att pensioner är för låga för många grupper, säger han.
Det svenska pensionssystemet är det femte bästa i världen, enligt
Melbourne Mercer Global Pension Index. När de jämför 37 av de största länderna tilldelas Danmark och Nederländerna högsta betyg. Sverige får betyget B, samma som Norge, Singapore och Schweiz.
Samtidigt har antalet fattigpensionärer i Sverige ökat – enligt Ekot lever 25 000 personer i Sverige med en pension som ”inte når upp till skälig levnadsnivå”. Det är dubbelt så många som för 15 år sedan.
– Pensionerna måste höjas. 1 januari höjdes taket till bostadstillägget med 1500 kronor. Det är så vi måste jobba, nu kommer en första leverans. Vi förbättrade även de ekonomiska villkoren för dem med lägst pensioner under förra mandatperioden. Den resan ska fortsätta. Man ska ha en pension som man kan ha ett bra liv på, säger Shekarabi. Vem ska betala för de höjda pensionerna?
– Det är våra gemensamma resurser. Sedan vill vi socialdemokrater höja pensionsavgiften, så att vi ska kunna höja pensionerna på sikt också. Men det finns det ingen majoritet för i det här läget. Vi behöver få in mer pengar i systemet så att vi kan höja pensionerna, också för dem som är unga i dag och arbetar. Har man inte ett ansvar att själv se till att man har tillräckligt med pengar för att kunna leva även under slutet av sitt liv?
– Självklart har man ett ansvar över sin privatekonomi. Men pensionssystemet som jag och regeringen ansvarar för, det är den statliga pensionen. Där är det statens ansvar. Vi ska ha ett pensionssystem där om man har arbetat ett helt yrkesliv, då ska man också ha en bra pension. På ett mer filosofiskt plan, är det rimligt att två 90-åringar idag har olika levnadsstandard för att de tjänade olika mycket när de arbetade, för 30 eller 40 år sedan?
– Det rimliga är att man kan upprätthålla den standard som man har i livet när man går över och blir pensionär. Därför blir målsättningen att man ska ha minst 70 procent av slutlönen i allmän pension, till det tillkommer tjänstepension. Sedan är det så att man får mer pension i början, än i slutet av livet. Systemet är konstruerat så för att man har större kostnader i början av pensionärsåren. Det är ett rimligt förhållningssätt att man ska kunna upprätthålla en viss standard och inte känna stress inför pensioneringen.
Ardalan Shekarabi föddes i Manchester 1978, men växte upp i Iran. Som elvaåring flydde han till Sverige tillsammans med sin mamma, sökte asyl och bosatte sig i Gävle. Ansökan avslogs och han levde under några år gömd i landet innan han fick uppehållstillstånd av humanitära skäl.
Som socialförsäkringsminister ser han att en av de viktigaste rollerna pensionen spelar i människors liv är att skapa trygghet. Målet måste därför vara att ingen ska behöva oroa sig för att sluta arbeta, menar Shekarabi.
– Om man tittar historiskt, till när den allmänna pensionen förbättrades i Sverige i slutet av 50-talet och början av 60-talet. Då handlade det väldigt mycket om att öka den ekonomiska tryggheten för människor. Hela poängen med ATP-reformen var att människor inte skulle känna den stressen och oron. Vi är i samma läge i dag.
Vissa menar att det skulle vara lättare att upprätthålla högre pensioner om Sverige tog hit arbetskraft från andra länder, ligger det någonting i det?
– I grund och botten handlar pensionssystemets förutsättningar om
De aktörer som har för höga priser eller som är oseriösa, de ska inte finnas i systemet
hur mycket pengar vi lägger in i systemet och hur de pengarna förvaltas. Det är det som är avgörande. Sedan att det finns en hög sysselsättning är viktigt för hela samhällsekonomin, men pensionssystemet ska vara separerat från övriga politiken. Det ska vara avgifter som helt enkelt finansierar pensionerna. Befolkningens demografiska sammansättning, vad ser du för utmaningar där?
– Vi lever längre och längre, det innebär en utmaning för pensionssystemet. Avgifterna till pensionerna måste öka, om man ska ha en pension som motsvarar 70 procent av lönen.
Är det naivt att räkna med att staten ska försörja en när man har slutat jobba?
– Det handlar inte så mycket om att staten försörjer en, det handlar om att man faktiskt avsätter pengar till pensionen. Vi har ett system som bygger på det, du ska arbeta hela livet och sen när du väl blir pensionär så ska det finnas en pension som du ska ha ett bra liv på.
Kommer vi att behöva jobba längre?
– Vi lever längre, det innebär att vi också kommer att behöva jobba längre. Dock är det viktigt att komma ihåg att det finns yrkeskategorier som belastar kroppen i sitt arbete, undersköterskor, byggnadsarbetare. Det är rimligt att vi hittar lösningar för de grupperna. Redan i dag är det många som inte kommer upp i nuvarande pensionsålder, just för att man sliter ut kroppen.
Det svenska pensionssystemet har de senaste åren skakats av flera skandaler kopplade till premiepensionen.
2016 stängde Pensionsmyndigheten av möjligheten att sätta in pengar till Falcon Funds, efter att de upptäckt att representanter för bolaget tagit sig in och bytt i svenska sparares fonder med hjälp av deras bank-ID. Och året efter rullades Allra-skandalen upp, där ledningen misstänks för brott genom att ha fört ut svenska pensionssparares pengar genom bolaget Oak Capital.
– Vi har haft allvarliga fall, framför allt inom premiepensionen där det finns allvarliga missförhållanden, säger Ardalan Shekarabi, som menar att Sverige behöver se över premiepensionerna.
– Fallen vittnar om att det har funnits riktiga problem i premiepensionssystemet. Det ligger ett förslag på regeringens bord, som handlar om att ha mycket mer restriktiva regler för premiepensionen. Vad behöver förändras, tycker du?
– Det förslag som ligger på bordet handlar om att det ska vara ett upphandlat system. De aktörer som har för höga priser eller som är oseriösa, de ska inte finnas i systemet. Vi ska ha ett statligt kvalitetsarbete där vi säkerställer att alla de fondbolag som finns i premiepensionssystemet är seriösa och har bra priser. Kan det inte gå ut över valfriheten?
– Det här förslaget är en kompromiss. Vi behåller valfriheten, man förväntas kunna välja mellan 150200 olika alternativ, men staten tar på sig uppdraget och ansvaret att se till att alla de bolag som finns på det statliga fondtorget är seriösa. Behöver man göra något åt kunskapen hos Sveriges pensionssparare, till exempel om dolda avgifter?
– Det viktiga är att påminna sig själv om att det inte är enskilda medborgare som ska se till att det är ordning och reda i premiepensionssystemet. Det är statens ansvar.