Forskaren: 70 procent är inte realistiskt
Målet att den statliga pensionen ska motsvara sju tiondelar av slutlönen är inte helt realistiskt, menar nationalekonomen Johannes Hagen.
– Prognoserna säger snarare att kompensationsgraden i det allmänna pensionssystemet kommer att sjunka, om inte folk ska börja gå i pension senare, säger han .
Johannes Hagen är universitetslektor på högskolan i Jönköping och har bland annat forskat om effekterna av en höjd pensionsålder.
Han berättar att när det nuvarande pensionssystemet utformades på 90-talet sattes avgifterna för att kunna nå upp till en pensionsnivå som motsvarade 60 procent av slutlönen. I dag är den genomsnittliga kompensationsgraden något lägre.
– Medelåldern för att börja ta ut pension har knappt förändrats, samtidigt som vi lever längre. Ju längre vi lever desto fler år ska vårt pensionskapital räcka till.
Hur hög den statliga pensionen blir beror på en rad olika faktorer: hur länge vi arbetar, hur länge vi lever, hur mycket pengar vi tjänar – och hur hög pensionsavgift vi betalar.
– Det är ju teoretiskt möjligt att nå upp till 70 procent, men samtidigt, om man höjer avgiften kan det också leda till att fler går i pension tidigare. Om man får 60 procent av sin slutlön, dessutom tjänstepension på det, då kanske det känns helt okej att gå i pension tidigare, säger Hagen. Kan man räkna med att staten ser till att man får en rimlig pension, eller måste man ta det ansvaret själv?
– Det är upp till individen på ett helt annat sätt än vad det var tidigare. Det obligatoriska sparandet är ungefär 18 procent, men det är upp till dig att se till att det samlade kapitalet är tillräckligt stort. Är det inte det får du garantipension. Sedan om du tycker att det är en rimlig sparnivå som det är, då kanske du inte behöver göra något mer. Det viktiga är att sätta sig in i hur det ser ut i sitt eget fall.
Ligger svenskarnas förväntningar i linje med verkligheten, när det gäller hur mycket pension man ska få?
– Variationen i kompensationsgrad är stor och det är inte alltid helt lätt att förutse hur mycket man kommer att få.
Men jag tror att många faktiskt underskattar storleken på sin pension. Tillsammans med tjänstepension är kompensationsgraden i genomsnitt 80 procent, en fjärdedel får till och med mer i pension än vad de tjänade innan pensionering. Framför allt bland unga är det vanligt att underskatta hur mycket man sparar, samtidigt som det också finns de som blir besvikna över vad de får efter ett helt arbetsliv.
Som ung kan man ha kostnader för till exempel studieskulder eller huslån. Är det verkligen rimligt att spara extra till pensionen då?
– Pensionssparande är mycket bredare än bara det som går in i pensionssystemet. Man bör ta med allt kapital i beräkningen. En bostad skulle kunna vara en tillgång som man kan hyra ut, sälja eller som gör att man bor billigare.
En av de utmaningar som Johannes Hagen pekar ut handlar om demografi. Generationen som föddes på 40-talet är ovanligt stor och när alla nu gått i pension belastar det systemet. En annan är att allt fler hamnar nära miniminivån när ersättningarna sjunker.
– Många personer tycker att de har arbetat hela livet, ändå får de inte mycket mer än vad en garantipensionär får. Många som haft låga inkomster tjänar inte på att jobba vidare i högre åldrar. Det riskerar att urholka förtroendet för systemet, säger han.