Nyårsrörelser

Det nya året har knappt hunnit ringas in förrän den stora jullovsrastlösheten sätter in. Familjen har umgåtts konstant i två veckor och vissa slitningar börjar anas. Lillebror vill helst gå ändlösa promenader i jakt på nya pokemons. Under en av dessa promenader hittar vi en för oss ny grusväg. Den leder till en gård jag aldrig uppmärksammat förut och där finns gott om rödmålade lagårdar och uthus men väldigt ont om pokemons.

Lille J vill helst träna. Därför tar vi oss en dag tillsammans till skolans halvfrusna grusplan och lägger upp en stenhård tvåmansträning där vi tävlar i att springa, skjuta straffar och träffa ribban. Jag märker hur jag blivit omsprungen av den yngre generationen. Jag förlorar samtliga grenar, men får mig i alla fall en ordentlig genomkörare. Människor som går förbi tittar storögt på när vi skjuter en halvpaff boll mellan oss och gör idiotrusher mellan olika stenar.

Mamman tar i stället ut sin energi genom att fundera över olika renoveringsprojekt. Helst vill hon göra allt på en gång: sätta upp hyllor, lägga nytt golv i hallen, måla barnens rum och byta plats på olika tavlor. Jag blir trött men lyckas i alla fall laga ett hål i huset på ett mer ordentligt sätt. Min provisoriska silvertejpoch plastpåselösning får ge plats åt en mer stabil variant.

Själv vill jag helst löpträna. Jag har åter anmält mig till Göteborgsvarvet som en julklapp till mig själv och när jag tar det nya årets första löprunda står det klart att en lång väg återstår innan formen finns där. Jag lunkar stillsamt genom ett grågrönbrunt landskap.

När jag kommer hem väntar mamman i hallen med ett nytt projekt som innefattar borrning, tunga möbler och mycket tankeverksamhet. Jag blir åter trött men sätter mig vid köksbordet och börjar fundera över möjliga lösningar samtidigt som Lillebror pratar om promenad. Lille J är för sin del helt uppslukad av träningen.

– Pappa, jag måste ju träna, vi ska ju spela Gothia cup i sommar!

Och jag vet förstås att han har rätt. Precis som Lillebror har rätt i att det är bra att gå ut på promenad och mamman i att skitgolvet i hallen borde bytas ut. Jag svarar alla tre med ett försök till lugn i stämman.

– Ni har rätt allihop, men året är ännu ganska ungt. Först av allt ska jag duscha.