Förbud mot religiösa friskolor löser inte problemet

Regeringen vill sätta stopp för religiösa friskolor. I onsdags presenterades en utredning i frågan. Förslaget som framförs är att ett etableringsstopp införs från och med sommaren 2023. Kommer vi nu att slippa nyheter om skolledare med kopplingar till islamism och lärare på friskolor som inte vill lära ut Darwins teorier på biologilektionerna? Troligen inte.

Argumenten för att förbjuda nyetableringar av konfessionella skolor handlar framförallt om att religiösa friskolor skapar segregation, kränker barnens rätt till religionsfrihet och att det förekommer kopplingar till religiös extremism.

I en debattartikel i Expressen (19/12 2019) skrev utbildningsminister Anna Ekström och inrikesminister Mikael Damberg att de religiösa skolorna är en ”giftcocktail”, och menar att personer som av Säpo anses vara ett hot mot rikets säkerhet inte ska få driva religiösa friskolor i Sverige. Antagligen syftar ministrarna på den uppmärksammade Vetenskapsskolan i Göteborg, vars tillstånd nyligen drogs in av Skolinspektionen.

Ekström och Damberg har rätt i att det är absurt att personer som har kopplingar till extremistiska miljöer driver skolor. Merparten av alla religiösa friskolor fungerar bra, men det är helt rätt att försöka komma åt avarterna. Problemet är att förslaget om att förbjuda nyetablering av konfessionella friskolor inte kommer att lösa problemet.

Vetenskapsskolan var på papperet inte en religiös skola

Vetenskapsskolan var på papperet inte en religiös skola, utan en ”vanlig” friskola. Ändå har skolan fått kritik för att religiösa inslag har förekommit, och framförallt, för skolledningens samröre med salafism och att pengar fraktats ner till Saudiarabien. Vetenskapsskolan är inte heller det enda exemplet på en friskola som kritiserats för religiösa inslag – i detta fall religiös extremism – trots att den inte är registrerad som en skola med konfessionell inriktning.

Laboraskolan i småländska Hylte har återkommande fått kritik för att inte leva upp till kravet om allsidighet och saklighet i undervisningen. Skolan drivs av frikyrkan Plymouthbröderna, men är inte registrerad som en konfessionell skola. Ett tredje exempel är Studemaskolan i Stockholm, som har kopplingar till Scientologerna. Här har anklagelserna handlat om att undervisningen präglas av scientologisk pedagogik och för att scientologirörelsens verklighetsbild genomsyrar skolan. Men officiellt sett är skolan ickekonfessionell och ”tar inte ställning i trosfrågor”.

Ett förbud mot att starta nya religiösa friskolor är alltså ingen garanti för att otillåtna inslag inte förekommer. Den som vill förmedla sin religiösa tro genom undervisning kan ju bara starta en ”vanlig” friskola och sedan försöka ligga lite lågt för att komma undan Skolinspektionens hårdaste bannor. Ett totalförbud skulle inte heller lösa problemet. En muslimsk friskola kan enkelt förvandlas till en skola med ”arabisk kulturprofil” exempelvis. En katolsk skola kan omvandlas till ”latinska kulturskolan”.

Problemet är inte att det är tillåtet att starta friskolor med en konfessionell inriktning, utan hur friskolesystemet är uppbyggt. Det är nästan som att det är en mänsklig rättighet att starta en friskola. Ge kommunerna makt att stänga skolor i stället för att genomföra åtgärder som mest ser bra ut i en debattartikel.