Forskare: Därför ska du inte sova som en företagare
Gör du en Thatcher, en Trump eller en Serneke – alltså sover väldigt lite? Det är inget du ska skryta om, åtminstone inte om du är entreprenör, visar ny amerikansk forskning.
– Inte ointressanta studier, säger Jan Hedner, sömnforskare vid Sahlgrenska.
Warren Buffet, en av världens mest framgångsrika investerare, sover oftast åtta timmar, enligt en intervju med amerikansk public service. Helt rätt om man får tro nya studier, som Harvard Business Review skriver om. Två amerikanska forskare menar att det är dags att döda myten om företagsgrundaren som ”aldrig sover”.
I studien har 800 entreprenörer fått redovisa hur mycket de sovit under natten, dagen innan de fått utvärdera affärsidéer. Idéerna utvärderades också av oberoende experter och investerare. Experternas omdöme var att två av de tre idéerna höll. Den tredje verkade bra på ytan, men hade vissa bakomliggande problem. Men när de trötta entreprenörerna gick igenom affärsidéerna rankade de i högre utsträckning den tredje idén högst.
En annan studie, av samma forskare, bygger på dagliga intervjuer med drygt 100 entreprenörer under två veckor. När dessa hade sovit mindre gjorde de misstag när de skulle utvärdera affärsidéer, på samma sätt som i första studien.
I en tredje studie blev ett antal entreprenörsstuderande uppdelade i två grupper; en som sov minst sju timmar och en som fick hålla sig vakna i minst 24 timmar i sträck. De fick titta på samma affärsidéer som i första studien och det visade sig även här att de med sömnbrist tog sämre beslut.
– Att låta någon dygna och sedan titta på dess kognitiva prestation – det krävs ingen rocket science för att bevisa hur det går. Då är de flesta av oss ganska utslagna, säger Jan Hedner som är professor och överläkare vid sömnmedicinsk avdelning på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
– Men studierna är inte ointressanta på något sätt och jag tycker man närmar sig en bra fråga, som är väldigt svår att belysa.
Forskning har kunnat visa att sömn påverkar kognitiva förmågor – ”finlemmade mänskliga funktioner” – som associationsförmåga och minnesfunktioner. Studier har också visat att inlärningsförmågan påverkas av avståndet till sömn, liksom att inlärning blir sämre när vissa sömnstadier slås ut.
– Det man ganska lätt kan peka på är att om vi inte sover tillräckligt för individen så får vi ett antal symtom – vi blir uttröttade, frusna, hungriga och ur lag, säger Hedner.
Exakt hur mycket sömn en människa behöver är svårt att säga, samtidigt som historien är full av kortsovare som inte följer statistiken. Margaret Thatcher, Salvador Dali, Napoleon, Hitler, Stalin, Thomas Edison och Churchill, nämner Hedner som exempel.
– Alla väldokumenterade kortsovare. Många av dem väldigt kreativa individer – men kanske inte alla gånger så goda – som uppenbarligen klarade sig på fyra-fem timmar, medan andra har ett mycket större och längre sömnbehov. Det är lite av ett mysterium varför det är på det sättet.
Förklaringen kan finnas i hjärnans eget reningsverk, det glymfatiska systemet. Här städas skadliga slaggprodukter bort och den aktiviteten är som störst när vi sover.
– Det är mycket möjligt att en del människor har långsammare reningssystem än andra och därför behöver sova lite längre varje natt. Man kan alltså inte säga att fyra– fem timmar är för lite för vissa personer?
– Känner man sig återhämtad är man återhämtad. Men pratar vi om mittfåran av individer ligger de på någonstans runt strax över sju timmar, även om jag läst och tror att vi som befolkning egentligen skulle sova mer.
Något som talar för det är sjukdomar som associeras med sömnbrist och sömnunderskott. Starkast kopplat är depressionssjukdom, men även hjärt-kärlsjukdom diskuteras i sammanhanget. Immunförsvaret tros också påverkas till det sämre.
– Det är aldrig fel att sova mer. Som befolkning sover vi för lite och är exponerade för 24-timmarssamhället och artificiell ljussättning som spelar enormt stor roll. Väldigt många människor har ovanan att ha med digitala instrument när man ska sova, säger Jan Hedner.
Att låta någon dygna och sedan titta på dess kognitiva prestation – det krävs ingen rocket science för att bevisa hur det går.
Jan Hedner överläkare, Sahlgrenska universitetssjukhuset