Torbjörn Isacson: Affärerna visar på behovet av att ta fram vinster
Serneke uppvisar en imponerande förmåga i att plocka fram värden. Men bolaget är utsatt i förhållande till starkare aktörer, och det ständigt uppskjutna avtalet kring Karlatornet måste snart lösas, skriver Torbjörn Isacson.
Den utlovade och så efterlängtade julklappen från Ola Serneke kom aldrig i fjol. Avtalet kring Karlatornet försenas ytterligare, på obestämd tid.
Som tur är kunde Ola Serneke i stället skaka fram en rad andra affärer ur sin stora projektsäck. På bara några veckor sålde Serneke bland annat en fastighet nära Karlastaden, en fastighet i Malmö och fem markområden i olika städer på Västkusten. Och precis före julafton kom uppföljningen på en av 2018 års sista-minuten-affärer, där Castellum nu köper ut Serneke från Säveprojektet.
Förutom att bevisa att Serneke-koncernen har en hel del värden att plocka av, så pekar affärerna på behovet av att ta fram vinster. Både den avslutande affären med Castellum och det faktum att avtalet med Karlatornet drar ut på tiden tyder dessutom på att Sernekekoncernen har en utsatt position gentemot starkare aktörer.
Även om Säve-affären blev lysande för Serneke tack vare låga inköpsvärden så har Castellum helt andra möjligheter att invänta framtida vinster. Och allt tyder på att Karlatornet-avtalet drar ut på tiden på grund av omfattande krav från den internationella aktör som förväntas ta mellan 50 och 70 procent av projektet. Det är inte svårt att se avståndet mellan en snabbfotad västsvensk entreprenör och de horder av internationella affärsjurister som lär flygas in för den tilltänkta affären.
De ständigt positiva uttalanden som Ola Serneke fäller både om verksamheten i stort och tidplanen för Karlatornet-avtalet är inte bara typiska för en entreprenör som vill framåt, utan inställningen är också nödvändig. Men den krockar lätt med både verkligheten och andra aktörers agenda när det börjar gå lite trögare.
Och även om Karlatornet/ Karlastaden är i särklass viktigast så finns det mer att göra i Serneke-koncernen. Investmentbolaget Svolder, som med 5,8 procent av aktierna är den tredje största ägaren i Serneke, radar i sin senaste årsredovisning, som släpptes i slutet på oktober, upp en rad kritiska synpunkter. Svolder konstaterar bland annat att kvaliteten på vinsterna inte är så god, att marginalmålet för byggverksamheten snarare får ses som en långsiktig ambition än ett kortsiktigt mål, att beslutet att slopa utdelningen inte ger det önskade intrycket av stabilitet och att det vore önskvärt med fler styrelseledamöter med relevant erfarenhet från bygg- och fastighetsmarknaden.
Risken i företaget bedöms också som större än hos andra stora byggbolag på grund av den stora projektverksamheten och låga kapitalbasen.
Det är visserligen
en tröst att Svolder samtidigt bland annat konstaterarar att det bör finnas övervärden i projekten, och att värderingen av bolagets egna kapital är ”utmanande låg”. Men det är uppenbart att Serneke har en hel del att slipa på för att optimera bolaget och skapa förtroende på kapitalmarknaden.
Överst på listan står trots allt fortsatt avtalet kring Karlatornet. Avstickare som att skapa ett byggbolag i Indien, som Ola Serneke nyligen flaggade för i Dagens industri i samband med en resa med kungaparet, borde däremot komma betydligt längre ned på en sådan lista.
Även om Karlatornet/Karlastaden är i särklass viktigast så finns det mer att göra i Serneke-koncernen