Två lag som gått helt skilda vägar efter finalen
Drygt sju månader har gått sedan Liverpool och Tottenham möttes i Champions League-finalen i Madrid. Sedan dess har lagen gått i diametralt skilda riktningar. Spurs säsong har varit fylld av problem, Mauricio Pochettino har sparkats och José Mourinho har
Liverpool bröt en sju år lång titeltorka när Tottenham besegrades med 2–0 i Champions League på Wanda Metropolitano förra våren. Sedan finalaftonen i Madrid har de båda lagens formkurvor pekat i vitt skilda riktningar. Liverpool, som tycks fått smak för det här med att lyfta pokaler, har fortsatt på inslagen väg.
Utvecklingen under Jürgen Klopp har inte varit annat än remarkabel. Den forne Mainz- och Borussia Dortmund-tränaren har lyft Liverpool från mediokritet till att bli en titelvinnare som utmanar på alla fronter. Champions League-titeln i Madrid följdes upp med en triumf i VM för klubblag i december för att runda av 2019 som Liverpools bästa år någonsin, sett till inspelade poäng. Ligor avgörs dock i säsonger, inte årsvis, och Manchester City lyckades lugga Liverpool på ligatiteln med minsta möjliga marginal i fjol. Nu ska det dock till en kollaps av aldrig skådat slag om Liverpool inte ska vinna den efterlängtade Premier
League-titeln – den första ligatiteln på 30 år.
Karismatiske Klopp har byggt och format sitt Liverpool till en kraftfull enhet som lärt sig att ständigt finna sätt att vinna fotbollsmatcher, oavsett om det är genom att bollinnehavsmässigt dominera matcher med friflödande anfallsfotboll eller genom att försvara solitt och ställa om med skrämmande fart, effektivitet och kvalitet. Liverpool har vunnit 19 och kryssat en match i ligan, och i veckan vann ett reserv- och juniorbetonat lag Merseysidederbyt mot Everton i FA-cupen, där 18-årige scousern Curtis Jones avgjorde.
Årets Liverpool är ett nästintill komplett lag och även när saker och ting inte fungerar perfekt förfogar man över en anfallstrio som på egen hand kan avgöra matcher.
Mohamed Salah och Robert Firmino i alla ära, men det gångna året har Sadio Mané tagit klivet som Liverpools viktigaste offensiva spelare. Senegalesen prisades i veckan som Afrikas bästa spelare och på prisceremonin var han lika ödmjuk som vanligt.
– Om jag ska vara ärlig så föredrar jag att spela fotboll hellre än att prata inför så många människor. Jag är väldigt glad och stolt och vill tacka min familj och alla senegaleser som röstat. Jag kommer från en liten by
som heter Bambali och jag är säker på att alla där tittat i kväll, sa Mané.
Mané har växt ut till en uppoffrande och effektiv poängspelare som kontinuerligt utvecklat sin spetsförmåga under Klopp. 27-åringen är poängbäst i Liverpool med elva mål och sex målgivande passningar och har varit en nyckelpjäs när Liverpool gått ifrån till en 13-poängsledning i tabelltoppen, trots en match mindre spelad.
Desto sämre har det gått för Tottenham, som genomlevt en tuff period efter finalförlusten i Madrid. Efter en svag säsongsstart sparkades Mauricio Pochettino och ersättaren José Mourinho har ännu inte lyckats vända Tottenhams lycka. Den positiva starten har kommit av sig och det är ett problemfyllt Spurs som tar emot Liverpool i afton.
Spelet har hackat, problemen i speluppbyggnadsfasen har varit uppenbara och skadorna har avlöst varandra, där avsaknaden av lårskadade Harry Kane är ett särskilt hårt slag för Mourinho.
– Vi spelar utan en anfallare. Vi har sex offensiva spelare, men ingen offensiv referenspunkt att organisera vårt spel runt. Men jag tänker inte prata om ”Harry, Harry, Harry” hela tiden. Det är en stor förlust och vi får kämpa med de spelare vi har tillgängliga. Nu måste vi testa något annat och det är precis vad vi ska göra, säger Mourinho. Mycket har hänt på de dryga sju månader som passerat sedan finalaftonen under Wanda Metropolitanos strålkastarljus. Frågan är om Mourinho har några äss i rockärmen som kan stjälpa maskinen Liverpool?
Jag tänker inte prata om ’Harry, Harry, Harry’ hela tiden
José Mourinho