Så kan Göteborg bli en hållbar och naturnära stad på riktigt
Göteborg omvandlas i en rasande takt och vi ser en ny stad växa fram. Men är det en stad som möter framtidens behov och utmaningar? En robust stad, redo för klimatförändringarnas effekter? En stad som främjar vår fysiska, psykiska och sociala hälsa? Det k
Den moderna staden tampas med miljöproblem, så som föroreningar i luft, mark och vatten, buller och biologisk obalans. Dessutom blir effekterna av klimatförändringarna tydligare, och våra städer tvingas stå emot allt större påfrestningar i form av översvämningar, värmeböljor och torka. Samtidigt ökar stadsbornas fysiska och mentala ohälsa. Men det behöver inte vara så här illa. Utmaningarna är visserligen delvis globala, men mycket kan göras på lokal nivå för att förbättra livet i staden – här i Göteborg.
Om Göteborg ska bli en robust och hälsosam stad behöver vi släppa ideal från de senaste 100 åren om hur en stad bör fungera och se ut och tillåta stora förändringar i vårt synsätt på staden.
När världens första städer byggdes planerades de för att maximera tillvaratagandet av de tjänster och produkter människan får gratis av naturen, till exempel vatten, mat, råvaror och skydd. I dag är dessa insikter ännu viktigare, att ta hjälp av naturen och det som vi kallar ekosystemtjänster, för att möta den moderna stadens utmaningar och problem. Det är hög tid att åter uppmärksamma vårt förhållande till, förståelse för och kunskapen om naturens betydelse för vår överlevnad, hälsa och livskvalitet och värdesätta naturens enorma potential för våra städer.
Kan bli dyrt på sikt
Som landskapsarkitekt arbetar man med stadens yttre miljöer, som oftast ska utvecklas och leverera på lång sikt. Jag blir därför bekymrad när jag ser hur sällsynta ekosystemtjänster är i den stundande omvandlingen av Göteborg. Sammanhängande, kvalitativa grönområden, öppen dagvattenhantering och ickekommersiella, sociala mötesplatser borde i mycket högre grad prioriteras i såväl planering av nya stadsdelar som förtätning av befintliga.
Det kan kanske låta dyrt. Men det är snarare så att de tekniska lösningar som byggs i dag inte kan hantera framtidens extremväder – vilket på sikt kan bli enormt kostsamt. Naturbaserade lösningar, till exempel dammar som kan ta hand om skyfall är däremot enkla och långsiktigt kostnadseffektiva. Dessutom kan de generera en rad andra ekosystemtjänster, såsom biologisk mångfald, rekreation och reglering av lokalklimatet. En stad som satsar på ekosystemtjänster kan alltså luta sig tillbaka, låta naturen göra jobbet och dessutom få många värden på köpet.
Köpenhamn fick upp ögonen
Översvämningen i Köpenhamn 2011 orsakade skador för miljarder danska kronor, vilket satte frågan om den robusta staden på den politiska agendan. En klimatanpassningsplan med 300 planerade projekt med naturbaserade lösningar togs fram. I stadsdelen Österbro finns ett av dessa projekt där hårdgjorda ytor, gator och parkeringar omvandlats till gröna parker och stråk, redo att hantera framtida skyfall. Pengar växer inte på träd, men träd sparar pengar.
Förutom att naturen kan hjälpa oss när klimatkatastroferna blir fler, så är den också en nyckel i folkhälsoarbetet. Forskning visar att regelbunden vistelse i grönska och natur stimulerar fysisk aktivitet vilket motverkar övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och infektionssjukdomar. När vi vistas i naturen sänks våra kortisolhalter, vi får lägre puls, lägre blodtryck och vår oro minskar. Dessutom ökar vår mentala förmåga med förhöjd uppmärksamhet, koncentration, kreativitet, inlärning och stärkt korttidsminne. Bättre sömn och mer social samvaro är ytterligare två positiva konsekvenser. Naturupplevelser är således särskilt viktigt för sårbara grupper såsom barn, unga och äldre.
Behöver hända på riktigt
En rapport från WHO 2017 lyfter betydelsen av stöd från lokala politiker och en generell förståelse för att grönytor ger både ekologiska och sociala vinster som ökar livskvaliteten hos alla stadsinvånare. Olika kompetenser, politiska partier, myndigheter, organisationer, kommunala förvaltningar, byggherrar, fastighetsförvaltare och övriga intressenter behöver dra sitt strå till stacken.
Vi måste sluta peka finger. Vi måste hjälpas åt att höja kunskapsnivån och förflytta oss från visioner, mål, strategier och program till praktik och förverkligade projekt. Göteborg har redan flera dokument som utgör en viktig grund för ett lyckat resultat. Nu behöver det hända på riktigt och det behöver hända nu.
Stora möjligheter finns
Enligt Sveriges miljökvalitetsmål ska en majoritet av landets kommuner arbeta med ekosystemtjänster och stadsgrönska i planering, byggande och förvaltning av den byggda miljön senast år 2025. När Göteborg nu förändras har vi stora möjligheter att göra det i en långsiktig riktning. Låt oss inspireras av andra städer, lära av varandras erfarenheter, tänka nytt och innovativt.
2021 fyller Göteborg 400 år. Jag önskar att Göteborg får ekosystemtjänster i födelsedagspresent av oss alla. Att samtliga inblandade, från politiker till förvaltare vill stärka Göteborgs stadskvaliteter och livsmiljöer genom gröna, fungerade ekosystem. Ekosystemtjänster måste prioriteras i budgetar både för staden som helhet och för enskilda projekt. För renare luft och vatten, klimatanpassning, bullerdämpning, rekreation, välmående, upplevelser och mycket, mycket mer. För ett hållbart, levande och hälsosamt Göteborg – även när staden fyller 800 år.
Det kan kanske låta dyrt. Men det är snarare så att de tekniska lösningar som byggs i dag inte kan hantera framtidens extremväder – vilket på sikt kan bli enormt kostsamt.