Bin Ladins råd­gi­va­re ång­rar ing­et

Göteborgs-Posten - - Sidan 1 -

Re­por­tage:

Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid gjor­de snabb kar­riär in­om al-Qai­da på 90-ta­let och var en av Usama bin Ladins när­mas­te män un­der åren kring 11 sep­tem­ber-at­tac­ker­na. Trots det har han ald­rig gri­pits och le­ver se­dan fle­ra år till­ba­ka i hem­lan­det Mau­re­ta­ni­en.

GP-med­ar­be­tar­na Ma­ria Hans­son Bo­tin och John Palm har träf­fat ho­nom i hans hem i hu­vud­sta­den Nou­akchott.

– Den da­gen fick USA sma­ka ur sitt eget bitt­ra glas, det glas de tving­at and­ra att dric­ka ur så länge, sä­ger Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid, även känd som Abu Hafs al Mau­ri­ta­ni, om de ko­or­di­ne­ra­de terror­då­den 2001 då 3 000 män­ni­skor dö­da­des.

CIA ha­de långt­gå­en­de pla­ner på att dö­da ho­nom och ef­ter at­tac­ker­na mot USA i sep­tem­ber 2001 ut­lo­va­des en be­lö­ning på 25 mil­jo­ner dol­lar till den som kun­de hjäl­pa USA att fånga ho­nom. I dag le­ver Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid helt öp­pet i sitt hem­land Mau­re­ta­ni­en. GP träf­fa­de al-Qai­da-top­pen som kom un­dan. Han ång­rar ingen­ting.

Kloc­kan är strax ef­ter sju på kväl­len och so­len är på väg ned över Mau­re­ta­ni­ens hu­vud­stad Nou­akchott i väst­ra Sa­ha­raök­nen. Det är höst 2019 och över mu­rar­na kring de sto­ra vil­lor­na i den ri­ka stads­de­len Tev­ragh Ze­i­na häng­er blom­man­de bou­gain­vil­le­as. Lju­det av bö­ne­u­t­rop blan­das med reg­gae­mu­si­ken och sam­tals­sor­let från den bland väs­ter­län­ning­ar po­pu­lä­ra re­stau­rang­en som vi står ut­an­för.

På trot­to­a­ren på and­ra si­dan ga­tan, ba­ra ett ti­o­tal me­ter bort, står en grupp män med an­sik­te­na rik­ta­de mot en mur. En vit­klädd fi­gur lös­gör sig från mäng­den och stäl­ler sig fram­för de and­ra för att le­da bö­nen. Man­nen i vitt he­ter Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid, men är mer känd som Abu Hafs al Mau­ri­ta­ni – Usama bin Ladins re­li­giö­se råd­gi­va­re och nä­ra vän.

Man­nen som le­der bön ba­ra någ­ra me­ter ifrån oss kän­de på för­hand till pla­ner­na på en stör­re at­tack mot USA den 11:e sep­tem­ber 2001. När USA ef­teråt in­va­de­ra­de Af­gha­nis­tan var det han som hjälp­te and­ra al-Qai­da-top­par och de­lar av Usama bin Ladins fa­milj att fly till Iran.

Så hur und­kom en av Usama bin Ladins all­ra närms­ta män bå­de dö­den och fängs­lan­de? Hur får han ihop sitt bud­skap om fred med al-Qai­das blo­di­ga histo­ria och den tolk­ning av islam som ter­ror­or­ga­ni­sa­tio­nen stått, och står, för?

De här frå­gor­na vill Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid egent­li­gen in­te alls sva­ra på.

Men när GP:s team re­dan be­fin­ner sig i hans hem räd­das vi av hans strik­ta tolk­ning av islam: man vanä­rar in­te en gäst.

Dis­kus­sio­ner­na in­för in­ter­vjun har på­gått i må­na­der. Da­gen fö­re det pla­ne­ra­de mö­tet träf­far vi Ma­h­fouz Ould al-Wa­lids as­si­stent Hamdi Abel­la. Han ger in­struk­tio­ner om hur jag ska klä mig – kny­ta sja­len hår­da­re så att hå­ret in­te syns och ha långär­mat för att in­te vi­sa hand­le­der­na.

Han ut­tryc­ker stor be­und­ran för sin ”she­ikh” (le­da­re) och ger även en för­smak på den dub­bel­het som Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid se­na­re ska åter­kom­ma till. Ett bud­skap emot våld och ett sam­ti­digt ur­säk­tan­de av al-Qai­da.

– Al­la ex­tre­mis­ter som spri­der död och skräck ger en skev bild av islam, sä­ger as­si­sten­ten Hamdi Abel­la och fort­sät­ter:

– Islam hand­lar in­te om ter­ro­rism, islam hand­lar in­te om död, in­te om räds­la. Det hand­lar om väl­sig­nel­se och nåd.

Han be­to­nar att han själv in­te skul­le kun­na dö­da en flu­ga. Att han in­te kla­rar av att se blod el­ler att se nå­gon stic­kas med spru­ta på sjuk­hus. Men i näs­ta an­de­tag:

– She­ikh Ma­h­fouz är en myc­ket stor man, en stor tän­ka­re. Han var num­mer tre in­om al-Qai­da, viss­te du det?

Den re­to­ris­ka frå­gan tycks me­nad att im­po­ne­ra. Hamdi Abel­la pa­u­sar och lu­tar sig till­ba­ka i sto­len.

– Ni är myc­ket tur­sam­ma som får två tim­mar med ho­nom.

Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid ler varmt när han tar emot oss ut­an­för por­ten i mu­ren som om­gär­dar vil­lan. Han ut­strå­lar ett lugn och med han­den mot hjär­tat häl­sar han med ett ”sa­lam ale­i­kum” och en nick. Det är näs­tan lätt att glöm­ma att det här är en man som un­der lång tid till­hör­de det ab­so­lu­ta topp­skik­tet i en or­ga­ni­sa­tion som lig­ger bakom tu­sen­tals ci­vi­la män­ni­skors död.

Vi bjuds in i ett stort rum. Längs väg­gar­na står sof­for i pur­pur- och guld­fär­gad bro­kad. Ut­an­för fönst­ren, på den mar­mor­be­kläd­da in­ner­går­den, har bygg­ar­be­tar­na be­ord­rats att pa­u­sa ar­be­tet med den på­gåen­de re­no­ve­ring­en.

Trots att allt ver­kat klart in­för in­ter­vjun är det förs­ta som hän­der när vi satt oss att Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid re­do­gör för nya krav: jag ska in­te få läm­na hans hem med ma­te­ri­a­let jag ban­dar.

– Det som in­te pas­sar ho­nom kom­mer han att klip­pa bort och det som är bra för ho­nom kom­mer han lå­ta dig ta med, över­sät­ter Hamdi Abel­la.

– Han har va­rit all­de­les för to­le­rant mot dig.

Den le­en­de man som tog emot oss ut­an­för sitt hem är nu hård och be­stämd. Un­der de fyr­tio mi­nu­ter som dis­kus­sio­nen på­går är stäm­ning­en spänd och jag är osä­ker på om jag kom­mer att få stäl­la en en­da frå­ga. Den fö­re det­ta al-Qai­da-top­pen som sit­ter någ­ra me­ter ifrån oss vill mar­ke­ra vem som be­stäm­mer.

– Ha­de du in­te re­dan va­rit här ha­de han ne­kat dig in­ter­vjun. Men en­ligt islam mås­te mus­li­mer va­ra ge­ne­rö­sa mot si­na gäs­ter så han kom­mer att ac­cep­te­ra någ­ra frå­gor. Och han hop­pas att han in­te kom­mer be­hö­va be­slag­ta in­spel­ning­en ef­teråt, sä­ger Hamdi Abel­la.

Man­nen vars var­dags­rum vi sit­ter i är vis­ser­li­gen in­te läng­re ef­ter­lyst av USA, men han finns kvar på FN:s sank­tions­lis­ta där han pla­ce­ra­des ef­ter at­tac­ker­na den elf­te sep­tem­ber. Det in­ne­bär frys­ta till­gång­ar och re­se­för­bud. USA har ho­nom dess­utom på en egen sank­tions­lis­ta bland ett 30-tal namn på per­so­ner och or­ga­ni­sa­tio­ner med kopp­ling­ar till terror­då­det 2001.

Trots det har Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid ny­li­gen flyt­tat till en stor vil­la i ett fint om­rå­de i Nou­akchott och lå­tit byg­ga en moské där han hål­ler fre­dags­bö­nen. Det är ing­en som rik­tigt vet var­i­från hans för­mö­gen­het kom­mer. As­si­sten­ten Hamdi Abel­la sä­ger att jag in­te kom­mer att få svar på den frå­gan, men tilläg­ger än­då att kon­trakt med tv- och film­bo­lag de se­nas­te åren in­bring­at mil­jo­ner.

Han fö­re­kom även i Usama bin Ladins tes­ta­men­te. I det nämns, för­u­tom nä­ra fa­mil­je­med­lem­mar, två per­so­ner: en ti

She­ikh Ma­h­fouz är en myc­ket stor man, en stor tän­ka­re. Han var num­mer tre in­om al-Qai­da, viss­te du det?

Hamdi Abel­la

Ma­h­fouz Ould al-Wa­lids as­si­stent

di­ga­re af­färspart­ner och Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid. En­ligt tes­ta­men­tet skul­le en pro­cent av Usama bin Ladins för­mö­gen­het i Su­dan, på 29 mil­jo­ner dol­lar, gå till den re­li­giö­se råd­gi­va­ren.

Men hur blev en fat­tig torg­hand­lar­son från en av­krok i Sa­ha­raök­nen en av Usama Bin Ladins när­mas­te män?

Det var po­e­sin som fick al-Qai­da-le­da­ren att fat­ta tyc­ke för den unge mau­re­ta­ni­ern. Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid var 16 år när han träf­fa­de Usama bin La­din förs­ta gång­en och han skul­le kom­ma att gö­ra snabb kar­riär in­om ter­ror­or­ga­ni­sa­tio­nen.

– She­ikh Usama njöt av att lyss­na på vac­ker po­e­si, sä­ger Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid.

Po­e­sin är en vik­tig del av den mau­re­tans­ka kul­tu­ren och Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid bör­ja­de skri­va dik­ter som tolvå­ring. Dik­ter som skul­le kom­ma att lä­sas av många in­om al-Qai­da. Hans po­e­si hand­lar om mus­li­mers ut­satt­het och kamp, sär­skilt pa­les­ti­ni­er­nas. Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid ler när han be­rät­tar om hur hans po­e­si at­tra­he­ra­de och fa­sci­ne­ra­de Usama bin La­din.

– För mil­jo­ner män­ni­skor värl­den över är Usama bin La­din mest känd som en fi­en­de till USA. Men han var be­gå­vad in­om många om­rå­den, in­te ba­ra strid och krigs­fö­ring. Han var be­gå­vad in­om kul­tur och po­e­si, sä­ger han.

1991 an­län­de den unge Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid till kri­gets Af­gha­nis­tan. Tre år ti­di­ga­re ha­de Usama bin La­din grun­dat al-Qai­da, en or­ga­ni­sa­tion för de ara­bisk­ta­lan­de mu­ja­he­din som stred mot den kom­mu­nis­tis­ka re­gim som styrt lan­det se­dan Sov­jets in­va­sion.

De möt­tes förs­ta gång­en när Usama bin La­din ta­la­de in­för en grupp fri­vil­li­ga al-Qai­da-re­kry­ter om den mus­lims­ka kam­pen. Den gång­en häl­sa­de den unge mau­re­ta­ni­ern ba­ra kort på al-Qai­da-le­da­ren men han fick snart chan­sen till en pri­vat au­di­ens. Det skul­le bli in­led­ning­en, in­te ba­ra på en nä­ra vän­skap, ut­an på ett nä­ra sam­ar­be­te un­der många års tid.

– Vi träf­fa­des mer än fy­ra gång­er dag­li­gen, vi bad till­sam­mans och jag un­der­vi­sa­de ho­nom. Mel­lan 1992 och 2000 gav jag ho­nom mer tid än min egen fa­milj. Usama bin La­din var min She­ikh men ock­så min nä­ra vän, sä­ger Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid.

I ame­ri­kans­ka of­fent­li­ga ut­red­ning­ar och i un­der­rät­tel­se­do­ku­ment som läckts ge­nom Wi­ki­le­aks be­skrivs Ma­h­fouz

För mil­jo­ner män­ni­skor värl­den över är Usama bin La­din mest kä som en fi­en­de till USA. Men han v be­gå­vad in­om många om­rå­den, in­te ba­ra strid och krigs­fö­ring.

Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid

Usama bin Ladins ti­di­ga­re råd­gi­va­re

Ould al-Wa­lid som num­mer tre in­om al-Qai­da och en av Usama bin Ladins vik­ti­gas­te re­li­giö­sa och per­son­li­ga råd­gi­va­re. Un­der and­ra hal­van av 90-ta­let led­de Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid Shu­rarå­det in­om al-Qai­da, det re­li­giö­sa råd av skrift­lär­da som kon­sul­te­ra­des kring al­la stör­re be­slut.

Un­der kri­get i Af­gha­nis­tan stod al-Qai­da och USA på sam­ma si­da. Men ef­ter att den ge­men­sam­ma fi­en­den be­seg­rats, i och med att det kom­mu­nis­tis­ka sty­ret föll i Af­gha­nis­tan 1992, bör­ja­de Usama bin La­din tyc­ka att USA i allt­för stor ut­sträck­ning la­de sig i mus­lims­ka län­ders po­li­tik. In­te minst ge­nom sin mi­li­tä­ra när­va­ro på den ara­bis­ka halvön.

I två fa­twor un­der slu­tet av 90-ta­let för­kla­ra­de Usama bin La­din och al-Qai­da krig mot USA och väst­värl­den. En isla­misk front skul­le stri­da mot ame­ri­ka­ner­na och de­ras al­li­e­ra­de som oc­ku­pe­ra­de arab­värl­den och mot ju­dar­na – Usama bin La­din trod­de in­ner­ligt på en ju­disk världs­om­fat­tan­de kon­spi­ra­tion.

Det finns upp­gif­ter om att Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid va­rit med och för­fat­tat åt­minsto­ne en av fa­twor­na. Men det är en frå­ga han sva­rar und­vi­kan­de på. Istäl­let sä­ger han att han har in­vänd­ning­ar mot hur den and­ra fa­t­wan, från 1998, for­mu­le­ra­des. Där står att det är var­je mus­lims plikt att dö­da ame­ri­ka­ner.

– Den gör ing­en skill­nad mel­lan mi­li­tär och de ci­vi­la. Mel­lan de stri­dan­de som är di­rekt in­blan­da­de i kri­get och kvin­nor­na och bar­nen. Ji­had är tillå­tet i islam men det ska fö­ras var­samt, du ska in­te dö­da el­ler ska­da oskyl­di­ga, in­te för­stö­ra de he­li­ga plat­ser­na.

Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid me­nar att det, trots den nä­ra vän­ska­pen, fanns oe­nig­he­ter mel­lan ho­nom och Usama bin La­din. Sär­skilt vad gäll­de den mi­li­tä­ra gre­nen av al-Qai­da.

Vid halv el­va-ti­den på för­mid­da­gen den sjun­de au­gusti 1998 ex­plo­de­ra­de två bil­bom­ber, näs­tan si­mul­tant, ut­an­för de ame­ri­kans­ka am­bas­sa­der­na i Nai­ro­bi re­spek­ti­ve Dar es Sa­lam. 224 män­ni­skor dö­da­des och tu­sen­tals ska­da­des. Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid häv­dar att han vän­de sig di­rekt till Usama bin La­din med sin kri­tik:

– Du dö­da­de tolv ame­ri­ka­ner som ar­be­ta­de på de där am­bas­sa­der­na. Sam­ti­digt har du dö­dat hund­ra och åter hund­ra af­ri­ka­ner. Som om du fö­re att be­fria den ara­bis­ka halvön och Sau­dia­ra­bi­en från ame­ri­kansk när­va­ro sik­ta­de på att be­fria Afri­ka från af­ri­ka­ner­na, sä­ger han och pa­u­sar i en all­var­lig min.

– Han mas­sa­kre­ra­de af­ri­ka­ner för att straf­fa USA.

Men trots att Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid sä­ger sig va­ra emot dö­dan­det av ci­vi­la kom­mer det, ef­ter ter­ror­at­tac­ker­na 1998, drö­ja fjor­ton år in­nan han of­fi­ci­ellt tar av­stånd från al-Qai­da. Un­der de åren dö­das tu­sen­tals ci­vi­la i al-Qai­das terror­dåd.

In­te långt ef­ter då­den i Kenya och Tan­za­nia fick CIA in­for­ma­tion om att Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid be­fann sig på rum num­mer 13 på Da­na Ho­tel i Khar­toum i Su­dan. En­ligt en ar­ti­kel i New York Ti­mes vil­le Vi­ta hu­set få Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid in­fång­ad och förd ut ur Su­dan för för­hör el­ler, om det skul­le vi­sa sig omöj­ligt, dö­dad.

Men det var svårt att ge­nom­fö­ra ope­ra­tio­nen i en fi­ent­lig mil­jö i Su­dan och pla­ne­ring­en drog ut på ti­den. Un­der ti­den hann Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid kom­ma un­dan.

Som­ma­ren 2001 in­for­me­ra­de Usama bin La­din al-Qai­das shu­ra-råd om att han tänk­te ge­nom­fö­ra en stor­ska­lig at­tack mot USA. Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid, som var rå­dets ord­fö­ran­de, mot­sat­te sig pla­ner­na. I den rap­port som elf­te sep­tem­ber-kom­mis­sio­nen se­na­re läm­na­de be­kräf­tas splitt­ring­en in­om al-Qai­das led­ning och att Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid var ett av de tunga namn som var emot.

Han sä­ger att han in­te fick de­taljin­for­ma­tion om at­tac­ker­na men be­rät­tar, när vi sit­ter i hans hem i Nou­akchott 2019, att han baserade sitt mot­stånd på ett an­tal punk­ter som han tog upp di­rekt med Usama bin La­din.

Hur myc­ket jag än äls­kar och re­spek­te­rar She­ikh Usama bin La­din så ha­de han en brist – ing­en kun­de få ho­nom att änd­ra sig när han väl fat­tat ett be­slut

Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid

– Al­la de som skul­le ut­fö­ra at­tac­ker­na ha­de be­vil­jats vi­sum till USA. En­ligt islam är vi­su­met en över­ens­kom­mel­se om sä­ker­het och fred. Du som gäst ska bringa fred till lan­det du be­sö­ker.

En an­nan in­vänd­ning var att det in­te går att rätt­fär­di­ga så många ci­vi­la dödsof­fer. Dess­utom trod­de Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid att at­tac­ker­na skul­le le­da till ve­der­gäll­ning mot Af­gha­nis­tan, där ta­li­ban­re­gi­men gett al-Qai­da en fristad just på vill­ko­ret att de in­te at­tac­ke­ra­de USA.

En så­dan at­tack, för­sök­te han för­kla­ra för Usama Bin La­din, skul­le kom­ma att slå till­ba­ka mot mus­li­mer över he­la värl­den.

– För­lus­ter­na skul­le va­ra fler än för­de­lar­na.

Ma­h­fouz Ould al-Wa­lild pa­u­sar ef­ter sin långa ut­lägg­ning in­nan han fort­sät­ter:

– Hur myc­ket jag än äls­kar och re­spek­te­rar She­ikh Usama bin La­din så ha­de han en brist – ing­en kun­de få ho­nom att änd­ra sig när han väl fat­tat ett be­slut.

Den elf­te sep­tem­ber 2001 be­fann sig Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid i Af­gha­nis­tan. Vid det la­get ha­de al-Qai­da va­rit i be­red­skaps­lä­ge en tid och ryk­te­na ha­de, en­ligt Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid, hun­nit spri­da sig även ut­an­för or­ga­ni­sa­tio­nens le­dar­skikt.

– Al­la mu­ja­he­din viss­te att nå­got var på gång. Att nå­got stort skul­le hän­da den da­gen, sä­ger han.

På mor­go­nen den elf­te sep­tem­ber ka­pa­des fy­ra ame­ri­kans­ka flyg­plan av al-Qai­da för att an­vän­das som mis­si­ler. 3 000 män­ni­skor dö­da­des i terror­då­det som skul­le för­änd­ra värl­den.

Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid sä­ger att det var en svår dag för ho­nom ef­tersom han va­rit emot pla­ner­na. Men han tilläg­ger: – Jag för­står de som fi­ra­de.

I en in­ter­vju med al Ja­ze­e­ra un­der slu­tet av 2001 för­ne­ka­de Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid att al-Qai­da va­rit in­blan­da­de. Men han sa ock­så at­tac­ker­na sam­man­föll med de­ras in­tres­sen och att USA fick ”sma­ka på sin egen me­di­cin”.

När vi sit­ter i de pur­pur­fär­ga­de sof­for­na i hans hem 18 år se­na­re upp­re­par han sitt ut­ta­lan­de.

– Den da­gen fick USA sma­ka ur sitt eget bitt­ra glas, det glas de tving­at and­ra att dric­ka ur så länge.

Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid sit­ter av­slapp­nat med ena be­net un­der sig. Han ploc­kar vindru­vor från ett av de små frukt­fat som på ett näs­tan obe­märkt vis bu­rits in av vad vi för­mo­dar är en av hans sö­ner.

– Jag kän­ner frid. Mitt sam­ve­te kom­mer ald­rig straf­fa mig, för jag gjor­de vad jag kun­de för att för­hind­ra Usama bin La­din från att ut­fö­ra at­tac­ker­na, sä­ger han och lu­tar sig till­ba­ka.

Men ång­rar du att du in­te gick nå­gon­stans med in­for­ma­tio­nen om vad som var på gång?

– Jag kän­de till at­tac­ker­na men in­te stor­le­ken el­ler var de skul­le ske. Och jag är in­te CIA- el­ler FBI-agent, jag skul­le ald­rig gå nå­gon­stans med den in­for­ma­tio­nen. Vi gick ut med fa­t­wan, vår re­li­gi­on för­bju­der oss att ut­fö­ra en så stor hand­ling ut­an att var­na oskyl­di­ga, det var vår plikt och vi ut­för­de den i tid, sva­rar Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid.

Un­der fle­ra må­na­der ha­de Usama bin La­din of­fent­ligt pra­tat om en nä­ra fö­re­stå­en­de at­tack mot USA. I ett tal i al-Qai­das trä­nings­lä­ger al Fa­rouq i Af­gha­nis­tan upp­ma­na­de han åhö­rar­na att be för att de tju­go mar­ty­rer­na skul­le lyc­kas.

Jag vill frå­ga ho­nom mer om det här, hur han kan ha rent sam­ve­te när han kän­de till att oskyl­di­ga ci­vi­la skul­le dö­das. Räc­ker det verk­li­gen att han sa emot Usama bin La­din för att in­te va­ra med­skyl­dig? Men äm­net är käns­ligt och stäm­ning­en i rum­met är spänd, så jag av­vak­tar.

Jag kän­de till at­tac­ker­na men in­te stor­le­ken el­ler var de skul­le ske. Och jag är in­te CIA- el­ler FBIa­gent, jag skul­le ald­rig gå nå­gon­stans med den in­for­ma­tio­nen.

Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid

Den 20:e sep­tem­ber 2001 för­kla­ra­de USA:s pre­si­dent Ge­or­ge W Bush krig mot ter­rorn som ett svar på al-Qai­das at­tac­ker. I mit­ten av ok­to­ber sam­ma år

Den sto­ra frå­gan är om det skul­le va­ra värt pri­set att för­sö­ka dö­da el­ler till­fång­a­ta ho­nom

Mats Frid­lund

Ter­ror­fors­ka­re vid Gö­te­borgs Uni­ver­si­tet

in­va­de­ra­de USA Af­gha­nis­tan, där al-Qai­da länge haft sin fristad.

In­nan elf­te sep­tem­ber var be­lö­ning­en till den som kun­de hjäl­pa USA att fånga Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid fem mil­jo­ner dol­lar. Ef­ter at­tac­ker­na höj­des den till 25 mil­jo­ner.

När USA in­ten­si­fi­e­ra­de jak­ten på al-Qai­da var Ma­h­fouz Ould al-Wa­lids släk­ting Mo­ha­me­dou Ould Sa­la­hi en av de som greps. På Gu­an­tá­na­mo be­trak­ta­des Mo­ha­me­dou Ould Sa­la­hi länge som en av de vik­ti­gas­te fång­ar­na och ut­sat­tes för spe­ci­alut­for­ma­de för­hör­s­tek­ni­ker som av män­ni­sko­rätts­or­ga­ni­sa­tio­ner stämp­lats som tor­tyr. Men be­vis­ning mot ho­nom sak­na­des och ef­ter 15 år släpp­tes han. Or­sa­ken till att han an­sågs va­ra så vik­tig? Kopp­ling­ar­na till Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid.

Den åt­ton­de ja­nu­a­ri 2002 ut­för­de USA at­tac­ker ut­an­för Khost i Af­gha­nis­tan. En­ligt rap­por­ter­na fanns fle­ra al-Qai­da-top­par bland de dö­da, en av dem Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid.

Det skul­le ta lång tid in­nan USA in­såg att Bin Ladins råd­gi­va­re och vän än en gång kom­mit un­dan.

Någ­ra vec­kor ti­di­ga­re, den 19:e de­cem­ber 2001 ha­de Ma­h­fouz satt sig på en buss i den pa­ki­stans­ka pro­vin­sen Ba­luchis­tan i rikt­ning mot den irans­ka grän­sen. En­ligt upp­gif­ter i den ame­ri­kans­ka tid­skrif­ten the At­lan­tic ha­de han med sig en res­väs­ka full av ame­ri­kans­ka dol­lar­sed­lar och res­te på för­fals­ka­de hand­ling­ar som Dr. Ab­dul­lah, en sjuk­vår­da­re som vår­da­de flyk­ting­ar från kri­get i Af­gha­nis­tan. I bus­sen satt en bild på den ef­ter­lys­te Usama bin La­din.

Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid blev län­ken mel­lan al-Qai­da och den irans­ka re­gi­men. Trots att det finns re­li­giö­sa mot­sätt­ning­ar mel­lan den shi­amus­lims­ka re­gi­men i Iran och det sun­ni­tis­ka al-Qai­da lyc­ka­des Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid ord­na en fristad i Iran.

– Jag var ut­sedd, in­te som re­pre­sen­tant för al-Qai­da ut­an som re­pre­sen­tant för samt­li­ga isla­mis­ka grup­per i Af­gha­nis­tan vid den här ti­den, be­rät­tar han.

De förs­ta han hjälp­te över grän­sen var fru­ar och dött­rar till al-Qai­da-stri­dan­de som pla­ce­ra­des på ett ho­tell i Te­he­ran. Pak­ten med Iran ver­ka­de hål­la – ing­en ut­läm­na­des till USA, och ett halv­år se­na­re skic­ka­de Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid ef­ter de­lar av Usama bin Ladins fa­milj. Men Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid vill in­te gå in på de­tal­jer kring vis­tel­sen i Iran un­der vårt mö­te. Han be­rät­tar att åren i Iran kom­mer att skild­ras på 300 si­dor i hans bi­o­gra­fi – en bok han sä­ger sig ha skri­vit för­del­ak­ti­ga kon­trakt för i Frank­ri­ke och Stor­bri­tan­ni­en. Han upp­re­par fle­ra gång­er att han in­te tän­ker be­rät­ta allt om sitt liv ut­an ett lik­nan­de kon­trakt i Sve­ri­ge.

En mån­dag i maj 2011 ser Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid Ba­rack Oba­ma till­kän­nage ny­he­ten att Usama bin Ladins hit­tats och dö­dats i Pa­kis­tan.

– Det var en väl­digt sorg­lig dag. Trots någ­ra smär­re åsikts­skill­na­der be­trak­tar jag she­ikh Usama bin La­din som en stor le­da­re. Han off­ra­de sin för­mö­gen­het och sitt liv för att tjä­na na­tio­ner­na, sä­ger Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid och syf­tar på den mus­lims­ka na­tio­nen, um­man.

2012, ef­ter tio år av vad som lik­na­de en hu­sar­rest i Iran, åter­vän­de Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid till hem­lan­det Mau­re­ta­ni­en. Han fick hjälp av de mau­re­tans­ka myn­dig­he­ter­na att ta sig från Iran på fals­ka pass. Var­för de hjälp­te ho­nom och hur det gick till vill han in­te be­rät­ta. Han hän­vi­sar åter­i­gen till bok­kon­trak­ten.

Väl hem­ma i Mau­re­ta­ni­en för­hör­des han men släpp­tes ef­ter någ­ra må­na­der.

En­ligt upp­gif­ter i tid­skrif­ten The New Yor­ker fick den ame­ri­kans­ka am­bas­sa­den i Mau­re­ta­ni­en se­na­re ve­ta att en över­ens­kom­mel­se gjorts en­ligt vil­ken Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid skul­le släp­pas om han tog av­stånd från al-Qai­da och bör­ja­de pre­di­ka ett mer fred­ligt bud­skap.

På frå­gan om huruvi­da USA över­vägt att gri­pa ho­nom ut­tryck­te den ame­ri­kans­ka di­plo­ma­ten att de in­te läg­ger sig i Mau­re­ta­ni­ens be­slut: ”det är de­ras med­bor­ga­re och de­ras land.”

Men en­ligt ano­ny­ma käl­lor in­om ame­ri­kansk un­der­rät­tel­se­tjänst som ut­ta­lat sig för bland an­nat CNN, fanns en oro för vil­ken ide­o­lo­gi den fö­re det­ta al-Qai­da­te­o­lo­gen skul­le spri­da och han skul­le hål­las un­der upp­sikt för att se ”om hans be­te­en­de mat­char hans ord”.

Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid själv sä­ger att ame­ri­kans­ka de­le­ga­tio­ner kom och träf­fa­de ho­nom.

– De har till­räck­li­ga be­vis för att jag läm­nat al-Qai­da och att jag var emot 9/11.

Han tycks in­te va­ra sär­skilt oro­lig för att USA skul­le vil­ja gri­pa el­ler dö­da ho­nom. Där­e­mot för­kla­rar hans as­si­stent Hamdi Abel­la att Ma­h­fouz är oro­lig för spi­o­ner från den mau­re­tans­ka re­ge­ring­en.

Inga ame­ri­kans­ka myn­dig­he­ter har kun­nat el­ler ve­lat sva­ra på när el­ler var­för Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid slu­ta­de ja­gas av USA. En­ligt Mats Frid­lund, ter­ror­fors­ka­re vid Gö­te­borgs Uni­ver­si­tet, finns det hu­vud­sak­li­gen fy­ra oli­ka sätt för USA att han­te­ra en per­son som Ma­h­fouz: • Att för­sö­ka dö­da ho­nom

• Att till­fång­a­ta ho­nom

• Att lå­ta ho­nom va­ra men even­tu­ellt be­hål­la eko­no­mis­ka sank­tio­ner mot ho­nom

• El­ler att för­sö­ka re­kry­te­ra ho­nom som ak­tiv el­ler pas­siv in­for­ma­tör el­ler agent

– Den sto­ra frå­gan är om det skul­le va­ra värt pri­set att för­sö­ka dö­da el­ler till­fång­a­ta ho­nom, sä­ger Mats Frid­lund.

För­u­tom att han skul­le kun­na gö­ras till mar­tyr av en isla­mist­rö­rel­se som väx­er sig allt star­ka­re har USA fått mot­ta skarp kri­tik dels för si­na ut­om­rätts­li­ga av­rätt­ning­ar och dels för be­hand­ling­en av de miss­tänk­ta ter­ro­ris­ter som sit­ter fängs­la­de på obe­stämd tid på Gu­an­tá­na­mo och i and­ra ame­ri­kans­ka fäng­el­ser värl­den över. De po­li­tis­ka kost­na­der­na för att gri­pa el­ler dö­da ho­nom mås­te vägas mot de för­de­lar som kan fin­nas med att lå­ta Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid va­ra. Sär­skilt om han in­te läng­re ut­gör ett hot.

– Att en ti­di­ga­re mi­li­tant, högt upp­satt al-Qai­da-med­lem och av många isla­mis­ter re­spek­te­rad skrift­lärd tar av­stånd från ter­ro­rism skul­le kun­na va­ra vär­de­fullt för att mins­ka re­kry­te­ring till ter­ro­rism och kon­stru­e­ra ett bud­skap mot ter­ro­rism, sä­ger Mats Frid­lund.

De se­nas­te åren har al-Qai­da vux­it sig allt star­ka­re i nord­väst­ra Afri­ka och Mau­re­ta­ni­en har länge va­rit en vik­tig al­li­e­rad för väst­värl­den i kam­pen mot den vålds­be­ja­kan­de isla­mis­men i om­rå­det. En­ligt Mats Frid­lund kan det fin­nas en oro hos USA för att stö­ta sig med det mau­re­tans­ka sty­ret, in­om vil­ket Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid har be­skyd­da­re.

– Vi­da­re skul­le det kun­na va­ra vär­de­fullt med nå­gon som even­tu­ellt skul­le kun­na age­ra som en länk till al-Qai­da och and­ra mi­li­tan­ta isla­mis­ter när och om man vill dis­ku­te­ra med dem el­ler vi­da­re­be­ford­ra pri­va­ta bud­skap, sä­ger Mats Frid­lund.

Sit­tan­des i sin

sof­fa hem­ma i Nou­akchott lå­ter sig Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid dis­tra­he­ras av sin smartp­ho­ne var­je gång as­si­sten­ten Hamdi Abel­la över­sät­ter det han sagt.

Hamdi Abel­la för­kla­rar att Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid dröm­mer om en värld av fred och rätt­vi­sa. Men han har just haft en lång ut­lägg­ning om hur den väs­ter­länds­ka im­pe­ri­a­lis­men ut­gör ett hin­der ef­tersom den fö­der hat och hämnd­be­gär ”i ut­sat­ta na­tio­ners hjär­tan”.

Vad tänk­te du när du hör­de Ge­or­ge

W Bush för­kla­ra krig mot ter­rorn och stämp­la al-Qai­da som en ter­ro­rist­or­ga­ni­sa­tion?

– När män­ni­skor och na­tio­ner hör Bush-ad­mi­nist­ra­tio­nen el­ler nå­gon an­nan ame­ri­kansk ad­mi­nist­ra­tion ter­ror­stämp­la en or­ga­ni­sa­tion för­står de att det här är en god or­ga­ni­sa­tion, sva­rar Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid.

Men han fort­sät­ter:

– Det be­ty­der in­te att isla­mis­tis­ka or­ga­ni­sa­tio­ner in­te be­gått miss­tag el­ler att al­la de­ras gär­ning­ar är rätt­fär­di­ga­de. Det har be­gåtts miss­tag.

Kan du ge ex­em­pel på vad du an­ser va­ra miss­tag?

– Elf­te sep­tem­ber var ett miss­tag från al-Qai­das si­da och IS at­tac­ker i Irak och Le­van­ten var sto­ra miss­tag.

Trots att han allt­så of­fi­ci­ellt ta­git av­stånd från al-Qai­da och fle­ra gång­er un­der in­ter­vjun be­to­nar att han in­te har någon­ting med dem att gö­ra i dag, an­ser han att bil­den av al-Qai­da är skev i väst­värl­den.

– Män­ni­skor i väst­värl­den har in­te till­gång till san­ning­en, till verk­lig­he­ten, ef­tersom al­la ny­he­ter och all in­for­ma­tion de får kom­mer från po­li­tiskt vinklad me­dia, sä­ger Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid.

Han tilläg­ger att det nu är upp till mig att för­änd­ra det, att jour­na­lis­ter mås­te bör­ja stäl­la rätt frå­gor.

Vil­ka är de frå­gor­na?

– Var­för frå­gar ni in­te var­för en ut­bil­dad ung man, för­mögen ung man, smart ung man ka­pa­de ett plan för att lå­ta det stör­ta i hjär­tat av USA:s eko­no­mi?, sä­ger han och pa­u­sar så att Hamdi Abel­la kan över­sät­ta.

– ”Var­för gjor­de han det?” Om du vill ha ett de­tal­je­rat svar på den frå­gan kan du få det i en tjock bok, om du vill ha det i ett en­da ord är det or­det: orätt­vi­sa.

Ma­h­fouz ould al-Wa­lid sä­ger det sista med ef­ter­tryck – in­justice – som för att ham­ra in sitt bud­skap.

– När den mus­lims­ka värl­den får si­na fri- och rät­tig­he­ter kom­mer vål­det att upp­hö­ra. Men om orätt­vi­san be­står och ko­lo­ni­se­ring­en blir hår­da­re och mer våld­sam kom­mer ock­så fler och mer våld­sam­ma grup­per att upp­stå.

För ho­nom har kon­flik­ten mel­lan al-Qai­da och väst­värl­den en hi­sto­risk bak­grund i ko­lo­ni­a­lis­men och se­na­re den post­ko­lo­ni­a­la världs­ord­ning­en där väst­värl­den fort­sät­ter läg­ga sig i och sty­ra po­li­ti­ken i de for­na ko­lo­ni­er­na.

Hur han får ihop si­na bud­skap om ic­ke­våld med si­na ur­säk­tan­de or­da­lag om al-Qai­das terror­dåd kom­mer han in­te att ut­veck­la. Han kom­mer in­te hel­ler sva­ra på hur han ser på den män­ni­sko­syn Usama bin La­din gav ut­tryck för när han i in­ter­vju­er var­na­de mus­li­mer för att vi­sa vän­skap mot krist­na och ju­dar. El­ler att Usama bin La­din an­såg att mus­li­mer som in­te är för våld­samt ji­had syn­dar mot islam.

För plöts­ligt, ef­ter ett an­tal frå­gor där jag för­sökt få ho­nom att mer in­gå­en­de för­kla­ra hur hans sam­ve­te kan va­ra rent, tar in­ter­vjun slut.

– Den här frå­gan är din sista frå­ga, de­kla­re­rar han.

I vil­lan i Nou­akchott, in­te långt från USA:s gi­gan­tis­ka am­bas­sad­bygg­nad, sit­ter en lugn Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid.

De all­ra fles­ta i al-Qai­das ti­di­ga­re topp­skikt har an­ting­en dö­dats el­ler till­fång­a­ta­gits av USA. Och även om rös­ter de se­nas­te åren höjts för att han bor­de gri­pas och stäl­las in­för rät­ta har han ald­rig fängs­lats.

Så var­för tror Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid själv att han kom­mit un­dan?

– Tack va­re be­skydd från den allsmäk­ti­ge gu­den, sva­rar han med ett le­en­de.

– Al­ham­du­lil­lah (pri­sad va­re gud), mum­lar as­si­sten­ten Hamdi Abel­la.

Bild: John Palm

Bild: John Palm

Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid gjor­de snabb kar­riär in­om al-Qai­da på 90-ta­let och var en av Usama bin Ladins när­mas­te män un­der åren kring elf­te sep­tem­ber-at­tac­ker­na. Trots det har han ald­rig gri­pits och le­ver se­dan fle­ra år till­ba­ka i hem­lan­det Mau­re­ta­ni­en.

Bild: Ge­ne Boyar

Den 11 sep­tem­ber 2001 flög två pas­sa­ge­rar­flyg­plan in i de två tor­nen vid World tra­de cen­ter i New York. Usama bin La­din pe­ka­des ut som hjär­nan bakom at­tac­ken och han dö­da­des av ame­ri­kans­ka spe­ci­al­styr­kor 2011.

Bild: Ra­hi­mul­lah Yousafzai

Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid och Usama bin La­din stod varand­ra nä­ra.

Bild: John Palm

”Han får ba­ra ta en bild. En en­da.” Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid hål­ler upp ett var­nan­de fing­er i luf­ten. När fo­to­gra­fen än­då knäp­per någ­ra ex­tra upp­står en ner­vös tyst­nad i rum­met, se­dan bris­ter den för­re al-Qai­da­top­pen ut i ett för­vå­nat skratt. Och så tas en av få of­fi­ci­el­la bil­der som in­te vi­sar en strikt och all­var­lig Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid.

Bild: Bren­nan Lin­s­ley

Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid sä­ger själv att han kri­ti­se­ra­de Usama bin La­din för bil­bom­ber­na i Dar es Sa­laam och Nai­ro­bi 1998. ”Han mas­sa­kre­ra­de af­ri­ka­ner för att straf­fa USA.”

Bild: John Palm

Den skrift­lär­de po­e­ten Ma­h­fouz Ould al-Wa­lid var Usama bin Ladins re­li­giö­sa råd­gi­va­re och le­da­re in­om al-Qai­da. Nu le­der han bö­nen i ett gat­hörn i Tev­ragh Ze­i­na, en av de ri­kas­te stads­de­lar­na i Mau­re­ta­ni­ens hu­vud­stad Nou­akchott.

Bild: John Palm

I när­he­ten av Ma­h­fouz Ould al-Wa­lids vil­la i Nou­akchott finns en pro­vi­so­risk moské. I det lil­la trä­skju­let le­der den för­re al-Qai­da-top­pen bön fle­ra gång­er om da­gen. Un­der de he­tas­te da­gar­na när skju­let värmts upp av so­len hålls bö­nen ute på trot­to­a­ren.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.